Alternativ för Sverige (AfS) - samlingstråd

Tack, jag söker det där enkla som motståndaren använder. Sjöstedt ska till EU, trots att de vill lämna, för att bekämpa rasismen. Jag saknar det där tydliga men ändå i folks medvetande kända begreppet.

Typ - AfS vill till Europaparlamentet för att bekämpa .............

Jo, jag förstår det och kände mig lite aspie när jag kom med ett längre svar trots att din fråga var så tydlig.

Men, hur pass publikfriande är det rimligt att vara i sammanhanget...? Det bör ju gärna vara något hyfsat konkret som inte lätt avfärdas som intetsägande, typ:

... massinvandringen,
... invandringsvansinnet,
... kulturimperialismen,
... mångkulturen,
... hotet mot vår europeiska kultur,
... det internationella storkapitalet,
... folkutbytestanken,

... eller kort och gott nyliberalismen.

Edit: Orban är ju liberalismens svurne fiende, och det är ju sant att den ideologin är sjuk.

Eller så kör man helt enkelt på en riktig klassiker som för tankarna till ofred och elände i en annan tid:

Släpp inte en jävel över bron...

Bron är naturligtvis Öresundsbron, och detta lämpar sig så klart bäst för affischer.

Om vi tar liberalismen som fiende, det onda, är då nationalismen det goda?

T.ex. AfS - det nationalistiska partiet - vi ska till EU för att bekämpa liberalismen. Ja, varför inte.

Frågan är om tillräckligt många känner att man är emot liberalismen och känner sig som nationalister?

Du är något på spåren....finns det fler motsatspar? SD kör ju nu med konservatismen...och jag vet inte riktigt vilken huvudfiende de har..socialkonservatismen kanske har liberalismen som huvudfiende? Löfven vill bekämpa den farliga nationalismen och de högerextrema krafterna, lite oklart vad de själva definierar sig som idag.

Små partier som L måste ha en tydlig övergripande profil, L har Liberalismen. Alla som känner sig som liberaler har ett tydligt val.

Just att ha ha en tydlig fiende och något tydligt själv är viktigt. Tyvärr definieras det onda och goda av MSM så AfS måste göra en kullerbytta och använda begrepp som dagligen debatteras men samtidigt är definierade av fienden. Ändå behövs det just denna superenkla tydlighet, svart mot vitt, gott mot ont. Det är ännu viktigare för små partier som alltid måste, på kort sikt, lyfta på en fråga.

F! hade också rasismen men huvudfienden är/var patriarkatet. Alla som hatar män har också, eller hade ett tydligt val.

Ja, det är tanken, men jag kan ibland känna att även "nationalism" som begrepp börjar bli lite urvattnat. "Patriotism" funkar givetvis inte heller. För 10, 15 år sedan var alla 14-åriga tuffingar med armékeps "patrioter". Hela den grejen är stendöd. Ingen pratar heller om "fosterlandet" längre, så det får nog bli "nationalism" vare sig man vill det eller inte. Och nationen är folket, som vi alla vet.
Nu kör vi lite brainstorming här, men jag undrar om detta inte är för krångligt!
Ja, det vete fan.

Det som talar för att hetsa mot liberaler är att det var med Reinfeldts skräckstyre som skiten verkligen tog fart, att vi i dagarna fått en liberal pissregering och att man i så fall gör gemensam sak med polacker, tjecker och ungrare i Europaparlamentet. Inte fel! Om folk här hemma går igång på detta är osäkert.
Antingen den eller socialdemokratin.

SD är ju galet otydliga på den punkten i och med att vad som helst duger så länge invandringen minskar. Ofattbart.

Många SD-sympatisörer är dock och hackar på "vänstern" nästan oavbrutet.
Helt rätt!

Att det inte går att gå till val på "rasism" är väl självklart, så det kan vi stryka.

Men att det är "skillnad på folk och folk", skulle det kunna vara något? Jag vet att frasen är laddad med negativt innehåll, men den kan lika gärna uppfattas som en småkul vits om vi betraktar det här med etnopluralism som en positiv sak.

Lite elitism behöver heller inte vara dumt. Jag tror att SD lätt framstår som mer ängsliga än de är, och här finns mycket att vinna på en mer självsäker/kompromisslös hållning.

Att marknadsföra sig som ett antiliberalt parti kan nog vara lite dumt. Det vore att slänga ut barnet med badvattnet, då det finns många sorters liberalism. Numera associerar människor begreppet med nyliberalism och massinvandring, men så behöver det faktiskt inte vara. Nationalismen är ursprungligen en liberal idé - det är värt att lägga på minnet. Däremot kan man gott ta varje tillfälle i akt att skälla på nyliberalismen (inklusive amerikanska neocons och deras destruktiva utrikespolitik).

