Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Du har som vanligt varit selektiv och sorterad bort det obekväma.
Det där är inte vad JV anser om de mänskliga rättigheterna. Det är bara ett försök att harmonisera Mose lag med de mänskliga rättigheterna. Frågan är om JV själva respekterar de mänskliga rättigheterna som de ropar högt om att själva få åtnjuta. Läs trådbeskrivningen.
Stöd Flashback
Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
Det här är vad Jehovas vittnen anser om mänskliga rättigheter:
*** g80 22/1 sid. 12-13 Mänskliga rättigheter — kommer de någonsin att garanteras? ***
Mänskliga rättigheter — kommer de någonsin att garanteras?
BEGRUNDA för ett ögonblick följande befallningar:
”Du skall icke dräpa.”
”Du skall icke stjäla.”
”Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.”
”En och samma lag skall gälla för eder, den skall gälla lika väl för främlingen som för infödingen.”
Detta är en del av en lagsamling som skrevs för nästan 3.500 år sedan och som styrde en nations liv under mer än 1.500 år. Upphovsmannen till denna lagsamling hade helt visst känsla för de mänskliga rättigheterna. Dessa befallningar påminner oss om några av de principer som finns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. I artikel 3 till exempel förklaras det att alla har rätt till ”liv, frihet och personlig säkerhet”, och artikel 7 förklarar att för alla gäller ”likhet inför lagen”. När människor efterlevde den forntida lagsamlingen, bidrog detta till att garantera ”liv, frihet och personlig säkerhet” för de människor som då levde. — 2 Mos. 20:13, 15, 16; 3 Mos. 24:22.
De ovan angivna citaten är hämtade från den lag som gavs åt Israels nation under Mose tid. Det fanns naturligtvis på den tiden också andra nationer som hade lagsamlingar. Men en sak gjorde denna lag mycket olik alla andra lagar som då fanns. Förutom att denna lagsamling hade en högtstående moralisk anda och stadga, kom den från en källa högre än människan. Mose visade att den hade ett övermänskligt ursprung, då han sade till israeliterna: ”Du skall lyssna till Jehovas, din Guds, röst så att du håller hans bud och hans stadgar som är skrivna i denna lagbok.” — 5 Mos. 30:10, NW.
Detta visar att det finns en makt som är högre än människan och som är intresserad av vad man i dag kallar ”mänskliga rättigheter”. Denna makt är ingen annan än människans Skapare, Jehova Gud. Han har lovat att alla människans rättigheter snart kommer att efterlevas till gagn för alla.
I människosläktets början välsignade Jehova Gud människan med ett rikt mått av ”liv, frihet och personlig säkerhet”. Han skapade de första människorna, Adam och Eva, fullkomliga. Detta innebar att de inte skulle behöva dö — sannerligen ett liv som ingen nutida regering kan erbjuda.
De första människorna hade frihet i den bemärkelsen att de hade fri vilja, och hela jorden var deras besittning. Ett av de privilegier som Gud erbjöd dem var följande: ”Varen fruktsamma och föröken eder och uppfyller jorden och läggen den under eder.”
Det första människoparet hade också personlig säkerhet — vilket inbegrep ekonomisk säkerhet och trygghet. Det fanns inte något som helst hot mot deras välfärd och lycka. De levde även i frid med djuren, eftersom de fick makt att råda ”över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden”. — 1 Mos. 1:28.
Gud själv var den myndighet som skulle garantera dessa välsignelser. Men Adam och Eva måste erkänna denna myndighet. Om de vände sig till någon annan myndighet, så skulle dessa välsignelser inte längre garanteras dem. Jehova nämnde bara en inskränkning i det första människoparets frihet. Han sade: ”Av alla andra träd i lustgården må du fritt äta, men av kunskapens träd på gott och ont skall du icke äta, ty när du äter därav, skall du döden dö.” — 1 Mos. 2:16, 17.
Någon kanske invänder att Gud här begränsade Adams frihet. Men människans rättigheter eller friheter kan aldrig vara absoluta. Alldeles som Adams fortsatta liv var beroende av mat, dryck och sömn, så var det också beroende av den lydnad han visade mot den enda myndighet som kunde garantera honom lycka.
