Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2018-05-10, 16:01
  #25
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av billygibbons
Jag är HSP, utan tvekan. Varenda punkt är en fem av fem i igenkännande. Konstigt att det inte finns någon större tråd då 20% av befolkningen verkar vara det, även om det säkert finns nyanser av HSP. Jag befinner mig nog dessvärre på den extrema sidan. Jag har ätit antidepressiva under en längre tid, många år, och känt att det får mig att vara mer stabil.

Bra att medsen hjälper, samma här.

Det är ingen som bryr sig om HSP, för utom andra HSP.
Samma med introvert vs extrovert, hela samhället är byggt av, och byggt för, extroverta icke HSP, det är nämligen där pengarna finns (billig arbetskraft vilket stärker samhället).
Citera
2018-05-11, 01:40
  #26
Medlem
Masscentrums avatar
Jag har hittat mig själv. Har alltid undrat om det var fel på mig. Nu vet jag svaret på mina frågor.

Ni som är hsp, tänker ni också i dialoger?
Citera
2018-05-11, 16:15
  #27
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Masscentrum
Jag har hittat mig själv. Har alltid undrat om det var fel på mig. Nu vet jag svaret på mina frågor.

Ni som är hsp, tänker ni också i dialoger?

Jag gör det
Citera
2018-05-15, 23:25
  #28
Medlem
Det här är ett intressant ämne.

Jag har vetat länge att jag är sån här men först på senare tid börjat grotta ner mig i faktan om det.

Jag har blivit bättre på att ”stänga av” känselspröten men det går lite i skov. Ibland får jag ställa in vissa aktiviteter. Men jag tillåter mig göra det.

I jobbet hjälper det mig mycket då jag ”förstår” människor väldigt bra och jag känner att många ger mig sin tillit.

Privat är det svårare med människor. Iaf om de är lite mer flyktigt bekanta. Tror jag har lätt att övertolka människors signaler när det är lite så där ”snacka-om-vädret” stelt.
Citera
2018-05-17, 00:45
  #29
Medlem
Nja, lite kritisk till detta. Känns som att det ska sättas diagnos på allt numera - istället för att bara acceptera att vi alla har olika personligheter, bakgrund osv..
Citera
2018-05-17, 01:10
  #30
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av purametalen
Nja, lite kritisk till detta. Känns som att det ska sättas diagnos på allt numera - istället för att bara acceptera att vi alla har olika personligheter, bakgrund osv..
Fast HSP är ju ingen diagnos, utan just ett personlighetsdrag. Och som hsp har man ofta fått erfara att man är ”fel” för det här samhället. När det i själva verket är samhället som är fel för oss.
Citera
2018-05-30, 22:44
  #31
Medlem
Hirundos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av IceScream
Det här är något jag skrev om HSP 2012 när Elaine Aron kom ut med sin bok om Högkänslighet.
Jag läste boken samt en artikelserie i SVD om högkänsliga och kom fram till lite annorlunda slutsatser.

Hade varit kul att få feedback på de tankar och reaktioner och tankar jag hade om HSP då , för jag upplever inte att jag fick något vettigt svar på det forum där mitt inlägg pubilcerades.

"Jag tror att det finns en del brister i Elaine Arons teori.
Ta till exempel den här artikeln fr svd och fallet Else Marie;
www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/…

Jag tror att Elaine var ett hyggligt känsligt barn, som fick etiketten "känslig", vilket har förföljt henne sedan dess; hennes förklaringsmodell blev att hon måste vara hög-känslig. Men det kan också vara så att hon var ganska mottaglig, och allteftersom, beroende på omgivningen och det som förväntades av henne, finslipade sin känslighet (inget fel med det). Det här är vad jag tycker mig se i hennes historia;

Kanske var hon ett känsligt barn, som dessutom råkade vara flicka. Ponera att flickors sociala träning sen barnsben bland annat går ut på att ta hand om andras känslor. De lär sig att leva in sig i andras sinnesstämning, äldre flickor med yngre syskon lär sig att ta hand om dessa, förekomma småsyskonens gråt (Else Marie är trots allt 85, vilket gör det sannolikt att hon var ung under 20-talet då flickor var betydligt mer strikt hållna än de är idag; för att inte prata om skuldkänslorna som hon tveklöst måste ha känt när någon annan for illa eller, som hon själv säger, när klassen fick skäll så mådde hon dåligt. Allt det där är ett (dåförtiden lyckat) resultat av en flickas emotionella uppfostran).
Omgivningens kommentarer om hennes "överkänslighet" torde i så fall endast ha gjort saken värre, varför hon blev en självuppfyllande profetia med allt fler symtom.

