Citat:
Ursprungligen postat av
Frawjon
En immanent mening skulle innebära att tillvaron skulle ha en mening i sig. Detta brukar man använda en liknelse om. Man brukar säga att den fysiska kroppen dör och att själen eller den återuppståndna fysiska kroppen kommer till Elyseiska fälten, Valhall, Paradiset etc. En värld utan något gudomligt kan inte ha en immanent mening.
En immanent mening är vad man menar med "mening" i begreppet "meningen med livet". "Mening" som i att skriva ett inlägg på nätet eller dricka en kopp kaffe är ingen immanent mening alls, det är bara något som man sysslar med i väntan på att dö.
Så föröka sig är lika "meningsfullt" som att dricka en kopp kaffe? Det finns nog med mening i existens.
en definition av immanent *filosofiskt* är att det enbart pågår i sitt egna huvud. Vilket det uppenbarligen inte gör ifall det har någon som helst effekt i verkligheten. Och har något man gör en effekt då har det en mening by default. Måste verkligen dra i strån för att inbilla sig att man har ens ett ben att stå på.
Man måste blinda sig själv för att omöjligt se meningen.
Sanningen är att meningen inte är tillräckligt bra för vissa människor, inte tillräckligt djupt, mystiskt passar bara helt enkelt inte in i deras bubbla.
Frukt som inte plockas, faller så småningom, så trädet får bättre jord runt sig och de som inte kan ta sig upp kan äta det. Där mening. Men så länge det inte är en ängel som plockar frukten och lämnar den på marken, kan vissa personer inte se meningen. Precis som denna tråden.
Blommorna pollinerar och utnyttjar vinden för att sprida ut sig själva och föröka sig, mening där med.
Det är sällan något händer bara för att, + helt meningslöst. Vi måste ordagrant skita i allt och enbart tänka ifrån ett helt individuellt perspektiv, för att se allt som meninglöst.
Existens i sig själv har massvis med mening.