*** g80 22/1 sid. 12-13 Mänskliga rättigheter — kommer de någonsin att garanteras? ***
Mänskliga rättigheter — kommer de någonsin att garanteras?
BEGRUNDA för ett ögonblick följande befallningar:
”Du skall icke dräpa.”
”Du skall icke stjäla.”
”Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.”
”En och samma lag skall gälla för eder, den skall gälla lika väl för främlingen som för infödingen.”
Detta är en del av en lagsamling som skrevs för nästan 3.500 år sedan och som styrde en nations liv under mer än 1.500 år. Upphovsmannen till denna lagsamling hade helt visst känsla för de mänskliga rättigheterna. Dessa befallningar påminner oss om några av de principer som finns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. I artikel 3 till exempel förklaras det att alla har rätt till ”liv, frihet och personlig säkerhet”, och artikel 7 förklarar att för alla gäller ”likhet inför lagen”. När människor efterlevde den forntida lagsamlingen, bidrog detta till att garantera ”liv, frihet och personlig säkerhet” för de människor som då levde. — 2 Mos. 20:13, 15, 16; 3 Mos. 24:22.
De ovan angivna citaten är hämtade från den lag som gavs åt Israels nation under Mose tid. Det fanns naturligtvis på den tiden också andra nationer som hade lagsamlingar. Men en sak gjorde denna lag mycket olik alla andra lagar som då fanns. Förutom att denna lagsamling hade en högtstående moralisk anda och stadga, kom den från en källa högre än människan. Mose visade att den hade ett övermänskligt ursprung, då han sade till israeliterna: ”Du skall lyssna till Jehovas, din Guds, röst så att du håller hans bud och hans stadgar som är skrivna i denna lagbok.” — 5 Mos. 30:10, NW.
Detta visar att det finns en makt som är högre än människan och som är intresserad av vad man i dag kallar ”mänskliga rättigheter”. Denna makt är ingen annan än människans Skapare, Jehova Gud. Han har lovat att alla människans rättigheter snart kommer att efterlevas till gagn för alla.
Vad Skaparen har gjort i fråga om mänskliga rättigheterHur Gud har handlat med mänskligheten finns omtalat i bibeln. Det moderna uttrycket ”mänskliga rättigheter” förekommer inte direkt i Guds ord. Men det som man i dag menar med ”mänskliga rättigheter” omnämns ganska ofta i bibeln.
I människosläktets början välsignade Jehova Gud människan med ett rikt mått av ”liv, frihet och personlig säkerhet”. Han skapade de första människorna, Adam och Eva, fullkomliga. Detta innebar att de inte skulle behöva dö — sannerligen ett liv som ingen nutida regering kan erbjuda.
De första människorna hade frihet i den bemärkelsen att de hade fri vilja, och hela jorden var deras besittning. Ett av de privilegier som Gud erbjöd dem var följande: ”Varen fruktsamma och föröken eder och uppfyller jorden och läggen den under eder.”
Det första människoparet hade också personlig säkerhet — vilket inbegrep ekonomisk säkerhet och trygghet. Det fanns inte något som helst hot mot deras välfärd och lycka. De levde även i frid med djuren, eftersom de fick makt att råda ”över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden”. — 1 Mos. 1:28.
Gud själv var den myndighet som skulle garantera dessa välsignelser. Men Adam och Eva måste erkänna denna myndighet. Om de vände sig till någon annan myndighet, så skulle dessa välsignelser inte längre garanteras dem. Jehova nämnde bara en inskränkning i det första människoparets frihet. Han sade: ”Av alla andra träd i lustgården må du fritt äta, men av kunskapens träd på gott och ont skall du icke äta, ty när du äter därav, skall du döden dö.” — 1 Mos. 2:16, 17.
Någon kanske invänder att Gud här begränsade Adams frihet. Men människans rättigheter eller friheter kan aldrig vara absoluta. Alldeles som Adams fortsatta liv var beroende av mat, dryck och sömn, så var det också beroende av den lydnad han visade mot den enda myndighet som kunde garantera honom lycka.
Citat:
Det här är vad Jehovas vittnen anser om mänskliga rättigheter:
*** g80 22/1 sid. 12-13 Mänskliga rättigheter — kommer de någonsin att garanteras? ***
Mänskliga rättigheter — kommer de någonsin att garanteras?
BEGRUNDA för ett ögonblick följande befallningar:
”Du skall icke dräpa.”
”Du skall icke stjäla.”
”Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.”
”En och samma lag skall gälla för eder, den skall gälla lika väl för främlingen som för infödingen.”
Detta är en del av en lagsamling som skrevs för nästan 3.500 år sedan och som styrde en nations liv under mer än 1.500 år. Upphovsmannen till denna lagsamling hade helt visst känsla för de mänskliga rättigheterna. Dessa befallningar påminner oss om några av de principer som finns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. I artikel 3 till exempel förklaras det att alla har rätt till ”liv, frihet och personlig säkerhet”, och artikel 7 förklarar att för alla gäller ”likhet inför lagen”. När människor efterlevde den forntida lagsamlingen, bidrog detta till att garantera ”liv, frihet och personlig säkerhet” för de människor som då levde. — 2 Mos. 20:13, 15, 16; 3 Mos. 24:22.
De ovan angivna citaten är hämtade från den lag som gavs åt Israels nation under Mose tid. Det fanns naturligtvis på den tiden också andra nationer som hade lagsamlingar. Men en sak gjorde denna lag mycket olik alla andra lagar som då fanns. Förutom att denna lagsamling hade en högtstående moralisk anda och stadga, kom den från en källa högre än människan. Mose visade att den hade ett övermänskligt ursprung, då han sade till israeliterna: ”Du skall lyssna till Jehovas, din Guds, röst så att du håller hans bud och hans stadgar som är skrivna i denna lagbok.” — 5 Mos. 30:10, NW.
*** g80 22/1 sid. 12-13 Mänskliga rättigheter — kommer de någonsin att garanteras? ***
Mänskliga rättigheter — kommer de någonsin att garanteras?
BEGRUNDA för ett ögonblick följande befallningar:
”Du skall icke dräpa.”
”Du skall icke stjäla.”
”Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.”
”En och samma lag skall gälla för eder, den skall gälla lika väl för främlingen som för infödingen.”
Detta är en del av en lagsamling som skrevs för nästan 3.500 år sedan och som styrde en nations liv under mer än 1.500 år. Upphovsmannen till denna lagsamling hade helt visst känsla för de mänskliga rättigheterna. Dessa befallningar påminner oss om några av de principer som finns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. I artikel 3 till exempel förklaras det att alla har rätt till ”liv, frihet och personlig säkerhet”, och artikel 7 förklarar att för alla gäller ”likhet inför lagen”. När människor efterlevde den forntida lagsamlingen, bidrog detta till att garantera ”liv, frihet och personlig säkerhet” för de människor som då levde. — 2 Mos. 20:13, 15, 16; 3 Mos. 24:22.
De ovan angivna citaten är hämtade från den lag som gavs åt Israels nation under Mose tid. Det fanns naturligtvis på den tiden också andra nationer som hade lagsamlingar. Men en sak gjorde denna lag mycket olik alla andra lagar som då fanns. Förutom att denna lagsamling hade en högtstående moralisk anda och stadga, kom den från en källa högre än människan. Mose visade att den hade ett övermänskligt ursprung, då han sade till israeliterna: ”Du skall lyssna till Jehovas, din Guds, röst så att du håller hans bud och hans stadgar som är skrivna i denna lagbok.” — 5 Mos. 30:10, NW.
Du har som vanligt varit selektiv och sorterad bort det obekväma.
Citat:
Det här är vad Jehovas vittnen anser om mänskliga rättigheter:
*** g80 22/1 sid. 12-13 Mänskliga rättigheter — kommer de någonsin att garanteras? ***
Mänskliga rättigheter — kommer de någonsin att garanteras?
BEGRUNDA för ett ögonblick följande befallningar:
”Du skall icke dräpa.”
”Du skall icke stjäla.”
”Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.”
”En och samma lag skall gälla för eder, den skall gälla lika väl för främlingen som för infödingen.”
Detta är en del av en lagsamling som skrevs för nästan 3.500 år sedan och som styrde en nations liv under mer än 1.500 år. Upphovsmannen till denna lagsamling hade helt visst känsla för de mänskliga rättigheterna. Dessa befallningar påminner oss om några av de principer som finns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. I artikel 3 till exempel förklaras det att alla har rätt till ”liv, frihet och personlig säkerhet”, och artikel 7 förklarar att för alla gäller ”likhet inför lagen”. När människor efterlevde den forntida lagsamlingen, bidrog detta till att garantera ”liv, frihet och personlig säkerhet” för de människor som då levde. — 2 Mos. 20:13, 15, 16; 3 Mos. 24:22.
De ovan angivna citaten är hämtade från den lag som gavs åt Israels nation under Mose tid. Det fanns naturligtvis på den tiden också andra nationer som hade lagsamlingar. Men en sak gjorde denna lag mycket olik alla andra lagar som då fanns. Förutom att denna lagsamling hade en högtstående moralisk anda och stadga, kom den från en källa högre än människan. Mose visade att den hade ett övermänskligt ursprung, då han sade till israeliterna: ”Du skall lyssna till Jehovas, din Guds, röst så att du håller hans bud och hans stadgar som är skrivna i denna lagbok.” — 5 Mos. 30:10, NW.
Detta visar att det finns en makt som är högre än människan och som är intresserad av vad man i dag kallar ”mänskliga rättigheter”. Denna makt är ingen annan än människans Skapare, Jehova Gud. Han har lovat att alla människans rättigheter snart kommer att efterlevas till gagn för alla.
I människosläktets början välsignade Jehova Gud människan med ett rikt mått av ”liv, frihet och personlig säkerhet”. Han skapade de första människorna, Adam och Eva, fullkomliga. Detta innebar att de inte skulle behöva dö — sannerligen ett liv som ingen nutida regering kan erbjuda.
De första människorna hade frihet i den bemärkelsen att de hade fri vilja, och hela jorden var deras besittning. Ett av de privilegier som Gud erbjöd dem var följande: ”Varen fruktsamma och föröken eder och uppfyller jorden och läggen den under eder.”
Det första människoparet hade också personlig säkerhet — vilket inbegrep ekonomisk säkerhet och trygghet. Det fanns inte något som helst hot mot deras välfärd och lycka. De levde även i frid med djuren, eftersom de fick makt att råda ”över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden”. — 1 Mos. 1:28.
Gud själv var den myndighet som skulle garantera dessa välsignelser. Men Adam och Eva måste erkänna denna myndighet. Om de vände sig till någon annan myndighet, så skulle dessa välsignelser inte längre garanteras dem. Jehova nämnde bara en inskränkning i det första människoparets frihet. Han sade: ”Av alla andra träd i lustgården må du fritt äta, men av kunskapens träd på gott och ont skall du icke äta, ty när du äter därav, skall du döden dö.” — 1 Mos. 2:16, 17.
Någon kanske invänder att Gud här begränsade Adams frihet. Men människans rättigheter eller friheter kan aldrig vara absoluta. Alldeles som Adams fortsatta liv var beroende av mat, dryck och sömn, så var det också beroende av den lydnad han visade mot den enda myndighet som kunde garantera honom lycka.
*** g80 22/1 sid. 12-13 Mänskliga rättigheter — kommer de någonsin att garanteras? ***
Mänskliga rättigheter — kommer de någonsin att garanteras?
BEGRUNDA för ett ögonblick följande befallningar:
”Du skall icke dräpa.”
”Du skall icke stjäla.”
”Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.”
”En och samma lag skall gälla för eder, den skall gälla lika väl för främlingen som för infödingen.”