Ont i kroppen av höga ljud skulle jag tolka som en stressreaktion på ovanstående; ett exempel är om man skulle få hjärtklappning av att höra snabba steg som närmar sig i ett kontorslandskap; överkänslig för ljud eller underliggande betingad stress? Om man är en sådan som känner igen folk på stegen och t.ex. har levt under misshandelsliknande former (ta t.ex. battered wite-syndrome), så är det sannolikt en reaktion på detta. LIksom tendensen att pejla av omgivningen och stämningen i ett rum, hos alla närvarande, eftersom det är den "överkänsliges" sätt att hantera situationen.

Jag håller med om att den som uppfattar sig om högkänslig absolut måste sätta gränser, men detta genom att acceptera sig själv som man är och lära sig hur mycket man orkar med. Icke desto mindre bör den känslige försöka kontrollera känslostormarna, som ju som bekant utlöser en massa hormoner, varav stresshormonerna kan vara direkt farliga vare sig det är tio stresspåslag om dagen eller en långvarig och återkommande depression ... som kanske skulle ha kunnat behandlats (effektivt) med terapi vars syfte är att stärka självkänslan. överkänsligheten, som båda personer i artikeln uppger att de direkt har lidit av, bottnar säkert i att de var känsliga barn, men sedan till ännu större del beror på hur de har blivit bemötta (och stämplade) under uppväxten, samt deras reaktioner på detta.

Vad gäller den manliga karaktären, Roy... Jag tror att han hade sluppit en massa huvudbry om han hade haft Jesper Juul som förälder, eller en förälder som gav sig tid att förklara varför han som barn kände som han kände, samt lärde honom att sätta namn och ettiketter på känslorna, istället för att avfärda honom som "överkänslig" och kanske även i faderns/brödernas ögon, mindre manlig just därför.

Det sista som jag har invändningar mot är mätningarna av hjärnaktiviteten som författaren har gjort och sättet på vilket hon har tolkat resultaten. Inget av resultaten tycks tyda på att personen i fråga är högkänslig, utan endast att det är mer eller mindre aktivitet i vissa områden i hjärnan, men ingenting ytterligare om orsaken. Högkänslighet blir både orsak och resultat. Orsaken kan lika väl vara att alla högkänsliga har blivit bemötta på ungefär likartat sätt av sin omgivning, vilket har lärt dem att reagera på ett visst sätt.
Likadant, tror jag, förhåller det sig med högkänsliga som svimmar på konserter eller börjar gråta när de ser en vacker scen; de kan vara högkänsliga, eller i alla fall känsligare än andra, men jag är övertygad om att deras egen förväntning på upplevelsen spelar en avgörande roll i hur de faktiskt reagerar på musiken/scenen/bilden.
Därför skulle jag själv, om jag var högkänslig, kanske vara lite på min vakt och läsa boken väldigt kritiskt, både med tanke på Forer-effekten, nämnd ovan, liksom jag hade försökt att utröna vad som kan ha inverkat till högkänsligheten, vad som kan ha potentierat den, triggat den, mm. "
Läste ditt inlägg nu. Kanske lite sent att tacka för det, hoppas du ser det ändå. Jag har nyss lärt mig att jag är både Hsp (empat) och codependent. Efter att ha haft en person med narcissistiska drag i min närhet några år så är jag nu helt knäckt. Dom där jävla känslostormarna håller på att knäcka mig och de goda relationerna som jag har. Barndomen har du absolut en poäng i även om jag tror att jag var ett känsligt barn redan från början. Hursomhelst så är det nuet jag skall hantera. Och det är inte lätt...
Citera
2018-05-30, 22:51
  #32
Medlem
Hirundos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av billygibbons
Jag är HSP, utan tvekan. Varenda punkt är en fem av fem i igenkännande. Konstigt att det inte finns någon större tråd då 20% av befolkningen verkar vara det, även om det säkert finns nyanser av HSP. Jag befinner mig nog dessvärre på den extrema sidan. Jag har ätit antidepressiva under en längre tid, många år, och känt att det får mig att vara mer stabil.
Ja en stor och seriös tråd om detta vore på sin plats. För det är en skit att hantera. Helt klart. Jag har stått emot antideprressiva hela tiden. Provade ett kort tag utan att känna någon effekt och slutade. Tror mer på samtal och handlingsplaner för att hantera vardagen. För nog är det så att man som hsp kan bli rätt illa behandlad och då gäller det att rusta sig till tänderna så att man kan upprätthålla sina gränser. För annars kommer vissa personer att köra ner dig.
Citera
2018-05-31, 18:15
  #33
Medlem
Tycker att tråden är viktig, för jag upplever att staten försöker straffa dem som inte mår bra, eller kan bete sig som en robot.
Citera
2019-05-18, 15:56
  #34
Medlem
Jag tror jag är högkänslig. Ska kolla med min terapeut ang detta , stötte på begreppet för bara några dagar sedan. Har under hela min uppväxt trott att jag bara varit mesig, jag passade helt enkelt inte in och många lät mig veta det. Men nu verkar det som att det finns en "klinisk" term för hur jag fungerar. Som tur är har jag haft en väldigt förstående och stöttande mor som hjälpt mig med mina psykiska problem och utmaningar.