AfS:s frihetliga värderingar tycker jag tydligt lyser fram i hur man - på ett helt annat sätt än SD - lyfter fram frågan om åsikts- och yttrandefrihet. Här skulle de kunna profilera sig genom att försöka få bort propagandan från utbildningsväsendet (hela vägen från förskola till forskarutbildning). Markus Jonsson var inne lite på sådant när han under valturnén talade om vänsterns långa marsch genom institutionerna. Partiet visar också tydligt att man vägrar att gå i medievänsterns ledband eller acceptera dess problemformuleringsprivilegium. Det är bra.

Kommer SD till makten lär de bara skapa en annan version av Förbudssverige med en ny åsiktskorridor. Partikulturen vittnar tydligt om det. Tänker bland annat på Expo-Karlssons utrensningar (som ju drabbat många afs-are) och den rätt godtyckliga nolltoleransen. AfS bör vara en motvikt till detta.

Jag tycker mig också kunna ana en inställning hos AfS som vetter lite åt det libertarianska, nämligen att staten inte ska blanda sig i människors liv mer än nödvändigt. Nu menar jag inte nattväktarstat och sådant, utan att man ska fokusera på det som är väsentligt: sjukvård, försvar, skola.

Jag gillar att AfS är tydligt blått, vilket ger dem en helt annan fräschör är det lite folkhemssunkiga SD. SD får mig att tänka på tvångsintegrering (jfr förslaget om bussning), somalier som ska dansa rituellt runt midsommarstången och tillkämpad "öppen svenskhet". AfS verkar ha en helt annan approach som går ut på att det är okej att invandrare kommer till Sverige så länge de är självförsörjande och skötsamma. Då får man automatiskt de bra invandrarna, nämligen de som är kulturellt kompatibla och inte behöver integreras (typ Gustav själv i Finland). Det gör också att antalet inkommande reduceras till hållbara nivåer.

Men med allt detta sagt tycker jag egentligen inte att AfS behöver profilera sig så mycket ideologiskt. Det räcker långt med bara återvandring och nationellt självbestämmande (lägg mycket krut på EU-motstånd och FN-kritik!). Dessutom ska man vara öppen med att man är ett intresseparti för svenskar, lite lagom kaxigt sådär. På det sättet kan man attrahera både missnöjda sverigedemokrater, mörkblå borgare och gammaldags betongsossar. Man bör låta bli att ta upp ovidkommande saker som vargfrågan, då det bara splittrar i onödan.

Precis! Vad gäller motsatsparet nationalism - globalism är jag kluven. Många är nog positiva till globaliseringen. Unga tar den för givet. Den inskränkta folkhemsnationalismen med folkdräkter och förbud mot fri rörlighet, vilket många idag tar för givet, är tveksamt vilket folkligt stöd den har.

Kritik mot globalismen tenderar alltid också att bli en kritik mot företag och frihandel, mer än politisk överstatlighet. Det är en kritik från vänster. Nigel Farage undviker denna fälla genom att ständigt påminna om fördelarna med just frihandel.

Skulle AfS ta vänstern som fiende i alla dess skepnader (socialister, kommunister, vänsterliberaler) skulle man kunna inta positionen som högern, "den nya högern". Högern är ett begrepp som iaf är ledigt sedan länge, ingen tycks vilja inta den, men å andra sidan kanske på goda grunder?

Jag tror att AfS valde just ordet Alternativ för att undvika att placera sig på skalan höger - vänster. Samtidigt blir man då ideologiskt mer otydlig och det är sakpolitiken, förslagen, som kommer i fokus. I AfS fall primärt Återvandring. Då hamnar man i fällan att det blir aktuellt hos väljarna först efter att invandringen minskat. AfS blir ett parti man kanske röstar på i framtiden, då återvandring blir aktuellt. Det kan bli en lång väntan...

Håller med. Det jag söker är det där som kan lyfta AfS på kort sikt så att man också kan vara med på lång sikt. Alla jag talat med som är SD säger att AfS nog är bra och att SD är "mesiga" men att nu måste vi först göra SD stora. Återvandring är nog bra men vi är inte där ännu...det är för invecklat med argument. Det biter inte att argumentera att det vore bättre med två partier. SD-väljare är när det står vid urnan lojala och vill inte riskera något. Då blir det bara ett parti i riksdagen och i debatterna.

Jag söker något som likt miljön, feminismen, liberalismen, invandringen, är det starkaste hos väljaren. Så starkt att man väljer det trots tidigare lojaliteter.

