Citat:
Ursprungligen postat av
Crimsonsoul
Här är ett bra exempel på en kampanj emot våldtäkter. Två vuxna som dricker alkohol och har sex. Men eftersom att en av dessa var en kvinna så våldtogs hon.
http://i.imgur.com/Ikm1Clh.jpg
Notera att båda har druckit. Vad detta säger är att kvinnor inte klarar av att ge sitt medgivande när de är i samma ställning som män. Att de har en lägre kognigativ förmåga än män. Om jag var kvinna skulle jag blivit rasande?
Skulle du våga säga det till dina universitetsvänninor över en kopp grönt te på ett trendigt café på södermalm med indieninredning?
"Hörrni förresten, kul det här med Simone de Beauvoir, men titta på den här bilden, om båda två är fulla så kan ju inte han heller ge samtycke! Alltså är denna lilla bit feministisk propaganda felaktigt framställd och egentligen direkt sexistisk! Vad tycker ni?"
"Va saru om kvinnornas rättigheter??"
"Vadå, så du tycker det är helt okej att våldta tjejer bara för att de har druckit??? Sjukt ofräscht asså"
Det där är en del av offerindustrin. Vissa tjänar pengar på att forska i hur kvinnor blir förtryckta, vissa har mediekarriärer på att återberätta forskningen som fakta, vissa på att hålla i genuskurser som lär ut forskningen som fakta, vissa får hög social status för att snabbt anamma "faktan", vissa tjänar pengar på att sälja drömmen om att ta fram den här "faktan" till unga, vissa vinner val på att låtsas om att forskningen stämmer och därmed liera sig med resterande delar av industrin.
En stor del av industrin fungerar som ett slags mobbargäng, där gruppen är definierad av vilka som inte får vara med och vilka som det ska tas avstånd ifrån, snarare än en gemensamt uppsättning ideal.
Samverkan är mycket större och mer komplex än så här, men de som befinner sig i offerindustrin verkar vara väl medvetna om det, de skyddar varandra och narrativet. Det är därför ingen vågar påtala elefanten som står mitt i rummet; kvinnor är inte förtryckta och ska inte ha några stödinsatser från staten. Vem säger emot det egentligen? Jo, industrin. De vet att den där lilla sanningen inte får vara lätt att påtala socialt, då brakar hela kränktnäringen samman. De vill att det ska bli lite obekvämt tyst när någon ifrågasätter den lokale feministen, de vill att du ska känna oro inför att påtala vad som för dig verkar som uppenbara sanningar. Deras främsta vapen är skam, skräck, kollektiv skuld och illa förtäckta hot. Är du ihop med en kille som kritiserade feminismen på facebook? Shame on you, shame on you.