varför börjar vattnet låta innan det börjar koka i kastrullen?

forsande ljud men inget forsar?

För att molekylerna rör ju sig, inte så häftigt som vid 100 grader men häftigt nog för att skapa ljud. Svårare än så är det inte. Molekylerna börjar röra på sig relativt tidigt i kokprocessen.

Det bildas ångbubblor även innan hela vattnet kokar, närmast botten där det är som varmast. Men dessa är så små att omgivande vatten hinner få dem att kondensera så snart de "släpper" från botten. Vattnet kan även innehålla lösta gaser, exempelvis syre, som frigörs vid lägre temperatur än kokpunkten.

Förlåt att jag är petig men molekylerna rör sig alltid - ända ner till noll grader kelvin.

Andra lösta gaser som avgår vid lägre temperatur är säkert förklaringen till att det börjar väsa långt innan det kokar. Det brukar vara en stunds väsande först som sedan tystnar och sedan börjar det igen precis innan kokpunkten har uppnåtts. Det där första väsandet lär vara luftgaser som avgår från vattnet.

Det där kunde man ju testa lätt. Koka upp en gryta med vatten, låt den svalna med tättslutande lock så det inte löser sig gaser i vattnet på nytt och koka sedan upp det igen. Då ska det alltså inte ske något tidigt susande utan bara precis när det börjar koka.
Förlåt att jag är petig men man säger inte grader före Kelvin utan bara Kelvin. Ända ner till noll Kelvin alltså.

Ja, detta är min uppfattning också. En bit ovanför den heta bottnen är vattnet kallare och gasbubblan får svårare att överleva och kan kollapsa med en liten smäll. Många bubblor små gör ett hörbart ljud...

Det är en kraftbalans som håller bubblan levande. Gastrycket i den vill få den att expandera men trycket från vattenpelaren ovanför och ytspänningen mellan gasen i bubblan och vattnet vill minska den. Ytspänningskraften är omvänt proportionell mot bubblans radie; ju mindre bubbla desto större är ytspänningens slutande verkan.

Bubbelbildningen hjälps på traven av redan "färdiga" krökningsradier. Det är därför man kan se att bubblor företrädesvis bildas längs repor och i porer i en kastrull, t ex. Gamla aluminiumkastruller är tacksamma studieobjekt.

Vid kokning i väldigt släta kärl kan vätskan bli överhettad och när väl kokningen kommer igång kan den bli farligt kraftig, t ex i provrör. Det är därför vattenkemister ofta har kokstenar (typ porslinsskärvor) i botten på vissa glasvaror så att kokningen blir lugnare.

Jag menar också att detta är kavitationsimplosion, detta är för övrigt ett stort problem för vattenturbiner.

Mjaäe, definitionsmässigt kan man nog inte säga det då uppkomstmekanismen inte är som vid kavitation.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kavitation
"Kavitation är uppkomsten av kaviteter (hålrum) i vätskor i form av bubblor där vätskan övergått i gasform genom att det statiska trycket i vätskan sjunker."

I grytan är det ju inte lågt tryck som gör att det bildas bubblor. Sedan kan ju bubblornas kollapsande påminna väldigt mycket om kavitation men vi får nog kalla det något annat när de inte uppkommer genom lågt tryck.