Är du lika dum som den stora massan?

Jag satt och funderade över min egen dumhet, då jag till min tröst tänkte att intelligensen trots allt är normalfördelad. Jag är sannolikt minst lika dum som (halva) den stora massan. Men! Det gäller endast när vi betraktar den stora massan, läs summerar mätresultaten. Vad är jag innan dess? Jag kanske är en del av ett mindre system som har en skev fördelning och där det är mycket mer sannolikt att jag skulle vara superintelligent. Det kanske är så att jag är ett geni i min stad, men sett till hela Sverige är jag en i mängden. Bortse från hur vi mäter intelligens och antag att man inte kan vara obegränsat dum eller smart.

När övergår ett system till att vara normalfördelat? Om du lokalt är ett geni, men globalt en idiot - vad är du då? Kan man kalla dig lika dum som den stora massan, alltid?

Jag tänker att det uppenbara svaret är att det beror på hur stor den stora massan du jämför med är. Du kan inte klassificera dig själv innan du har mätt och då står klassificeringen i relation till mätningen du genomfört. Du är alltså ett geni sett till den lilla mätningen, men normalobegåvad sett till en större kontext. Den lokala mätningen säger alltså mer om vilka idoter du omger dig med än om din egen förmåga, särskilt sett i relation till den globala mätningen. Hur tänker ni? Är du lika dum som den stora massan? Detta resonemang gäller alla kategoriseringar som ställs i relation till andra. Om någon kallar dig för en idiot så står det alltid i relation till kontexten som personen relaterar till.

Jag inbillar mig att de flesta upplever att de är smartare än sin omgivning. Om du resonerar med dig själv, vad är det du jämför med för att kalla dig smartare eller dummare än omgivningen?

TL;DR

• Om du lokalt är ett geni, men globalt en idiot - vad är du då? Kan man kalla dig lika dum som den stora massan, alltid?
• Om du resonerar med dig själv, vad är det du jämför med för att kalla dig smartare eller dummare än omgivningen?

om du allvarligt ställer dig frågan "hur dum är jag egentligen?" så är du förmodligen inte särskilt dum.

för att svara mer specifikt på frågorna:
[*] som du själv påpekat så beror detta på vilken massa du jämför med. om du är ett lokalt geni och jämför med den lokala massan så är du helt enkelt ett geni jämfört med massan. men detta är ju som sagt bara en beskrivning på hur många sigma du befinner dig från medelvärdet, och säger alltså ingenting om din "absoluta" intelligens (om något sådant ens är meningsfullt att tala om)
[*] om jag resonerar kring huruvida jag är smartare eller dummare än omgivningen så måste jag givetvis jämföra med omgivningen. men när det kommer till rannsakan av min egna idioti så jämför jag trots detta med mig själv. för vad är det värt att vara smartare den stora massan, om den stora massan är idioter?

Välskriven TS.

Kan bli krångligt det här. Hur mäter vi ens smarthet och dumhet?

Har i mina dagar träffat människor som kommit på de mest briljanta idéer trots att de inte har haft hög IQ eller EQ. Men de är smarta på sitt sätt som resulterat i otroliga förändringar.

Att jämföra sin intelligens mot andras visar endast på okunskap. En omognad i förhållandet till ens omgivning.

Jag är definitivt dummare än den stora massan. Ibland så är jag dock briljant.

Blir det inte en omöjlig jämförelse? Ett cirkelresonemang. Du analyserar en egenskap av dig själv genom att jämföra med dig själv.
Det här var en rolig iakttagelse, det har jag inte tänkt på. Kruxet är bara att din bild av andras idioti bygger på precis det, din bild av den stora massan. Om det är din uppfattning (notera att din uppfattning kan skilja sig från det verkliga förhållandet) om hur den stora massan är, vad säger det överhuvudtaget? Att den som ställer sig frågan är ignorant och dum som ens ställer sig den?

Allting blir relativt beroende på vilka du jämför dig med. Allt blir ifrån hur insatt du är i ett ämne jämfört med gemene man och hur bra du är på det. Exempelvis kan man besitta mer kunskap än gemene man och därmed anses som smart/kunnig inom området, men jämför du dig med de som jobbar inom området kanske du inte kan mycket alls. Sen kanske gemen man ej satt sig in i ämnet, med lite tid kanske de besitter större kunskap än en själv.

