Varför känna empati ?

Empatin är så stark att man lätt känner sig in i om det vore en själv, om det vore ens eget barn.
Jag gör. Sedan ska jag erkänna att jag inte känner samma empati med alla vuxna, om jag inte verkligen snöar in mig i det. Och det tycker jag blir jobbigt, så undviker det.

Döda barn på bilflak har jag svårt att värja mig mot.

Du är inte så bra på att uttrycka dig va ?

Jag tror faktiskt att du till och med känner ganska mycket och att du tycker det är jobbigt.
Därför vill du ha så lite empati som möjligt.

Kvinnor har mer empati än män pga sina moderskänslor.
Det är ju självklart inget man kan styra över, men jag tror inte det gagnar någon i denna tid vi nu lever i, med rapporteringar från jordens alla hörn. Det blir ogreppbart.

Sedan är jag väldigt depressivt lagd också.

Hade gärna fått en medicin eller operation som hade gjort mig mer hård. Jag menar det.

Du har rätt, jag funderar väldigt mycket och läser väldigt mycket.
Men jag känner verkligen ingen empati eller har någon medkänsla med människor som inte står mig nära.

Det bottnar sig nog i en rationell slutsats, vilket är att det är meninglöst att känna empati för någon eller något man inte kan hjälpa. Däremot att må dåligt för att någon eller något mår dåligt som man faktiskt har möjlighet att hjälpa, det är en annan sak anser jag.

Visst kan du ju självklart åka till Syrien, bygga någon sjukhus eller bara mata någon hemlös unge på gatan, men i slutändan är det ett kollektivt problem hos befolkningen som de själva måste styra upp. Att hjälpa någon enstaka individ är en droppe i ett hav och är nästintill försumbart. I verkligheten om man är riktigt ärligt mot sig själv så hjälper man inte någon/några andra människor för att de ska må bra, man gör det för att man själv ska må bra, en egoistisk handling med modifikation. Jag kan ärligt säga att om jag ska hjälpa någon med något är det i första hand jag som prioriteras av den handlingen, att jag själv ska må bra för att jag gör det, sen är det väl en fördel om den andra gör det också självklart.

Kan tillägga också att Stefan snackar bara massa skit för att locka väljare, ett ganska klassiskt kort inom politiken att man ska utge sig för att vara så mänsklig som möjlig, folk gillar folk som bryr sig...de anses som "goda" människor.

Att vara mycket känslosam är lika mycket en gåva som det är en börda. Var tacksam att du känner, när det ofta känns bittert blir det ljuva desto ljuvare.