Citat:
Diskussionerna om Saltkällan eller västkusten har ingenting med en riksbunker att göra även om de är jätteintressanta i sig. Den beredskapsuppgift muséejärnvägen sentida lär ha haft, skulle jag gissa på är att utgöra reserv om bergrummets lastkajer på södra sidan Saltkällefjorden, blev utslagna. Loken vid ändstationen är för grund för fartyg men man skulle kunna pumpa över flygfotogen till tankvag som sedan ångloket kunde dra upp till normalspåret utanför bergrummet? Har det funnits någon sådan möjlighet tro?
Egentligen handlar Saltkällan om två saker. Det ena är bergrummet på "andra sidan" hamnen, där tankfartygen lade till mot boj och land för att lossa till försvarets (flygbränsleförsörjning) anläggning.
På andra sidan fanns Munkedals Bruks anläggning, där det också lossades olja till Munkedals Bruks eget behov. Här, en bild: https://www.bing.com/images/search?v...x=0&ajaxhist=0
Munkedals bruk hade ett par rejäla cisterner nere i hamnen, och att dra olja till bruket gjordes mer eller mindre varje dag. Omläggningen från smalspår till normalspår bekostades till del av staten, dels av bruket (för att spara pengar vid omlastning), men det innebar samtidigt att oljeförrådet i hamnen kunde räknas in i beredskapslagren.
Men vi talar om två skilda anläggningar i det här fallet.
Just olja kan alltid lossas via ledningar och pumpar, så det är inte alldeles nödvändigt att fartygen ligger vid en "oljekaj" (men praktiskt). Men av bilden framgår att en (bedömt) tanker på ca 10.000 Dw ligger vid kajen.
.
