"Färgblindhet", dvs. att vi förväntas lösa integrationsproblemen genom att göra oss blinda för etniska skillnader, är en oframkomlig väg. Vi har nämligen en medfödd instinkt att gradera människor enligt släktskap och social status. Shannon Sullivan, Nancy Tuana, m.fl., kritiserar färgblindhetens begrepp i boken "Race and Epistemologies of Ignorance" (ung. "Rasmedvetande och ideologisk ignorans", 2007). Istället för medveten begreppsbildning uppdelas mänskligheten omedvetet i fullvärdiga och mindervärdiga. De senare betecknas i Sverige som "underpriviligierade" och benämns "den lilla människan"--en eufemism för "die Untermenschen". Det är ett begrepp som svenska debattörer är besatta av. Kommunisterna kallar dem "proletärerna" som skall besitta jorden.
Men i USA är man inte lika omedveten om rasmässiga och klassmässiga komplikationer. BP:s svenske ordförande, i samband med oljekatastrofen utanför Florida, tillämpade den svenska klassificeringen och sade: "Vi bryr oss om den lilla människan". Då blev dom kränkta och förbannade. I Sverige, till skillnad från USA, är Untermensch något fint. Det har att göra med att vi överkompenserar den omedvetna statusindelningen. Det är därför som "den lilla människan" i skolan får högre betyg än dom är värda, medan "långa och blonda" pojkar får lägre. Det visar undersökningar av de nationella proven.
Det hjälper alltså inte att blunda för verkligheten, för då uppstår istället en omedveten och vulgär klassindelning som ligger till grund för rasifieringsdebatten. Det finns objektiva rasmässiga skillnader. Exempelvis, en tredjedel av amerikanska svarta män hamnar i fängelse. Enligt uppgift är åtminstone 80%(?) av Sveriges somalier arbetslösa. Medel-IQ följer en sluttande kurva överensstämmande med grad av pigmentering. Korrelationen är 0.92/1.00 (Templer & Arikawa, Intelligence 34, 121-139, 2006). Finnarna har Europas högsta intelligens. Dom är också vitast. Man tror att det hänger samman med att ju högre nordlig breddgrad ju svårare att överleva, vilket gynnat de intelligenta. Det är därför som Rasbiologiska institutet fann att samerna har utmärkta intellektuella och kroppsliga egenskaper. Man har i USA funnit motsvarande IQ-gradient bland fåglar av samma art. De nordliga fåglarna förmår lösa problem som inte sydliga klarar. I Sverige finns motsvarande gradient, verifierad under mönstringen till värnplikten. Västerbottningar och Ångermanlänningar har klarat sig bäst i intelligenstestet.
Bit i det sura äpplet! Rasfrågan är ett enormt problem som inte tål att ignoreras. I Sverige har elefanten i rummet växt till enorma proportioner. Enligt en dissertation på Linnéuniversitetet (2015) så börjar etniska svenskar flytta ut när icke-europeiska boende når 4% (Neuman, 2015, 'Essays on Segregation').
Det finns alltså två val. Antingen är man medveten om rasskillnaderna, eller så förblir man omedveten rasist. Det senare medför att man överkompenserar sin egen omedvetna rasism samt projicerar den på andra. Speciellt om man är pigmenterad är man synnerligen benägen att projicera rasism, eftersom man själv, "per definition", inte kan vara rasist. I Sydafrika är rasproblemet ständigt på tapeten. Debatten pågår på arbetsplatser och i offentliga miljöer, samt dryftas i privata samtal och i terapirummet (Knight, 'Black client, white therapist', Int. J. Ps.Anal., vol.94, 1, 17–31, 2013).
