• 1
  • 2
2016-12-10, 22:56
  #1
Medlem
Med anledningav att det r tiorsjubileum av Fuglesangs rymdresa;
Skiftnyckeln han tappade, har den terintrtt i atmosfren vid detta laget och blivit ett litet mysigt "stjrnfall"?

Och sedan en annan frga: Frn mnsklig synpunkt r man ju viktls, dvs ingen pverkan av jordens gravitation p rymdstationen ISS, ven om det inte riktigt r s, det finns en liten pverkan.

Rent hypotetiskt; Om man p ISS kastar ivg en skiftnyckel, eller liknande objekt viktmssigt, i riktning ifrn jorden allt vad man orkar, kommer den att lmna omloppsbana eller nr den svaga gravitation tillrckligt lngt fr att detta skall vara omjligt?

ISS gasar p lite d och d fr att hlla omloppsbana, och de sm raketdysorna har vl mer thrust n vad en person kan kasta ivg ett freml med antar jag.


Minns hur man satt med spnning och kollade p Nasas sida och fljde herr Fuglesangs bedrifter.
Och japp, jag har sjlv slarvat bort fler skiftnycklar p konstigare stt, dock aldrig i rymden
__________________
Senast redigerad av Aego 2016-12-10 kl. 22:58.
Citera
2016-12-10, 23:09
  #2
Medlem
raskenss avatar
Det behvs ngra km/s i deltaV extra fr att skiftnyckeln ska lmna LEO:
https://en.wikipedia.org/wiki/Delta-....94high_thrust
Citera
2016-12-12, 11:06
  #3
Medlem
Megaforces avatar
Citat:
Ursprungligen postat av raskens
Det behvs ngra km/s i deltaV extra fr att skiftnyckeln ska lmna LEO:
https://en.wikipedia.org/wiki/Delta-....94high_thrust

I den relativt lga bana som ISS frdas i s kommer allt att falla ner till jorden som smningom. Det r allts bara en tidsfrga. Det som r mer intressant r att rkna ut hur lng tid det tar innan skiftnyckeln trillar ner om man tappar den dr ute.
Citera
2016-12-12, 17:15
  #4
Medlem
GalFisks avatar
Gravitationen r inte "svag" dr rymdstationen befinner sig. Om den slutade fara runt jorden i en vldans fart skulle den falla ner. Ett objekt i omloppsbana kan liknas med en kanonkula som man skjuter ivg s hrt att kulans dalande kurva fljer jordytans krkning. Rymdstationen faller alts konstant, men den har s hg fart framt att den faller runt hela jorden. Eftersom det inte finns ngon luft som bromsar, kan den falla s fr evigt. Edit: eftersom allt i stationen faller fritt med samma hastighet, upplevs det som tyngdlshet. Det skulle knnas exakt lika om rymdstationen och alla i den fll rakt ner, nda tills den brjade bromsas av luften och brinna upp.
I praktiken finns lite lite lite luft ven i ISS' bana, s den behver ibland en knuff frn en raket som r p visit fr att hja banan.
Fr att hja banan mste raketen knuffa framt i frdriktningen, s ISS fr hgre fart. Att knuffa uppt kommer istllet att vrida banan. En hgre bana kommer ven, trots att den absoluta hastigheten r strre, ha en lgre vinkelhastighet och drmed en lngre omloppstid. Ska du hinna ikapp ett freml framfr dig mste du allts bromsa s du hamnar under, vnta till du kommer fre, och sen gasa fr att komma upp.
Och det enda sttet att bromsa i omloppsbana r att gasa t motsatt hll av vad du ker. Alla ndringar i kurs eller hastighet krver allts raketbrnsle.

Vill du lra dig mer kan jag rekommendera spelet Kerbal Space Program. Dr fr du bygga ihop egna rymdfarkoster av delar som brnsletankar, raketmotorer och rymdkapslar, och frska flyga upp din konstruktion i omloppsbana, till en av din planets mnar, eller till andra planeter och mnar i spelets solsystem. Jag har lrt mig mer om omloopsbanor och manvrering i rymden av det spelet n ngot annat. Och ven nr du byggt raketen helt fel och den kraschar, exploderar eller flyger som en full fluga r det nd kul.
__________________
Senast redigerad av GalFisk 2016-12-12 kl. 17:57.
Citera
2016-12-12, 18:39
  #5
Medlem
skunkjobbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Aego
Med anledningav att det r tiorsjubileum av Fuglesangs rymdresa;
Skiftnyckeln han tappade, har den terintrtt i atmosfren vid detta laget och blivit ett litet mysigt "stjrnfall"?

