Vad händer med människovärdet när hybrider utvecklas?

Människor skiljer sig från djuren i att alla människor är lika mycket värda, medan djuren värderas efter tillgång och efterfrågan. Därtill är värdet mellan djur och människa inte jämförbart, så vi kan fastställa hur många antiloper en elefant är värd, men aldrig hur många elefanter en tjuvskytt är värd.

Det sägs att européer är besudlade med upp till fem procent neandertalsgener. Kanske var det var det bara föroreningar från de vita forskare som samlade in vävnadsproverna. Eller så är jag en hybrid med ingifta halvapor i mitt släktträd. Egentligen spelar det inte så stor roll om mitt dna är utblandat, för jag är ju fortfarande människa och lika mycket värd som alla andra oavsett vilka gener och hur många kromosomer jag har.

Ingen torde ha missat stackars Therese Johaugs olycksaliga förväxling, där hon råkade använda steroidberikad sårsalva för diabetiker istället för solskyddsstift till sina läppar. En idrottare som dopar sig med kopior av manligt könshormon, medvetet eller ej, skall straffas hårt. Ty hon gjorde ett val och hon valde fel.

Sydafrikanen Caster Semenya behöver inte dopa sig, för han har testiklar som ger honom riktiga könshormoner mycket bättre än preparaten man hittar bakom disk på italienska apotek. Då han springer så mycket fortare än kvinnorna han tävlar mot går spänningen förlorad, men det är svårt att klandra honom då hans föräldrar uppfostrat honom till flicka. Och hur skulle han kunna byta könsidentitet på beställning?

Caster Semenyas fall öppnar upp för andra föräldrar som med teknikens hjälp hoppas sörja för ålderdomen genom framgångsrika idrottsbarn. Varför inte tillföra lite babiangener i äggen i samband med provrörsbefruktningen på den exklusiva privatkliniken? För babianer kan springa i cirklar runt människor och är samtidigt så starka att de kan brottas med leoparder. De små barnen som växer upp kommer visserligen att ha lite annorlunda genuppsättning, men de kommer att vara fullvärdiga människor på samma sätt som jag är det med mina neandertalsgener. Och rimligen måste de få tävla mot andra människor, då de likt sydafrikanen med testiklar inte självmant sökt sina fördelar.

I andra ändan kan vi tänka oss jordbrukare i amerikanska södern, som återigen kan skaffa sig billig arbetskraft genom domesticerade apor med mänskliga anlag och ett skräddarsytt förstånd som gör att de kan sätta potatis eller skura golv, men ändå inte få för sig att trilskas och begära lön för sitt arbete.

I förlängningen finns inget som hindrar människor och apor från att närma sig varandra tills dess att de kan få fertil avkomma tillsammans. Och med avkomman försvinner den barriär som genom årtusenden isolerat människan från andra arter och lagt grunden till hennes identitet som stående över allt annat.

Vad händer då med människovärdet? Är människor lika mycket värda som apor eller var går gränsen?

Det är en intressant fråga jag tror vi kommer att behöva tacklas med.

Jag tror dock inte att vi kommer att närma oss redan befintliga djur. Det kommer snarare vara specifika gener man inför, ändrar eller tar bort i syfte att komma åt en specifik egenskap. Vi känner t.ex. idag till exakta gener som ökar individens framtida IQ med flera poäng vid längre amning som barn

Vi har redan officiellt genmodifierade människor som vandrar på vår jord idag. De har fått sina gener modifierade för att eliminera genetiska sjukdomar.

Men visst kommer det att dyka upp rena förbättringar också. Förmodligen så har det redan skett, men på grund av ämnets kontroversiella natur så är det inte offentligt. Jag kan tänka mig att stater med låg insyn systematiskt ägnar sig åt detta.


Om klyfterna blir för stora så kommer det att uppstå en konflikt. Om det hade funnits många genmodifierade människor som var klart bättre än alla andra på nästan alla områden så skulle de anse sig själva vara objektivt överlägsna, men det hade absolut inte betytt att de skulle göra ont.

Men det finns en risk att de skulle anamma ett socialdarwinistiskt-likt tänk. Men eftersom de själva förmodligen hade ansett att genmodifiering vore den enda logiska vägen till den "ultimata människan" så hade de inte heller anammat Hitlers tankar om utrotning eller separtion. Det är hemskt ineffektivt, dyrt, osäkert, långsamt och inhumant. Att jämföra genmodifikation VS klassisk evolution är om att jämföra en ögonoperation med laserkirurgi VS yxa.

Tvärtom så skulle de förmodligen anse att en fredlig lösning med gradvis (kanske frivillig) genmodifikation vore den klokaste vägen att ta. Eftersom de inte hade behövt anamma ineffektiva "utrotnings- eller separationstankar" så skulle de kanske istället se på oss vanliga människor som deras gamla äldre som de borde ta hand om.
För empati och kärlek är väl ändå en viktig egenskap som vi människor gärna hade sett mer av här i världen? Vi kan nog ge oss fan på att det hade blivit poppis att "modda för det" om man hittade gener för det.

Men vad skulle vi vanliga människor tycka? Ja, vi hade inte gillat det. I bästa fall så hade vi bara ansett att det var orättvist. I värsta fall så hade vi blivit irrationella och hänvisat till religion, konservatism eller "det är inte naturligt" i syfte att attackera dem