Min pappa har allvarliga alkoholproblem. Vad ska jag göra?

Hej,

Jag flyttade hemifrån för fyra år sedan för studierna. Jag växte upp med min pappa, han har varit skild och ensamstående under den större delen av min uppväxt. Han har haft många tuffa perioder i livet. Han har varit funktionell alkoholist så länge jag kan minnas, men han har alltid skött jobb och ansvar oklanderligt och har uppfostrat mig väl.

Sedan jag flyttade har hans alkoholvanor bara blivit värre. Han har även blivit egen företagare där han förvisso tjänar bra men även jobbar i stort sett hela sin vakna tid. Jag har besökt honom regelbundet sedan jag flyttade och spenderade även några månader hos honom för ett tag sedan. Han dricker tungt varje dag och har förmodligen gjort det under en mycket lång period. När jag växte upp drack han "endast" under helger, och då rejält. Han har under de senaste åren sagt till mig flera gånger att han är trött och inte har någon motivation kvar. Han har dock investerat mycket i sitt företag. Han kan/vill med andra ord inte ge upp sitt arbete.

Nyligen ringde han mig och talade med en röst jag aldrig någonsin hört från honom. Det gjorde mig vettskrämd och jag trodde mina värsta farhågor hade blivit sanna, att han råkat riktigt illa ut. Han talade extremt otydligt och talade även om att han hade fått dubbelseende när han jobbat osv. Ingenting som han hade upplevt tidigare. Han hade ringt 1177 för att kolla om det var stroke eller dylikt , vilket det inte var. Jag åkte dit så fort jag kunde och kunde konstatera att han mådde okej när jag anlände, men att han då även har druckit rejält den dagen.

Jag har länge vetat att han bara kommer bli sämre och sämre, men har aldrig vågat ta tag i saken, hans drickande har funnits under hela mitt liv. De gånger som jag försökt ta upp det har han antingen blivit defensiv eller undvikit ämnet. Jag hade under lång tid stängt av mig känslomässigt när det gäller just hans alkoholvanor. Han har även under min uppfostran alltid belyst vikten av att vara handlingskraftig och ta ansvar. Jag antar att jag länge har inbillat mig att han ändå hade kontroll över sin livssituation.

Han har inga vänner, ingen partner, inga riktiga hobbies/intressen han kan ägna sig åt och jag är den enda familj han umgås regelbundet med. Han har varit utsliten, ensam och druckit tungt i flera år. Han misstror vården och skulle inte gå dit om det inte vore 100% akut. Efter det här så har jag fattat att jag måste försöka hjälpa honom.

Jag bryr mig fruktansvärt mycket om honom och det här sliter enormt på mig. Imorgon ska jag prata med honom. Vad ska jag ta mig till?

Den enda person som kan hjälpa honom är han själv. Antingen väljer han att trappa ned eller så fortsätter han som vanligt. Den enda lösningen är att ge upp alkoholen helt och hållet, det finns inget mellanting för en missbrukare. Han måste inse problemet och vara villig att ta sig igenom lidandet för att på andra sidan må bättre. Sedan måste man komma tillbukt med underliggande faktorerna som gör att han dricker. Han missbrukar för att "öl är billigare än terapi", täcka för annat emotionellt problem.

Har samma erfarenhet. Man kan inte göra så himla mycket. Jag gjorde inget alls, eftersom periodarskoven var de enda tillfällen då jag upplevde att min pappa mådde "bra". Han var lycklig på sitt sätt, efter ett jävligt sorgligt och fattigt liv.

Du kan säga nåt i stil med "jag har förstått att du dricker mycket, vill du prata om det så finns jag här", och så lämna det upp till honom. Vill han inte kan du inte hjälpa. Däremot finns det stöd för dig att få: http://anonymaalkoholister.se/anhorig/

Hans farsa har ingen partner, inga vänner och är ensam. Så klart man dricker då. Såvida man inte kan fixa en partner, vänner till honom så kommer han att dricka.
Att sluta dricka, och "möta" sina emotionella problem är skitsnack, ponera att man slutar dricka vad finns då på andra sidan? jo det finns ensamhet och ångest samt problem.
Tyvärr alkoholen vinner alltid här, speciellt om du befinner dig i Sverige då de flesta löper en stor risk att bli ensamma.

Det bästa du kan göra är att umgås med honom.

Jag läste för ett tag sedan att typ några forskare kommit fram till att det nästan var bättre att försöka få en alkolist att börja dricka med måtta. Kanske det är ett alternativ för din farsa? Om du googlar kanske du hittar mer om just det alternativet.

Sen så skulle det nog vara bra om han hittar någon kvinnlig kärlek, kanske någon som till och med kan hjälpa till på han företag? Vill det sig väl då kanske han trappar ner automatiskt.

Ok, hoppas det blir bättre så du slipper oroa dig så mkt.

Tror det bästa är att umgås försök hitta något gemensamt intresse typ fiska gå på fotboll spela badminton eller något som tar intresset från spriten men det är svårt lycka till

Som skrivits tidigare i tråden så finns det inte mycket du kan göra ts, utan som alkoholist kommer han alltid att älska flaskan mer än vad han älskar dig (det är inget personligt utan det är så en alkis funkar).

Det enda du kommer att uppnå är att du kommer att bränna en massa energi till ingen nytta och i värsta fall fucka upp dina studier, istället bör du byta studieort.
Du kan lugnt räkna med att det tar hus i helvete, så vänta att säga någonting tills allt är klart och det inte finns någon återvändo. Förklara att det inte är på grund av honom utan av hans missbruk du flyttar (har han ens insett att han är alkoholist). Naturligtvis kommer han att lova en massa, men det är löften som är värda mindre än Zimbabwe-dollar.
I bästa fall så kan din flytt innebära att han tar tag i sitt missbruk, men det kan inte bli värre.

[quote]
Som missbrukare av diskussions-forum kan inte jag bara läsa förbi en falsk dikotomi utan att påpeka den. Det är så vi missbrukare funkar.
Jag tror det bitter-boris vill säga är att man skall inte låta sig utnyttjas. Men än så länge verkade du inte råkat ut för det. Flytta vart du vill, men inte för att din farsa super. Vissa svenska integrationspoäng kan man hoppa över (Överge en anhörig = 100 svenne-stjärnor).

Fråga honom om han vill ta iboagin.

Finns inget du kan göra än att be farsan sluta dricka varje dag. Säg det på ett fint sätt, som om du är ledsen. Sen måste du såklart visa ett deppigt ansikte för honom varje gång tills han slutar.

Min pappa har också alkoholproblem, dessutom har han en hel del sjukdomar och antagligen inte jättelång tid kvar på jorden, mycket tack vare ohälsosamt leverne. Jag och andra har försökt prata allvar med honom flera gånger, men han säger själv att han inte vill sluta dricka så det är väl bara acceptera, även om det är svårt. Han är inte typen som söker hjälp för såna saker eller bryr sig det minsta om sin hälsa. Det jag försöker göra är att ta tid att umgås med honom och ha bra kontakt så länge han är kvar i livet. Känns inte som det går att göra mer tyvärr.

Jag startade en liknande tråd om min pappa, (FB) Farsan super sam fan, benen ser för jävligt ut.

där har jag fått bra svar. Jag vet exakt hur det känns, det låter som att de är lika danan och hade pappa inte haft barnbarnen hade han inte haft mycket att leva för, enligt honom själv.