Detta är en del av en lagsamling som skrevs för nästan 3.500 år sedan och som styrde en nations liv under mer än 1.500 år. Upphovsmannen till denna lagsamling hade helt visst känsla för de mänskliga rättigheterna. Dessa befallningar påminner oss om några av de principer som finns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. I artikel 3 till exempel förklaras det att alla har rätt till ”liv, frihet och personlig säkerhet”, och artikel 7 förklarar att för alla gäller ”likhet inför lagen”. När människor efterlevde den forntida lagsamlingen, bidrog detta till att garantera ”liv, frihet och personlig säkerhet” för de människor som då levde. — 2 Mos. 20:13, 15, 16; 3 Mos. 24:22.
De ovan angivna citaten är hämtade från den lag som gavs åt Israels nation under Mose tid. Det fanns naturligtvis på den tiden också andra nationer som hade lagsamlingar. Men en sak gjorde denna lag mycket olik alla andra lagar som då fanns. Förutom att denna lagsamling hade en högtstående moralisk anda och stadga, kom den från en källa högre än människan. Mose visade att den hade ett övermänskligt ursprung, då han sade till israeliterna: ”Du skall lyssna till Jehovas, din Guds, röst så att du håller hans bud och hans stadgar som är skrivna i denna lagbok.” — 5 Mos. 30:10, NW.
Detta visar att det finns en makt som är högre än människan och som är intresserad av vad man i dag kallar ”mänskliga rättigheter”. Denna makt är ingen annan än människans Skapare, Jehova Gud. Han har lovat att alla människans rättigheter snart kommer att efterlevas till gagn för alla.
Vad Skaparen har gjort i fråga om mänskliga rättigheterHur Gud har handlat med mänskligheten finns omtalat i bibeln. Det moderna uttrycket ”mänskliga rättigheter” förekommer inte direkt i Guds ord. Men det som man i dag menar med ”mänskliga rättigheter” omnämns ganska ofta i bibeln.
I människosläktets början välsignade Jehova Gud människan med ett rikt mått av ”liv, frihet och personlig säkerhet”. Han skapade de första människorna, Adam och Eva, fullkomliga. Detta innebar att de inte skulle behöva dö — sannerligen ett liv som ingen nutida regering kan erbjuda.
De första människorna hade frihet i den bemärkelsen att de hade fri vilja, och hela jorden var deras besittning. Ett av de privilegier som Gud erbjöd dem var följande: ”Varen fruktsamma och föröken eder och uppfyller jorden och läggen den under eder.”
Det första människoparet hade också personlig säkerhet — vilket inbegrep ekonomisk säkerhet och trygghet. Det fanns inte något som helst hot mot deras välfärd och lycka. De levde även i frid med djuren, eftersom de fick makt att råda ”över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden”. — 1 Mos. 1:28.
Gud själv var den myndighet som skulle garantera dessa välsignelser. Men Adam och Eva måste erkänna denna myndighet. Om de vände sig till någon annan myndighet, så skulle dessa välsignelser inte längre garanteras dem. Jehova nämnde bara en inskränkning i det första människoparets frihet. Han sade: ”Av alla andra träd i lustgården må du fritt äta, men av kunskapens träd på gott och ont skall du icke äta, ty när du äter därav, skall du döden dö.” — 1 Mos. 2:16, 17.
Någon kanske invänder att Gud här begränsade Adams frihet. Men människans rättigheter eller friheter kan aldrig vara absoluta. Alldeles som Adams fortsatta liv var beroende av mat, dryck och sömn, så var det också beroende av den lydnad han visade mot den enda myndighet som kunde garantera honom lycka.
Det där är inte vad JV anser om de mänskliga rättigheterna. Det är bara ett försök att harmonisera Mose lag med de mänskliga rättigheterna. Frågan är om JV själva respekterar de mänskliga rättigheterna som de ropar högt om att själva få åtnjuta. Läs trådbeskrivningen.
Jag tolkar tystnaden som att Jehovas Vittnen inte är beredda att visa respekt för de mänskliga rättigheterna som de definierats av FN.
Då kan de inte själva kräva att få åtnjuta samma rättigheter.
Då kan de inte själva kräva att få åtnjuta samma rättigheter.
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