Och sedan en annan frga: Frn mnsklig synpunkt r man ju viktls, dvs ingen pverkan av jordens gravitation p rymdstationen ISS, ven om det inte riktigt r s, det finns en liten pverkan.

Rent hypotetiskt; Om man p ISS kastar ivg en skiftnyckel, eller liknande objekt viktmssigt, i riktning ifrn jorden allt vad man orkar, kommer den att lmna omloppsbana eller nr den svaga gravitation tillrckligt lngt fr att detta skall vara omjligt?

ISS gasar p lite d och d fr att hlla omloppsbana, och de sm raketdysorna har vl mer thrust n vad en person kan kasta ivg ett freml med antar jag.


Minns hur man satt med spnning och kollade p Nasas sida och fljde herr Fuglesangs bedrifter.
Och japp, jag har sjlv slarvat bort fler skiftnycklar p konstigare stt, dock aldrig i rymden
Det var inte en skiftnyckel han tappade, det var en hylsa eller om det var en frlngare till en hylsa, mjligen en kombinerad, icke isrtagbar hylsa med frlngare. Denna anvndes till den ovanligt dyra skruvdragaren PGT, Pistol Grip Tool.

Om den har trillat ner och brunnit upp nu? Jag skulle tro det. Hur snabbt ngot bromsas och frlorar hjd i omloppsbana beror ju p hur hg omloppsbanan r (ju hgre upp desto tunnare luft) och frhllandet mellan fremlets massa och dess storlek och form som ger luftmotstndet. En tygbit frlorar hastighet snabbare n en jrnklump.

Hela rymdstationen tappar hjd frn 400 ner till 350 km p ett r om man inte hjlper till och knuffar upp den igen med raketmotorerna. Nu har stationen stora jkla solpaneler och r verhuvudtaget inte s kompakt som en sn dr hylsa s jag tror att hylsan inte bromsas lika snabbt som rymdstationen. Men uppbromsningen gr snabbare och snabbare ju mer hjd man frlorar (ttare luft p lgre hjd) s tio r tror jag inte ngonting kan finnas kvar i omloppsbana om den startade p s relativt lg hjd som 400 km och inte har ftt ngon hjlpande knuff sedan dess.

Satelliten GOCE gjordes fr att g i extra lg bana, mindre n 300 km ver jordytan men d var den strmlinjeformad fr att inte bromsas fr mycket.

ISS kan knuffas upp antingen av raketer p Zvezda-modulen som har 2 st 3000 N (newton) raketer (3000 N r som att lyfta 300 kg vid jordytan) eller med ngon dockad farkost som Soyuz men d r det nog bara ngra hundra N dragkraft, allts inte mer n man skulle kunna knuffa med handen (om det fanns ngot att ta spjrn mot) men man hller istllet p och knuffar desto lngre tid.
Citera
2016-12-12, 20:08
  #6
Medlem
raskenss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av skunkjobb
Det var inte en skiftnyckel han tappade, det var en hylsa eller om det var en frlngare till en hylsa, mjligen en kombinerad, icke isrtagbar hylsa med frlngare. Denna anvndes till den ovanligt dyra skruvdragaren PGT, Pistol Grip Tool.

Om den har trillat ner och brunnit upp nu? Jag skulle tro det. Hur snabbt ngot bromsas och frlorar hjd i omloppsbana beror ju p hur hg omloppsbanan r (ju hgre upp desto tunnare luft) och frhllandet mellan fremlets massa och dess storlek och form som ger luftmotstndet. En tygbit frlorar hastighet snabbare n en jrnklump.

Hela rymdstationen tappar hjd frn 400 ner till 350 km p ett r om man inte hjlper till och knuffar upp den igen med raketmotorerna. Nu har stationen stora jkla solpaneler och r verhuvudtaget inte s kompakt som en sn dr hylsa s jag tror att hylsan inte bromsas lika snabbt som rymdstationen. Men uppbromsningen gr snabbare och snabbare ju mer hjd man frlorar (ttare luft p lgre hjd) s tio r tror jag inte ngonting kan finnas kvar i omloppsbana om den startade p s relativt lg hjd som 400 km och inte har ftt ngon hjlpande knuff sedan dess.

Satelliten GOCE gjordes fr att g i extra lg bana, mindre n 300 km ver jordytan men d var den strmlinjeformad fr att inte bromsas fr mycket.

