Hej alla och tack för alla fina svar!
Jag har inte orkat skriva tidigare, då utgången tyvärr inte blev något vidare.
Nya blodprover togs på min katt och på kort tid hade njurarna kraschat helt.
Förmodligen läckte hon avföring pga detta tillsammans med den extremt svåra analsäcksinflammationen. Hon försämrades kraftigt på ett dygn och jag valde då att låta henne få somna in, för att hon skulle slippa den svåra smärtan och lidandet. Veterinären försökte fixa analsäcken, men det gick inte och med njurarna på det, så fanns tyvärr inga andra alternativ.
Jag är på ett vis glad att det gick fort och inte behövde bli ett utdraget lidande för henne. Evidensia ordnade det jättefint farväl för henne med tända ljus, nedsläckt rum, hon fick ligga på en mjuk fårskinnsfäll och hon var väldigt lugn hela tiden. Jag kunde se i hennes ögon att hon tyckte det var skönt att få slippa smärtan.
Men jag saknar henne så oerhört mycket, att jag nästan går sönder. Hon var min livskamrat och jag har spenderat nästan halva mitt liv tillsammans med henne.

Hon var så oerhört speciell. Hon var mer som en hund, som alltid kom och mötte mig, ville bli buren, borrade in sin lilla nos i halsen på mig medans hon spann, låg alltid brevid mig i sängen för att få magen kliad.
Samtidigt är jag glad att det gick snabbt, så jag får ha mestadels positiva minnen av henne.
Ta hand om er och era missar.
Må väl!