Jag har en hund som fick hjärnhinneinflammation förra våren. Det har varit en lång & kämpig period då hon fick en svårare typ av sjukdomen. Nämnvärt är också att ingen av veterinärerna ställde rätt diagnos etc, trots att vi sa att hon nyligen fick 11 fästingar under en helg när vi besökte några vänners landställe men att hon typ aldrig får annars så va det inte ens någon som antog att hon hade borelia... Det var jag och en vän som började googla och göra efterforskningar själva & bad veterinärerna (som efter olika tester sa att allt var bra med henne & att de inte kunde förklara anfallen som min stackars tjej fått (anfallen var det som fick oss att söka vård då hon inte visat tecken på sjukdom/trötthet/något alls innan det)) testa för borelia.
Hon visade sig ha borelia & vi fick behandling för det. Jag tyckte att hennes symptom kändes som värre än borelia dock så fortsatte efterforskningarna. Dagen efter begärde jag att få testat för hjärnhinneinflammation & d visade sig då inte bara vara d utan även den värre typen...
Jag vill inte smutskasta någon men det kännes verkligen inte som att veterinärerna kunde så mycket eller som att vi fick den hjälp vi behövde, utan att jag fick kämpa mycket själv. Trots det är detta ett specialist-djursjukhus.
Nu till det jag hade behövt något gott råd i. Min älskade vovve (jaktlabrador) har nu gått på Medrol för hjärnhinneinflammationen i 8 månader. Vi har trappat ner och kommer nu avsluta kuren om en vecka.
Veterinären säger att man i Sverige normalt gör 1 av 2 möjliga val följande.
1. Antingen avslutar man kuren (som vi då gör nu) & hoppas på att hon inte får återfall (vilket kan vara väldigt farligt/dödligt om hon får).
2. Eller så fortsätter man ge henne en låg dos Medrol livet ut (vilket ju absolut inte är nyttigt för en frisk hund).
Man ska alltså gissa. Och den gissningen kan vara livsavgörande.
Jag tyckte detta kändes knas och kollade därför runt lite till. Hittade att det finns en till lösning & det är att man tar ett nytt ryggmärgsprov efter att man avslutat kuren & väntat 4-6 veckor och får då ett definitivt svar på om man kan avsluta behandlingen lr om inflammationen är permanent och man måste fortsätta medicineringen. På detta sätt behöver man inte gissa utan kan göra rätt val med ganska stor säkerhet. Dock finns det ju risker med att ta ryggmärgsprov...
Veterinären sa att d står att man ska göra så här i många läroböcker men att man i praktiken inte gör så i Sverige & att d berör så få fall då den här varianten tydligen va väldigt väldigt ovanlig.
Innan va ja säker på att jag ville ta ett nytt prov för att slippa gissa (trots att veterinären tycker annorlunda egentligen) men nu när hon äntligen nästan är helt tillbaka till sitt gamla själv så känns det samtidigt dumt att utsätta henne för en onödig risk plus att hon HATAR att gå till veterinären (extra nu efter att d blivit så mycket de senaste månaderna).
Jag är såå förvirrad. Om någon orkat sig igenom d här långa (sorry, svårt att förklara kortfattat) som har något tips lr råd så uppskattas det!
Hon visade sig ha borelia & vi fick behandling för det. Jag tyckte att hennes symptom kändes som värre än borelia dock så fortsatte efterforskningarna. Dagen efter begärde jag att få testat för hjärnhinneinflammation & d visade sig då inte bara vara d utan även den värre typen...
Jag vill inte smutskasta någon men det kännes verkligen inte som att veterinärerna kunde så mycket eller som att vi fick den hjälp vi behövde, utan att jag fick kämpa mycket själv. Trots det är detta ett specialist-djursjukhus.
Nu till det jag hade behövt något gott råd i. Min älskade vovve (jaktlabrador) har nu gått på Medrol för hjärnhinneinflammationen i 8 månader. Vi har trappat ner och kommer nu avsluta kuren om en vecka.
Veterinären säger att man i Sverige normalt gör 1 av 2 möjliga val följande.
1. Antingen avslutar man kuren (som vi då gör nu) & hoppas på att hon inte får återfall (vilket kan vara väldigt farligt/dödligt om hon får).
2. Eller så fortsätter man ge henne en låg dos Medrol livet ut (vilket ju absolut inte är nyttigt för en frisk hund).
Man ska alltså gissa. Och den gissningen kan vara livsavgörande.
Jag tyckte detta kändes knas och kollade därför runt lite till. Hittade att det finns en till lösning & det är att man tar ett nytt ryggmärgsprov efter att man avslutat kuren & väntat 4-6 veckor och får då ett definitivt svar på om man kan avsluta behandlingen lr om inflammationen är permanent och man måste fortsätta medicineringen. På detta sätt behöver man inte gissa utan kan göra rätt val med ganska stor säkerhet. Dock finns det ju risker med att ta ryggmärgsprov...
Veterinären sa att d står att man ska göra så här i många läroböcker men att man i praktiken inte gör så i Sverige & att d berör så få fall då den här varianten tydligen va väldigt väldigt ovanlig.
Innan va ja säker på att jag ville ta ett nytt prov för att slippa gissa (trots att veterinären tycker annorlunda egentligen) men nu när hon äntligen nästan är helt tillbaka till sitt gamla själv så känns det samtidigt dumt att utsätta henne för en onödig risk plus att hon HATAR att gå till veterinären (extra nu efter att d blivit så mycket de senaste månaderna).
Jag är såå förvirrad. Om någon orkat sig igenom d här långa (sorry, svårt att förklara kortfattat) som har något tips lr råd så uppskattas det!