ISS kan knuffas upp antingen av raketer p Zvezda-modulen som har 2 st 3000 N (newton) raketer (3000 N r som att lyfta 300 kg vid jordytan) eller med ngon dockad farkost som Soyuz men d r det nog bara ngra hundra N dragkraft, allts inte mer n man skulle kunna knuffa med handen (om det fanns ngot att ta spjrn mot) men man hller istllet p och knuffar desto lngre tid.


Borde man inte kunna ha jonmotorer i stllet fr vanliga raketmotorer fr att korrigera bana? Det skulle ju vara betydligt brnsleeffektivare och ven om dragkraften frn dessa r liten s kan dom ju vara p konstant. Fast man kanske sabbar mikrogravitationen i en del experiment om man knuffa med en konstant liten kraft.
Citera
2016-12-12, 20:54
  #7
Medlem
skunkjobbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av raskens
Borde man inte kunna ha jonmotorer i stllet fr vanliga raketmotorer fr att korrigera bana? Det skulle ju vara betydligt brnsleeffektivare och ven om dragkraften frn dessa r liten s kan dom ju vara p konstant. Fast man kanske sabbar mikrogravitationen i en del experiment om man knuffa med en konstant liten kraft.
Det har varit p frslag att testa jonmotorer just fr detta men det har inte blivit av nnu: https://en.wikipedia.org/wiki/Ion_th..._Space_Station

Jag hll precis p att gra en liten tankevurpa och hlla med om att man sabbar mikrogravitationen genom konstant krning av en sdan motor men det r ju faktiskt tvrt om. Bromsningen som sker idag under lnga perioder mellan varje raketknuff innebr ju ett kontinuerligt sabbande av mikrogravitationen. Om jonmotorn (eller ngon annan jttesvag motor som fr vara p hela tiden) bara precis kompenserar fr luftmotstndet (och s har man vl en pytteliten bromsande kraft till fljd av alla metalldelar i rymdstationen som passerar genom jordens magnetflt men det r nog nnu mindre n det redan lilla luftmotstndet) s varken kar eller minskar stationens hastighet och mikrogravitationen upprtthlls d optimalt hela tiden.
Citera
2016-12-14, 00:04
  #8
Medlem
raskenss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av skunkjobb
Det har varit p frslag att testa jonmotorer just fr detta men det har inte blivit av nnu: https://en.wikipedia.org/wiki/Ion_th..._Space_Station

Jag hll precis p att gra en liten tankevurpa och hlla med om att man sabbar mikrogravitationen genom konstant krning av en sdan motor men det r ju faktiskt tvrt om. Bromsningen som sker idag under lnga perioder mellan varje raketknuff innebr ju ett kontinuerligt sabbande av mikrogravitationen. Om jonmotorn (eller ngon annan jttesvag motor som fr vara p hela tiden) bara precis kompenserar fr luftmotstndet (och s har man vl en pytteliten bromsande kraft till fljd av alla metalldelar i rymdstationen som passerar genom jordens magnetflt men det r nog nnu mindre n det redan lilla luftmotstndet) s varken kar eller minskar stationens hastighet och mikrogravitationen upprtthlls d optimalt hela tiden.

Ah, s klart. det var en luring jag halkade dit p. Lite frvnad dock att de krver s pass hg elektrisk effekt som 200kW. om man krde kontinuerligt borde det rcka med betydligt mindre tycker jag. Det borde vl g att rkna ut med gymnasiematte. Sg att ISS vger 500ton och jonmotorn accelererar Xenon med 10kVolt, hur stor effekt krvs d fr att ka Delta V p ISS tillrckligt?

Edit jon-motorn dom hade tnkt testa hade en dragkraft p 5N. 200kW krvde det.
__________________
Senast redigerad av raskens 2016-12-14 kl. 00:17.
Citera
2016-12-14, 02:03
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Megaforce
I den relativt lga bana som ISS frdas i s kommer allt att falla ner till jorden som smningom. Det r allts bara en tidsfrga. Det som r mer intressant r att rkna ut hur lng tid det tar innan skiftnyckeln trillar ner om man tappar den dr ute.

Ja det finns ju ven p den hjden en sk "tidvatteneffekt" p atmosfren som gr att den "bljar" upp och ner lite grand, s inbromsningens inverkan kan bero till en del om Mnen r nrmre eller lite lngre ifrn
- Det r en oscillerande effekt som inte r s konstant, solvinden kan ocks f atmosfren att expandera lite grand.