Vet inte om det finns men om det finns så ska det lätt kunna rymmas inom enkla motsatspar för att kunna nå politisk framgång. Intressant är nu att sedan alliansen splittrats har Kristersson och Thor talat allt mer om borgerligheten. Ulf ska samla de borgerligt sinnade. Detta kan komma att gynna MED som profilerat sig som ett nytt borgerligt parti. När ordet borgerlig förekommer mer i debatten förs tankarna till dem, inte till AfS.

Ett ord som ständigt används, i princip dagligen, är högerextrem. Alla partier gör allt för att undvika den rutan. SD vill inte stå på den, M vill inte stå på den, inte ens NMR. Högern är ledig men frågan är om det kanske är på goda grunder?

Av just den anledningen tror jag att det kan vara bra med en frihetligt inriktad globalismkritik som betonar det nationella självbestämmandet. Man kan angripa det demokratiska underskottet i EU, FN:s tvångsdekret o.s.v. Ja, all förskjutning av makten från nationell nivå till över- och mellanstatliga organ. Man kan mycket väl kombinera detta med att vara positiv till frihandel och vettigt kulturellt utbyte.

Återvandring är ett begrepp som har framtiden för sig. Skulle inte bli alltför förvånad om M tar över retoriken från sitt systerparti V i Danmark t.ex. AfS bör hålla fast vid det, och understryka att man var först. Nationellt självbestämmande (i motsats till EU, FN och andra överstatliga organisationer) är en annan sak man borde betona starkt.

Som du säger verkar många gilla AfS och dess idéprogram. Tänk bara på det stora intresset före valet. Att det ändå oftast var SD:s sedel som hamnade i kuvertet till slut var nog mycket av pragmatiska skäl. Man ville inte riskera att kasta bort sin röst, helt enkelt. AfS får tyvärr räkna med att det tar ett tag att växa till sig. Så är det ju för nästan alla nya partier.

Vill man markera sin olikhet i förhållande till det socialkonservativa SD kan det nog vara klokt med en mer högerinriktad framtoning. Då dras de liberalkonservativa invandringskritikerna förhoppningsvis till AfS istället för till SD.

Anklagelser om högerextremism bemöter man bäst genom att visa att det i själva verket är motståndarna som är extremister och antidemokrater. Säger någon att man är populist ska man kontra med att den som använder sig av ett sådant begrepp pejorativt avslöjar sig som antidemokrat. Kasselstrand är otroligt duktig på den här typen av retorik, så det fixar han galant. Han är så långt från den strykrädde Jimmie man kan komma.

Det kan jag inte bedöma. Men det verkar som om han slutade misshandla kvinnor när han slutade med nazismen. Bra så långt.


Fast i AfS fall är det ju sant. Jag håller med om att det är tvivelaktigt att måla upp t.ex. NMR som ekonomisk höger, men AfS är i högsta grad ekonomisk höger.

Man skulle kunna kalla AfS för nyliberala nationalister. De har ganska mycket gemensamt med Centerpartiet, bortsett från migrationspolitiken, då.

Återvandring har sällan haft framtiden för sig. Tyvärr.
Jag ser istället AFS som ett parti för den krympande gruppen svenskar. Mest som en symbolisk röst.

Vad man dock kan göra är att säga att ens politik ska handla om att de asylsökande som inte längre har skyddsskäl ska åka hem. Men jag tror inte på ordet "återvandring". Hur ofta hör du det från vanligt folk? Även nu när AFS funnits i 9 månader har ordet inte fått fäste.

Jag tror också att AFS bör inrikta sig på en ekonomisk högerpolitik. SD kan gärna vara mera vänster och t.ex. vara för assistansbidrag, medan AFS kan vara traditionellt anti-bidrag. Det skulle passa bättre med Kasselstrand och andra AFS:ares personlighet. Det är oärligt att tro man kan "stå utanför höger-vänster-skalan". Man kommer förr eller senare vara tvungna bekänna färg: höja eller sänka skatter?

Fördelen med att vara nyliberala är att man kommer få kapitalister med sig, på samma sätt NyD fick. Man kommer även få dem med sig som vill sänka bidrag till invandrare till varje pris. Vilket faktiskt inkluderar en stor del av "fattiga svenska arbetare". Vänstern förstår inte detta sambandet, men det handlar om att arbetare tror på att göra rätt för sig, inte om att tanka bidrag.

Vad kan man använda för ord istället för återvandring?
"Normalisering", kanske? "Vi vill ha en normalisering av Sverige". Ett land där de som har rätt eller behov av att vara i Sverige ska få vara det, medan de som inte har det behovet uppmuntras och får hjälp med åka tillbaka.
(kan nämna som fotnot att den var en amerikansk president som vann på sloganen "return to normalcy".)