Citat:
Ursprungligen postat av
KheBabben
I min krets är det bara ett skämtsamt uttryck, fyllt av självironi. Ingen i Sverige som är född senare än 70-talet har en aning om vad svåra förhållanden eller fattigdom innebär. Att vara relativt fattig och skämmas för att man bara åkte till Kanarieöarna och Åre i år är inte att ha gått LHS.
Då lever du under en sten. Folk lever under skräckförhållanden ibland, även i Sverige. Bara för du inte svälter ihjäl betyder det inte att du har ett bra liv, en ekonomi som inte når fattigdom utan enbart relativ fattigdom garanterar egentligen ingenting. En människa som levt under förtryck, psykisk och fysisk misshandel stora delar av sitt liv kommer inte bli lycklig bara för man har råd med den billigaste maten i matvaruhandeln (även om Sverige gör helt rätt genom att försöka bekämpa fattigdom med bidrag).
Du vet inte vad folk går igenom eftersom du förmodligen inte gått igenom något utan fått allt serverat på silverfat och aldrig behövt kämpa något nämnvärt, inte varit med om svåra situationer som gjort dig ärrad och ändrad som person. Du är lyckligt lottad och borde knipa igen och inse att inte alla har samma tur som du haft.
Även om uttrycket kan vara ironiskt ibland så verkar din krets bestå av pretentiösa, ytliga brats som hade lipat om dem gått igenom något andra gör.
Ni som skrattar och hånar folk som haft det svårt (även ibland utan att man själv varit en bidragande orsak till sin svåra situation), man hoppas att ni går igenom ett helvete själv så ni slutar vara ytliga okänsliga as.