Citat:
Ursprungligen postat av raskens
Borde man inte kunna ha jonmotorer i stllet fr vanliga raketmotorer fr att korrigera bana? Det skulle ju vara betydligt brnsleeffektivare och ven om dragkraften frn dessa r liten s kan dom ju vara p konstant. Fast man kanske sabbar mikrogravitationen i en del experiment om man knuffa med en konstant liten kraft.

Jovisst, fast jonmotorerna har ju just ingen dragkraft - otroligt svaga - Passar kanske bra i interplanetariska frder men det r vl svrt att ens f den att ge "styrfart". Bara tex "solvindens tryckkraft" p ISS r kanske i samma storleksordning ?

Men att lyckas dumpa 200 kWatt i vrme ut i tomma rymden r inte s vrst ltt - Det behvs vl antagligen enorma radiatorpaneler fr att bli av med s mycket ? Annars s smlter ju jonmotorn + reaktorn/RTGn s smningom
__________________
Senast redigerad av DrSvenne 2016-12-14 kl. 02:23.
Citera
2016-12-15, 13:15
  #10
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av skunkjobb
Det var inte en skiftnyckel han tappade, det var en hylsa eller om det var en frlngare till en hylsa, mjligen en kombinerad, icke isrtagbar hylsa med frlngare. Denna anvndes till den ovanligt dyra skruvdragaren PGT, Pistol Grip Tool.

Om den har trillat ner och brunnit upp nu? Jag skulle tro det. Hur snabbt ngot bromsas och frlorar hjd i omloppsbana beror ju p hur hg omloppsbanan r (ju hgre upp desto tunnare luft) och frhllandet mellan fremlets massa och dess storlek och form som ger luftmotstndet. En tygbit frlorar hastighet snabbare n en jrnklump.

Hela rymdstationen tappar hjd frn 400 ner till 350 km p ett r om man inte hjlper till och knuffar upp den igen med raketmotorerna. Nu har stationen stora jkla solpaneler och r verhuvudtaget inte s kompakt som en sn dr hylsa s jag tror att hylsan inte bromsas lika snabbt som rymdstationen. Men uppbromsningen gr snabbare och snabbare ju mer hjd man frlorar (ttare luft p lgre hjd) s tio r tror jag inte ngonting kan finnas kvar i omloppsbana om den startade p s relativt lg hjd som 400 km och inte har ftt ngon hjlpande knuff sedan dess.

Satelliten GOCE gjordes fr att g i extra lg bana, mindre n 300 km ver jordytan men d var den strmlinjeformad fr att inte bromsas fr mycket.

ISS kan knuffas upp antingen av raketer p Zvezda-modulen som har 2 st 3000 N (newton) raketer (3000 N r som att lyfta 300 kg vid jordytan) eller med ngon dockad farkost som Soyuz men d r det nog bara ngra hundra N dragkraft, allts inte mer n man skulle kunna knuffa med handen (om det fanns ngot att ta spjrn mot) men man hller istllet p och knuffar desto lngre tid.

Knuffar raketerna upp eller fram?
Allts det r vl farten som reducerar och drmed tappar man hjd?
Eller bde och?
Citera
2016-12-15, 19:36
  #11
Medlem
skunkjobbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av tarnerdig
Knuffar raketerna upp eller fram?
Allts det r vl farten som reducerar och drmed tappar man hjd?
Eller bde och?
Raketmunstyckena r riktade bakt sett i rrelseriktningen och knuffar allts framt fr att ka hastigheten och sedan ger den kade hastigheten en hgre bana. Man knuffar bara framt, inte uppt.

Man kan se detta p en vanlig raketuppskjutning ocks dr raketen frvisso startar med nosen pekande rakt upp men ganska snart svnger de och brjar g mer och mer horisontellt bara de kommit upp ngra tusen meter och till slut flyger de nstan helt horisontellt samtidigt som farten kar mer och mer.
Citera
2016-12-15, 20:05
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av skunkjobb
Raketmunstyckena r riktade bakt sett i rrelseriktningen och knuffar allts framt fr att ka hastigheten och sedan ger den kade hastigheten en hgre bana. Man knuffar bara framt, inte uppt.

Man kan se detta p en vanlig raketuppskjutning ocks dr raketen frvisso startar med nosen pekande rakt upp men ganska snart svnger de och brjar g mer och mer horisontellt bara de kommit upp ngra tusen meter och till slut flyger de nstan helt horisontellt samtidigt som farten kar mer och mer.

Kan tillggas att anledningen att raketen stiger vertikalt i brjan r att minimera tiden den befinner sig inom atmosfren...och drmed energitgng pga luftmotstndet.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in