Hur fördelas månadshyran i en bostadsrätt där ena parten äger bostaden?

Men om du bor i en hyresrätt så har fastighetsägaren med all sannolikhet tagit lån för att köpa fastigheten för att den skall bli i hans ägo. Det är hans lån och bara hans, tillsammans med alla avgifter som kommer därtill.

Detta betalar alla glatt sin del av när de betalar hyran men lyckas man få flytta in i en bostadsrätt som någon annan lånat pengar för att köpa då skall man inte bidra till samma finansieringskostnad.

Gratis e gott är tydligen vad som gäller för just bostadsrätter...

Skriv ett samboavtal där du framstår som ägare av lägenheten. Sedan delar ni på månadsavgiften, el försäkring och ex. tv d.v.s sådant som ni båda använder tillsammans.

Skulle det inte hålla så har sambon bott billigt och du har din bostadsrätt kvar.
Har du lån på lägenheten skall du betala Hela lånet ink. ränta men ni kan som sagt dela på månadsavgiften till föreningen.

Likadant om en part i ett förhållande flyttar in hos den andra parten i en hyresrätt.

De flesta normalt funtade människor tycker man ska dela på hyran då.

Är det inte samma "vinst" så säg?

Ja Nordnetbloggen har fel eftersom han glömt att man skall ha avkastning på halva det egna kapitalet. Därför trasslar han in sig i ett resonemang om att ägaren skulle tjäna orättvist på att öka belåningsgraden. Ökar man belåmingsgraden så skall man ha mer hjälp med räntan men mindre avkastning på eget kapital så det skall jämna ut sig i en korrekt modell.

Skall man vara riktigt noggrann så kan man dock inte automatisk säga att man skall betala halva avgiften. I denna är ofta ett kapitaltillskott (amortering på föreningens lån) inbakad. Detta ökar värdet av bostadsrätten på ett förutsägbart sätt (ej beroende av marknadens nycker).

Den del av avgiften som är kapitaltillskott bör alltså egentligen ägaren av bostadsrätten stå för ensam. Att ingen av "sossarna" i tråden påpekat detta är ju lite förvånande...

Frågan handlar mycket om tycke och smak, och den som säger att det är självklart har inte tänkt färdigt.

Hyr man ut i andra hand så har man numera rätt att ta ut hyra som täcker kapitalkostnaden, vilket kan bli riktigt stora summor.

Fråga till er som bergsäkert säger att man bara ska betala halva avgiften, allt annat vore hemskt: hur gör man i en avgiftsfri förening? Då är det enda rättvisa att ens partner/inneboende bor gratis?

Ja, det tycker jag att det är. Och du sätter huvudet på spiken på var skon klämmer för många i den här tråden. De tål helt enkelt inte tanken på att ha en inneboende som de inte tjänar ekonomiskt på att ha där, även om det råkar vara deras älskade partner, det måste helt enkelt mjölkas lite pengar.

Så du har köpt en lägenhet i en fin avgiftsfri förening och harvar runt ett lån på fem miljoner. Räntan har gått upp till 3%, så du betalar 12500 kr/mån i ränta.

Sen träffar du en ny partner, som efter ett tag flyttar in hos dig. Ni har ungefär samma inkomst.

Du drar ju hela lasset med boendet, så din partner har 150000 kr mer per år att röra sig med!

Var det nån som sa mjölka pengar?

Läs det du själv skriver en gång och förhoppningsvis inser du hur jävla dumt det är. Varför ska någon betala mer än någon annan?

Det handlar om att solidariskt dela på livets kostnader och leva i ett förhållande där ingen skall utnyttja den andra ekonomiskt. Det uppnår man genom att rättvist dela på kostnader.

Hela grejen är ju att ingen ska mjölka någon på några pengar oavsett om man är inneboende eller om man äger lägenheten.

Det är bara att ge upp, hen är helt enkelt idiot.

Fast utan lån hade man ju inte ens kunnat bo i lägenheten.

Och tänker man HR, tror du inte en hyresgäst finansierar hyresvärdens räntor?

Rimligt är avgift +.ränta (efter ränteavdrag) delat på häften. Det är den faktiska kostnaden för att bo där.
Amortering ska inte räknas in där. Sen delar man ju även på räknignar och sånt som är gemensamt.

100 andra trådar.

Det enda rätta är halva marknadsvärde av motsvarande hyresrätt.

Ägaren får förvisso all vinst om de säljs med vinst. Men tar all risk vid värdeminskning, och står för alla renoveringskostnader.

ALLT ANNAT är GÅVOR till den som inte äger boendet.

Bo i ena partens lägenhet är något man hör en kortare tid, på prov. När man vet att man träffat sin livspartner köper man nytt gemensamt och skaffar då samboavtal.


Argument som "men tror du inte på oss", eller "tar du ju pengar av mig, så får jag ju bara mindre pengar när vi gifter oss" är rent dyngprat. Vänd på det argumentet i stället.


Naturligtvis är en rimlig kompromiss alla räntor minus ränteavdrag plus alla avgifter, men då ger man altså en gåva till sin partner. Och denne ska förstå att det är så.

Så om ägaren köpte bostadsrätten på Östermalm 1992 för 1 000 000 kr och den idag är värd 10 000 000 och utan lån och avgiften är på 2000 kr så ska flickvännen bo på Östermalm för 1000 kr i månaden? Är det rimligt?