Jag har vissa intresseområden där vissa säger att du är väl duktig på det här, hur är det/fungerar det? Jag säger i bland att det är relativt hur duktig jag är, jämför du med de som håller på med sådant här ses jag som en nybörjare, men det jag vet av frågan är... Jag som kan lite om området vet att de inte är avancerat på något sätt medan andra som inte försökt sätta sig in anser det vara smart.

Jag hoppas min poäng gick fram

Jo, det blir det givetvis. Det handlar väl mest om att ständigt kritisera sina egna resonemang och uppfattning utav verkligheten. Att jag har en långt högre förmåga att lösa vissa problem och resonera kring vissa saker, än gemene man, säger ingenting mer än just det. När jag pratar om att jämföra med sig själv så handlar det väl om självkritik utav mitt intellekt, som jag antar att andra "intellektuella" också sysslar med. Kan jag rasera mina egna argument, och ständigt visa för mig själv att jag egentligen inte förstår ett jota, så är det en bra indikation på intellektuell mognad. Det jag vill säga är att det som skiljer den dumme från den smarte är hur mycket självbedrägeri han sysslar med


Frågan är om inte alla uppfattar "den stora massan" som idioter. Människoförakt verkar vara på modet idag, vilket i sig inte är fel då människan är en förvirrad och plågad varelse. Frågan är dock om människor föraktar människor av rätt anledning. Ser man ner på människor för att man uppfattar dem som annorlunda, eller för att man vet att dom inte är annorlunda?

Hur vet du det? Det är iaf INTE ett mätresultat. Om du tänker på att IQ är definierat som en normalfördelad storhet, så är den just bara det. Definierad. Men är det sant?

Bra fråga. Sett till det stora hela är det sant i den meningen, eftersom det är definierat så och vi kan bara utgå från det vi har definierat. Samtidigt säger det ingenting, eftersom vi lika gärna skulle kunna definiera ett annat mått som fördelar sig annorlunda. Hela tanken om intelligens blir en slags allmän uppslutning bakom vad som ska vara intelligens. Det är inte säkert att alla är överens (troligtvis inte) om vad det ska vara, och det är en bra poäng. Kanske till och med avgörande.

Dock kommer man inte ifrån faktumet att vi har en instinktiv uppfattning om vad intelligens är. Om det så gäller dig själv eller om andra. Frågan kvarstår: Om du resonerar med dig själv, vad är det du jämför med för att kalla dig smartare eller dummare än omgivningen?

En mycket vis kompis sa en gång till mig "alla är smarta på sitt vis". Detta har visat sig stämma väldigt många gånger för mig. En kompis till mig är handikappad vad gäller att vara skolsmart.,men ett geni i både utförande och prosjekterande inom teknik, bygg , bilar etc.

En annan man som visat sig vara smart på sitt eget vis är Donald Trump.

Så vad är egentligen "att vara smart" och "att vara dum"?

Att ge sig själv rätta attribut eller benämningar är ytterst svårt.
Att stå utanför sig själv och med exakthet se vad eller hur jag själv är.
Kanske omöjligt.
Jag vet inte.

Allt som är runt mig, som inte är jag.
Är min omgivning som jag tolkar efter min egen förmåga.

Den som har en låg förmåga att tolka men ändå gör bättre än förväntat ifrån sig.
Är den smart även om dess tolkning ses som lägre än standarden?
Jag skulle säga det.

Den som har hög förmåga att tolka men ändå gör sämre från sig än förväntat.
Är den då dum trots att dess tolkning ses som bättre än standarden?
Jag skulle säga det.

Smarthet och dumhet ligger i hur man kan omvandla sin förmåga att påverka omgivningen på bästa sätt.

På det sätt du påverkar omgivningen sätter standarden för hur omgivningen påverkar dig.

Nåt sånt tror jag.
Kanske blev rörigt.

Vad är att vara dum? Vad är att vara smart?

Vissa personer är kanske intelligenta i den mening att de har den teoretiska kunskapen. Men ren praktisk kunskap kanske de är helt idiotiska i. De kanske kan göra kvantfysik men inte laga en lasagne.

Tror tyvärr inte på din visa vän, men jag önskar att det vore så. Tyvärr finns det en del som inte är duktiga på i stort sett någonting, och andra som synbarligen har allt: bra betyg, spelar ett eller flera musikinstrument, sportiga, duktiga hemmafixare, och så är de dessutom populära hos det motsatta könet. Men sitter människovärdet bara i hur duktig man är i olika saker? Även en som har allt kan ju förlora det efter t ex en skallskada.

Den sorts dumhet som verkligen diskvalificerar är nog människoförakt pga verkliga eller inbillade fördelar jmf m andra människor.