Vår civilisations undergång?

Såg på föreställningen "Ägd" igår (28/1-17) i TV1.
http://www.svtplay.se/video/12141094/agd/agd-avsnitt-1

Tanken bakom föreställningen är att ständig tillväxt inte är hållbart i längden, samt att vår tro på marknaden kan jämställas med den tro vi hade på Gud för 150-200 år sedan. Tesen som fördes fram är att kanske våran civilisation redan gått under eller åtminstone håller på att gå under. Jämförelse gjordes med romarriket där allt var frid och fröjd fram tills den dagen då man upptäckte att det inte längre existerade. Det är ju historikerna som fastlagt den period under vilket romarriket existerade. Vad dom vill ha sagt med detta är att man nödvändigtvis inte märker en gradvis försämring i slutskedet.

Har våran civilisation redan gått under eller håller den på att gå under?

Tanken är riktig men vänstern definierar civilisationen fel. Vänstern anser att om majoriteten inte delar deras värderingar och syn på invandring så har civilisationen kanske gått under. Men massinvandringen är det som kanske leder till att samhällen upplöses och faller samman. Vi är inte där än.

Ja civilisationen håller på att gå under och det är undermedvetet vad vänsterfeministerna vill, dom vill ha kaos OCH extremt mansöverskott samtidigt. Det går att stoppa med byråkrati.

Pekar man inte bara finger mot varandra med fokus på partipolitik?

Är det inte ett fingerpekande på civilisationsnivå att referera till Romarriket likaså?

*Överbefolkningen
*Oljeproduktionstoppen
*Den 6:e Massutrotelsen

Vi jämför med historiska civilisationer och idag medans vi skriver helt ny framtid.

Den tyska filosofen Oswald Spengler skrev en bok 1918 om hur västerlandet var på väg ned mot förfall.

https://en.wikipedia.org/wiki/The_Decline_of_the_West

Samhället är sårbart och det kan fortfarande bli nödår när folk svälter ihjäl och pest, krig mm mm. Det är inte samma sak som att civilisationen går under. Däremot om vi medvetet släpper in hur mycket invandrare som helst eller fortsätter som idag så blir det svält och skit forewer. eller tusentals år kanske. Det finns en lockelse för en del det där spännande kaoset men i praktiken så upphör rättssamhället att fungera. Det räcker med att det blir lika dåligt som i flera Afrikanska länder så har civilisationen gått under. Troligare mer öststat-likt. Byråkrati är räddningen.

Ja, det kan man ju spekulera i. Beror på väl också på vad man menar med "civilisation" och med "vår". Alltså vilka kriterier man har för det tidigare, och vilka som inbegrips det senare. Och de som inte erkänner sig som tillhörande, måste med våld införlivas, alternativt svältas till döds, i enlighet med uppfattningen om att naturtillståndet är ett allas krig mot alla och att jordens resurser inte räcker för hygglig livskvalitet åt alla? Kanske är det den religiösa kopplingen?

Tipping point, känns som ett relevant begrepp, apropå det här med att inte se undergången förrän man oundvikligen är på väg mot den. Romarrikets fall är en relevant jämförelse, påvar, och övergången till tyskromerska riket och de europeiska staternas framväxt.

Det finns faror med att både framställa undergången som på väg och den samma som långt borta. Det tidigare ger näring åt de som vill profitera på mänskors rädsla, presentera långsiktigt ohållbara men enkla lösningar, det senare(undergången långt borta) åt dem som vill att status quo ska upprätthållas. Finns väl egentligen ingen exakt gräns mellan båda dessa dock, eller alldeles enkelt sätt att kategorisera in individ, grupp, parti heller.

Om man inte märker något, har det kanske i hög grad att göra med, att det som definierar dem själva som individer är deras köpkraft och deras ägodelar, vilka utgör premisser för vad det innebär att vara rik/lyckad, samt marknadsvärde.

Har inte sett klart föreställningen, men än så länge har det varit humoristiskt.

Denna "civilisations" undergång är något som borde välkomnas. Innan dess kan vi omöjligt få ett rättvist samhälle. I synnerhet det ekonomiska systemet, så som det är idag, måste gå under. Människans föreställningar runt pengar håller henne förhäxad och bunden i en slavtillvaro.

Hur smärtsam den oundvikliga undergången blir beror bara på oss, på hur förberedda vi är med nya alternativa tänk och lösningar.

Låter som klassisk gymnasie/kaféfilosofi à la trendvänstern. Schyffert och Lindström är inte precis heller några teoretiska giganter, även om de inte kommit på detta själva.

Ligger det något i det då? Teorierna är knappast bevisbara så det är rätt mycket en smaksak. Själv tycker jag det intressantaste är hur snarlika kreddiga respektive okreddiga dystopier är. Byt ut texten mot:


Två ord utbytta och det går från sänt i SVT till paria. Quelle coïncidence!

Borde vi inte försöka bryta denna förhäxning av det ekonomiska systemet med ständig tillväxt? Hur kan vi göra det eller är det politikernas roll?

Om vi vet att undergången kommer borde vi inte omedelbart agera för att ändra på det ekonomiska systemet istället för att förbereda oss?

Politikerna kan inte lösa några problem åt oss. Tron på politiker och myndigheter/auktoriteter är ett av grundproblemen. Det är faktiskt ren vidskepelse. Läs t.ex. boken The Most Dangerous Superstition. Finns gratis på nätet.

Personligen kan man frigöra sig genom att reda ut vad det är man egentligen tror och varför man tror det. Hjälp får man av att forska lite i ämnet, se vad andra redan kommit fram till.

Men befolkningen som helhet kommer försvara nuvarande system så länge det överhuvudtaget går. Människan på populationsnivå är inte rationell. Alla framsteg kommer bakvägen via totala katastrofer.

Kanske bäst inte.

Hellre att det kommer som en överraskning och att det sker snabbt?

Då står mer av vår infrastruktur kvar. Och så blir vi lite färre som i andra
änden kommer nyttja den?

Småbittert resonemang men hur realistiskt är det att vi finner en alternativ
energi som kommer att vagga oss alla över från oljan till en framtida civilisation?

Förutsatt att civilisationens undergång inte alls kommer beröra inflation?