Är humanismen människans största fiende ?

Att vi blir fler och fler människor på denna jord är faktum. Att vi i stora delar av västvärlden är och vill framhålla oss som humanister är också ett faktum. Vid stora katastrofer vad den än är där människor riskerar att dö av sjukdomar och svält så organiseras hjälpaktioner av biståndsorgan och frivilliga.
Även på våra breddgrader så ser man till att hålla människor i liv så länge som möjligt, i vissa fall långt efter att de själva har någon som helst livsglädje.

Men nu till själva frågeställningen. Ser vi inte till att hela mänskligheten går under ? I alla fall vad vi idag kallar mänsklighet. Fler människor på denna jord betyder att mer yta behöver odlas upp på bekostnad av vildmark och den biologiska mångfalden. Vilket i längden innebär att hela ekosystemet kollapsar och därmed också livsbetingelsen för mänkligheten . Vi lever redan idag över våra gemensamma tillgångar (2,5 gånger årsproduktionen på vår planet var det senaste jag hörde) och det lär inte minska.
Till det så skall man lägga miljöpåverkan som på vissa ställen är katastrofala men även globalt är starkt påverkat.


Idag kvarstår en spillra av våra regnskogar som istället har ersatts av olika odlingar genom svedjebruk för att en växande befolkning skall kunna överleva. Även på våra breddgrader blir en allt större areal "odlad skog" med ett minimum av biologisk mångfald.

Många vilda arter (både växter & djur) har idag redan utrotats eller lever i små reservat där deras naturliga beteende inte möjliggörs.

Är det rätt att exempelvis förse en svältande befolkning med akuthjälp och sedan lära dem odla upp vildmark, dränera våtmarker för att kunna odla säd ? Nästa katastrof blir då än större !

Att göra dessa val "vem skall få hjälp" när man är på individnivå är förstås omöjligt men i ett större perspektiv borde varje civilisation få bära sig själv. Endast då får vi kanske ett fungerande ekosystem där människan är inkluderad.
Lätt och säga när man sitter i ett iland men ändå...

Förr i tiden reglerades mänsklighetens storlek med stora epidemier och krig. Det var med största säkerhet inte bättre livskvalité att leva då men det tillsåg väl att mänskligheten överlevde på lång sikt. Fortsätter vi så här så är det inte så många generationer kvar...

Eller vad tror fb ?

Det är bara humanismen som har moral. Evolutionen har ingen....

Mänsklighetens undergång är oundvikligt om inte befolkningskontroll införs.

Dysterkvist.

Ja jag håller med - trådstartaren är en dysterkvist.

För länge sedan var det vanligt med katastrofscenario - det framhölls att mänskligheten inte hade långt kvar. Oljan skulle ta slut - och det innebar på den tiden detsamma som att livet var slut på jorden. (idag kan man le åt detta - men då var det allvar)

Inte bara oljan skulle ta slut - utan i allt möjligt annat - mat, utrymme, miljön, you name it..

Nej detta hände inte - det var bara skräckscenarior (jag är gammal nog att göra utvärdering)..

Livet har dessa två sidor: Humanism och naturvetenskap. Och det kan finnas fler sidor...
Men naturvetenskapen är ett definitivt hot mot mänskligheten! Men det fattar i regel inte naturvetenskaparna själva! Dom är så förblindade av all sin framgångssaga - men det finns en baksida av den - hemska vapen, kemikalier, avfall från överproduktionen, etc..

Jag vet att många människor är förblindade av sin rationella vetenskapliga livs-syn, så om du tillhör dom behöver du inte besvära dig med att bemöta dessa påståenden. (jag har själv varit en enögd naturvetare)!
Det är istället BÅDE humaniora och natur som behövs! För även humanioran kan vara alltför ensidig. Idealistisk, teoretisk. Men om man jämför humaniora och naturvetenskap, så är ändå humanioran bättre på att förstå livet. Naturvetenskapen saknar vissa perspektiv. (och jag vet att du som är naturvetare inte håller med).. Men efter ett långt liv, kan jag se att naturvetenskapen är "närsynt" - vi hittar en liten intressant företeelse och så snöar vi in på det..
Det som behövs är faktiskt inte fler fantastiska uppfinningar.
Det som behövs är "sunt förnuft". (och överblick)

Men visst kan det se ut som humanismen är något som föranleder problem, feminism, PK och annan skit kan ju bara ta och dra.. Och i humanioran finns ju även kortsiktig propaganda. Så humanioran är inte räddningen i sig, men med den som verktyg kan man avslöja mycket.

Däremot är inte naturvetenskapen användbar för att avslöja propaganda - Naturvetenskapen kan bara räkna mäta forska .. Den ägnar sig ju inte åt de stora mänskliga problemen!
Men som sagt båda behövs. Naturvetenskapen för den är neutral och opartisk, humanioran för den sysslar med frågor om mänskligt liv.

Jag håller med dig i ditt resonemang. Kanske naturvetarna behöver få humanisternas input på vad dom sysslar och vilka konsekvenserna kan bli. Ett exempel, kvantdatorn, kan vi med dess hjälp skapa ett medvetande som har obegränsad intelligens och i så fall är det något vi vill ha o.s.v. Olika infallsvinklar har aldrig skadat.

Det kallas empati och det driver mänskligheten framåt. Om varje civilisation skulle hålla för sig själva så hade de gått under fortare än man tror. Människor ska inte få lida för saker de inte kan rå för.

Din retorik angående vem som man ska hjälpa eller inte hjälpa p.g.a. de omständigheter de kan skapa i framtiden är lika torrt som att man går runt och tänker att varje person man möter på gatan är nästa Stalin, Hitler, Mao, som leder till att miljontals människor i framtiden skulle få lida och dö...

T.ex. om du räddar ett barn ifrån att drunkna och sen när han blir vuxen så blir han en våldtäktsseriemördarman så skulle du ju bli indirekt skyldig till hans offers lidanden. Enligt din retorik.

"Är det rätt att exempelvis förse en svältande befolkning med akuthjälp och sedan lära dem odla upp vildmark, dränera våtmarker för att kunna odla säd ? Nästa katastrof blir då än större !"

Det är inte reellt att tänka att det skulle bli värre av att hjälpa människor. Det låter ju som idioti.