Citat:
Ursprungligen postat av
xzwqxzwq
Börjar äntligen närma mig slutet på min tvååriga masterutbildning och vilken resa det har varit. Det har nästan inte gått en vecka under denna resa då jag lagt mindre än 50 timmar i veckan på mina studier. Som jämförelse lade jag endast runt 10-15 timmar i veckan samt extrajobbade mycket på kandidatnivå och kunde ändå klara kurserna med höga betyg. Jag upplever att man blir så specialiserad på masternivå att antalet personer i ens omgivning samt informationen på nätet som kan hjälpa en blir påtagligt mer begränsad än under kandidatstudierna. Dessutom har en typisk 5 HP-kurs i själva verket känts som en 15 HP-kurs på grund av den stora studiebördan. Det har varit betydligt färre helger och helgdagar jag har kunnat haft ledigt än vad jag har behövt studera på. Med andra ord har det sociala livet lämnat mer att önska under utbildningen.
Ni andra som har läst/läser ett masterprogram: hur upplevde/upplever ni er utbildning med avseende på studiebördan?
Siktade inte själv på Masters då jag tycker alla titlar är trams.
Läste själv matte, huvudämne, sen logik/mängdteori, krafsade ihop 120 hp, fil kand, detta efter den gamla studieordningen.
Ja vad säga, matten var en chock, kom med högsta betyg från gymnasiet men upplevde tröskeln plötsligt 2 meter hög.
Förstod sen senare att jag var inte ämnad för detta trots bästa betyg i gymnasiet.
Jag valde den hårda vägen, kanske inte så klokt.