HSP är nog inget påhitt. Beskrivningen av denna belägenhet är alldeles för snäv för att vara något allmängiltigt.

Symtomen för HSP är ganska klara hos mig. Är väldigt känslig för specifika ljud och stök. Jag är hispig som ett råddjur, blir väldigt lätt skrämd. En annan sak jag inte tål är blyertspennor, sådana man måste vässa. Jag får fnatt varje gång jag hör dem, som att någon skrapar en gaffel mot en tallrik; ungefär så känns det. Grundskolan var fullständigt vidrig då alla barn ritade eller skrev med dessa pennor. Finns även andra ljud jag inte tål eller undviker.

Jag är även väldigt känslig gentemot fysisk smärta och har en väldigt låg smärttröskel. Att spela fotboll med andra barn var helt uteslutet då risken fanns att jag kunde få bollen på mig eller att jag kunde bli tacklad. Är också väldigt lättpåverkad av alkohol, något som mina vänner och partner ofta påpekar med nöje.

Jag blir väldigt lätt trött av sociala situationer och måste "dra mig tillbaka" när det blir för mycket. Stannar sällan länge på sociala sammankomster eller liknande. Lång exponering för andra människor gör att jag behöver mycket down-time med mig själv. Har också sjukt lätt för att bli uppjagad eller upprörd över saker som andra inte blir, vilket i sin tur förvärrat min skolgång och lärande. Jag har sjukt svårt för att plugga saker jag inte är bekant med, framför allt kvantitativa ämnen. Försökte för ett tag sedan att plugga mer matematiska saker på högskola, men stressen och ångesten det innebar var inte värt mödan. Ni som är HSP:are, har ni svårt för omställning eller liknande? Typ att flytta, starta nytt jobb, eller bara gör något nytt i er vardag?

Min superförmåga är att jag är väldigt "perceptiv" och kan läsa andras behov; mår väldigt bra av att göra andra människor bekväma så att säga och de jag känner verkar ha lätt att anförtro sig till mig (ett tecken på att detta är ganska annorlunda från bl.a. Aspergers syndrom). Jag tror definitivt att HSP har en form av koppling till PTSD eller trauma. Växte själv upp i ett hem med en alkoholiserad far som ställde till med bråk och ibland våld.
__________________
Senast redigerad av narcisso96 2019-05-18 kl. 15:58.
Citera
2020-05-17, 09:51
  #35
Medlem
Vad tror ni om Paolo Roberto?

Nu urskuldar han sig med någon antydan om övergrepp när han var barn. Men jag tror att han helt enkelt bara är en "sensation seeker" osäkert om han även är HSP.

Hela vägen från våldet i hans ungdom till att senare styra över det till mer ordnade former inom idrotten, hans företagande och nu till sist att han trots att han har en tjej och säkert fungerande sexliv söker sig till en prostituerad.
Citera
2020-05-17, 18:12
  #36
Medlem
Jag hittar dessvärre ingen tråd för HSS men men tanke på hur lite svar den här tråden har vore det väl onödigt att starta ytterligare en tråd för diskussion av HSS-personer som inte är High Sensitive som ändå är ganska närliggande.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback