2003-07-18, 16:00
#1
:!: Wooha!! Känns som att det finns en hel del att klara upp här.
Först och främst lite om fysik rent allmänt för er som skriver att ni "inte tror på relativitetsteorin". Teorin i sig gör inget anspråk på att vara en universell sanning. Räkna ut 1 dividerat med 3 på din miniräknare så skall du få se att den ger ett svar som inte ger exakt 1 då det multipliceras med 3. På samma sätt är det fysik, en teori's framgång mäts i hur användbara de approximationer dess ekvationer ger är. Speciell relativitetsteori, Allmänn relativitetsteori och kvantfysik är hittills otroligt framgångsrika i det avseendet.
Motsättningen mellan relativitetsteori och kvantfysik som tidigare nämndes gäller endast allmän relativitetsteori, som alltså är en teori för gravitationen, och kvantfysik. Speciell relativitetsteori, som berör hur olika observatörer ser universum, t.ex om de rörs sig olika snabbt, fungerar utmärkt ihop med kvantfysik.
Vad säger då dessa teorier om tiden. Som tidigare nämndes förenas tid och rum till en rumtid. Tiden kan alltså ses som ytterligare en dimension genom vilken vi alla färdas. Vi färdas dock inte lika fort, det är inget konstigt om man ser det som en rumtid. Tänk 2 personer som går rakt fram med samma hastighet, om den ena svänger lite åt vänster tycker vi inte att det är konstigt att denna inte kommit lika långt framåt om de gick med samma fart. Detsamma gäller i rumtiden, om vi rör oss lite i rummet rör vi oss inte lika snabbt i tidsriktingen, alla rör sig nämligen med ljusetshastighet i rumtiden.
Slutligen till det tråden handlade om från början, tidsresor. Resor framåt i tiden gör vi ju alla konstant så det är inte så intressant, och då vi kan göra dessa olika snabbt är det alltå fullt möjligt att ge sig iväg i snabb raket för att komma tillbaka senare och upptäcka att jorden åldrats mycket mer än en själv. Det stora dilemmat är alltså resor bakåt i tiden. Teorierna ger inget svar på om det är direkt förbjudet, men de paradoxer som omedelbart uppstår talar ju stark emot.
Ta mig inte på allt för stort allvar, jag tror mig inte vara professor eller så, men ansåg att det fanns några luckor att fylla
Först och främst lite om fysik rent allmänt för er som skriver att ni "inte tror på relativitetsteorin". Teorin i sig gör inget anspråk på att vara en universell sanning. Räkna ut 1 dividerat med 3 på din miniräknare så skall du få se att den ger ett svar som inte ger exakt 1 då det multipliceras med 3. På samma sätt är det fysik, en teori's framgång mäts i hur användbara de approximationer dess ekvationer ger är. Speciell relativitetsteori, Allmänn relativitetsteori och kvantfysik är hittills otroligt framgångsrika i det avseendet.
Motsättningen mellan relativitetsteori och kvantfysik som tidigare nämndes gäller endast allmän relativitetsteori, som alltså är en teori för gravitationen, och kvantfysik. Speciell relativitetsteori, som berör hur olika observatörer ser universum, t.ex om de rörs sig olika snabbt, fungerar utmärkt ihop med kvantfysik.
Vad säger då dessa teorier om tiden. Som tidigare nämndes förenas tid och rum till en rumtid. Tiden kan alltså ses som ytterligare en dimension genom vilken vi alla färdas. Vi färdas dock inte lika fort, det är inget konstigt om man ser det som en rumtid. Tänk 2 personer som går rakt fram med samma hastighet, om den ena svänger lite åt vänster tycker vi inte att det är konstigt att denna inte kommit lika långt framåt om de gick med samma fart. Detsamma gäller i rumtiden, om vi rör oss lite i rummet rör vi oss inte lika snabbt i tidsriktingen, alla rör sig nämligen med ljusetshastighet i rumtiden.
Slutligen till det tråden handlade om från början, tidsresor. Resor framåt i tiden gör vi ju alla konstant så det är inte så intressant, och då vi kan göra dessa olika snabbt är det alltå fullt möjligt att ge sig iväg i snabb raket för att komma tillbaka senare och upptäcka att jorden åldrats mycket mer än en själv. Det stora dilemmat är alltså resor bakåt i tiden. Teorierna ger inget svar på om det är direkt förbjudet, men de paradoxer som omedelbart uppstår talar ju stark emot.
Ta mig inte på allt för stort allvar, jag tror mig inte vara professor eller så, men ansåg att det fanns några luckor att fylla