Stephanie Malia Fullerton kritiserar frånvaron av biologi i rasdebatten (Sullivan & Tuana, 2007). Det medför att vetenskapen utvecklas i sin egen fåra, oberoende av offentlig debatt. Den sociokulturella tolkningen håller ej. Lawrence A. Hirschfeld (1996) finner i sin forskning att redan 3-åringar delar upp människor i raser enligt den medfödda metaforen "mänskliga sorter" ("Race in the Making", 1996). Den kognitiva vetenskapen finner att våra hjärnor utvecklats till att ständigt formulera kategorier. Vi gör det automatiskt. Det här får stöd av senare forskning:
Manser, A. (2012). 'Babies classify by race and gender at 3 months, study shows'. https://medicalxpress.com/news/2012-...er-months.html
'Infants show racial bias toward members of own ethnicity, against those of others'. (2017).
https://www.sciencedaily.com/release...0411130810.htm
Teofrastus
Men i USA är man inte lika omedveten om rasmässiga och klassmässiga komplikationer. BP:s svenske ordförande, i samband med oljekatastrofen utanför Florida, tillämpade den svenska klassificeringen och sade: "Vi bryr oss om den lilla människan". Då blev dom kränkta och förbannade. I Sverige, till skillnad från USA, är Untermensch något fint. Det har att göra med att vi överkompenserar den omedvetna statusindelningen. Det är därför som "den lilla människan" i skolan får högre betyg än dom är värda, medan "långa och blonda" pojkar får lägre. Det visar undersökningar av de nationella proven.
Det hjälper alltså inte att blunda för verkligheten, för då uppstår istället en omedveten och vulgär klassindelning som ligger till grund för rasifieringsdebatten. Det finns objektiva rasmässiga skillnader. Exempelvis, en tredjedel av amerikanska svarta män hamnar i fängelse. Enligt uppgift är åtminstone 80%(?) av Sveriges somalier arbetslösa. Medel-IQ följer en sluttande kurva överensstämmande med grad av pigmentering. Korrelationen är 0.92/1.00 (Templer & Arikawa, Intelligence 34, 121-139, 2006). Finnarna har Europas högsta intelligens. Dom är också vitast. Man tror att det hänger samman med att ju högre nordlig breddgrad ju svårare att överleva, vilket gynnat de intelligenta. Det är därför som Rasbiologiska institutet fann att samerna har utmärkta intellektuella och kroppsliga egenskaper. Man har i USA funnit motsvarande IQ-gradient bland fåglar av samma art. De nordliga fåglarna förmår lösa problem som inte sydliga klarar. I Sverige finns motsvarande gradient, verifierad under mönstringen till värnplikten. Västerbottningar och Ångermanlänningar har klarat sig bäst i intelligenstestet.
Bit i det sura äpplet! Rasfrågan är ett enormt problem som inte tål att ignoreras. I Sverige har elefanten i rummet växt till enorma proportioner. Enligt en dissertation på Linnéuniversitetet (2015) så börjar etniska svenskar flytta ut när icke-europeiska boende når 4% (Neuman, 2015, 'Essays on Segregation').
Det finns alltså två val. Antingen är man medveten om rasskillnaderna, eller så förblir man omedveten rasist. Det senare medför att man överkompenserar sin egen omedvetna rasism samt projicerar den på andra. Speciellt om man är pigmenterad är man synnerligen benägen att projicera rasism, eftersom man själv, "per definition", inte kan vara rasist. I Sydafrika är rasproblemet ständigt på tapeten. Debatten pågår på arbetsplatser och i offentliga miljöer, samt dryftas i privata samtal och i terapirummet (Knight, 'Black client, white therapist', Int. J. Ps.Anal., vol.94, 1, 17–31, 2013).
Stephanie Malia Fullerton kritiserar frånvaron av biologi i rasdebatten (Sullivan & Tuana, 2007). Det medför att vetenskapen utvecklas i sin egen fåra, oberoende av offentlig debatt. Den sociokulturella tolkningen håller ej. Lawrence A. Hirschfeld (1996) finner i sin forskning att redan 3-åringar delar upp människor i raser enligt den medfödda metaforen "mänskliga sorter" ("Race in the Making", 1996). Den kognitiva vetenskapen finner att våra hjärnor utvecklats till att ständigt formulera kategorier. Vi gör det automatiskt. Det här får stöd av senare forskning:
Manser, A. (2012). 'Babies classify by race and gender at 3 months, study shows'. https://medicalxpress.com/news/2012-...er-months.html
'Infants show racial bias toward members of own ethnicity, against those of others'. (2017).
https://www.sciencedaily.com/release...0411130810.htm
Teofrastus