Kommunen (plan och byggcenter) stoppar avstyckning av tomt.

Jag har en tomt på 2250 kvm som jag vill stycka av, är ca 1000 kvm skogstomt som jag inte använder.

Men kommunen sa nej för att de vill ta ett övergripande beslut över hela området och säger dem ja till mig måste dem säga ja till alla och skulle alla vilja stycka av så blir det ca 130 nya tomter i området.

Fine tänkte jag. Jag bygger ett Attefallshus istället och hyr ut. Knatar över till grannen och frågar om han har några invändningar emot att jag sätter Attefallshuset 2 meter från hans tomt. Nej det hade han inte men han berättade att grannen mitt emot honom fick stycka av tomten efter lite påtryckningar. De står i detaljplanen att man får stycka av om tomten är minst 750 kvm så min granne fick nej för han ville stycka av 700 kvm men hans granne mitt emot honom fick till slut ja för att dem hade 750 kvm att stycka av.

Hur kan dem då säga nej till mig?! Blir så irriterad när jag hör sånt här.

Beslutet var inte häller överklag-bart. Kan jag verkligen inte vända mig någon annanstans? Typ högsta domstolen? Hehe nej men ni fattar..

Kommuner och deras bull.

Tja, hur sa kommunen "nej" till dig? -Var det genom ett beslut från byggnadsnämnden eller per delegation?
-Du kan alltid överklaga byggnadsnämndens beslut till förvaltningsrätten. Kolla gärna om din granne ligger inom samma område. Begär ut kartor och kolla! -Det kan ju vara så att din grannes egendom/fastighet ligger inom ett annat område. (Och då kan det vara "kört").

1. Det där med att kommunen vill ta ett övergripande grepp är bara bullshit, vilket med största sannolikhet betyder att kommunen har något riktigt hemskt för dig i åtanke som tex. expropriation eller infrastruktur. Kan det vara som så att de tänker bygga en väg eller en järnväg över din mark?

2. Ifall din tomt är på 2250 och det står 750 så är det bara frågan om markens lämplighet som ska prövas. Men överklaga beslutet till den relevanta domstolen, så kan den ta och sätta ett annat beslut åt kommunen för dig istället. Kommunen blir även skadeståndsskyldig på alla dina kostnader och väntetidsförluster etc. osv. [annars blir det staten som får stå för balunsen ifall du tar fallet hela vägen till EU].

3. Beslut om avstyckningar är alltid överklagningsbara. Det är bara såkallade planbesked som inte är överklagningsbara då de av rättssamhället anses vara luft värde, även i sin positiva form. Planbesked var något som Attefall hittade på för att konfundera&fördröja staten i väg, järnvägs och infrastrukturfrågor. Så har du fått ett planbesked som privatperson så ska du känna dig betraktad som en motpart starkare än kommunen.

4. Sedan är det fullt möjligt för de övriga domstolarna, ifall du tex. begärt en avstyckning enligt detaljplan och fått ett planbesked tillbaka, att helt enkelt tolka beslutet som ett avslag av illojal sort och ändra beslutet till ett positivt beslut om avstyckning.

Det var kommunstyrelsen i Haninge kommun med stadsbyggnadsförvaltningens "underlag".

Okej, jag ska kolla vart grannen ligger men är ganska säker på att det är inom samma område.

Titta på plankartan. Sedan överklagar du kommunstyrelsens beslut. (Vad jag vet är det oerhört ovanligt att bygglovsbeslut/liknande går till kommunstyrelsen, dessa brukar skötas av byggnadsnämnden.) Har tiden för överklagande gått ut (mot förmodan) söker du bara om samma sak igen.

Detaljplanen reglerar antalet fastigheter i kvarteret till 17 och det är 17 i dagsläget. Jag ansökte om en planändring av detaljplanen för att kunna stycka av min tomt. Tomter som ska styckas av måste vara minst 750 kvm läste jag.

Området håller på att växa och just nu byggs en pendeltågstation här som ska på 20 min ca åka raka vägen in till Stockholm C.

Det står i beslutet att "ett beslut om planbesked kan ej överklagas enligt Plan- och bygglagen (2010:900) 13 kap 2.

1. Det finns lite kringelkrokar runt sådana bestämmelser av negativ karaktär. Den vanligaste är liten avvikelse. dvs. ifall man tillåtit avstyckningar gentemot sådana bestämmelser i området tidigare. Den andra är rättvise aspekten, vilken står högre i hierarkin än planföreskrifterna. Sedan finns det en massa specialinstitut för markdelning som inte skapar nya fastigheter - det torde vara möjligt att arrendera ut en del av fastigheten ändå. Sedan är det skadeståndsaspekten - att införa en sådan bestämmelse på säg ett område med 14 fastigheter och sedan säga stopp efter att tre av fastigheterna avstyckats är troligen inte okej myndighetsutövning och åtminstone skadeståndsgrundande. En del är förstås baserat på vad som fanns i området innan begränsningsplanen - det ligger i praxisen på området att skadestånd ska utgå baserat på existerande eller tidigare förhållanden och det förhållande som ger störst skadestånd ska anses vara det som skadeståndet ska baseras på. Ifall det är en ny plan i ett nytt område så kan det ju vara problematiskt. Rent generellt måste sådana detaljplaner anses vara av negativ sort då de på ett orimligt vis begränsar markägarens/whatevers möjligheter att njuta av sin mark etc. osv.

2. Då är det nog en expropriationsfråga som avses.

3. Ifall du tycker att innehållet är okej så kan du ju hålla med lagstiftaren. Många jurister är av andra uppfattningar (beroende på innehållet i beslutet), problemet i sammanhanget är att frågan avgörs av förvaltningsdomstolarna - där väldigt många domare är direkt politiskt tillsatta och möjligheterna till skadestånd är mikroskopiska. De hanterar företrädelsevis väldigt enkla frågor och har inte kompetens att hantera PBL-frågor vare sig avseende det juridiska eller det praktiska. Däremot är de väldigt bra på förvaltningsfrågor och politiska frågor... Eller som man lär nya juriststudenter: "I förvaltningsrätten blir man inte rik, vare sig som jurist eller deltagare".

Så du menar att jag kan få skadestånd av kommunen för att jag inte får använda/nyttja min mark så som jag vill? Men det är typ omöjligt att vinna i förvaltningsrätten då dem inte är sakkunniga?

Kvarteret reglerar fastighetsantalet till 17 och det är 17 fastigheter i området nu men jag vet inte om grannens granne styckade av innan det var 17 eller efter..

Genomförande tiden har gått ut står det i planbeskedet, vad menas med det?

1. "exakt". Nåja. Det finns säkert någon rimlighetsbedömning i saken. Men inom sådan så är det en mänsklig rättighet att få avnjuta sina tillgångar. Med andra ord kan du få skadestånd av både stat och kommun ifall de gemensamt och i samförstånd kränker dina rättigheter. Glöm bara inte att påpeka att systemet designats för att uppnå just effekten att kränka dina mänskliga rättigheter.

2. Förvaltningsrätten har väldigt små möjligheter att korrigera beslut och i princip inga möjligheter att dela ut skadestånd.
2.1. Sakkunnig är en förolämpning i den Svenska staten. Det beror på att belysningen av rollen rent generellt sker när den Sakkunnige är totalt inkompetent, oduglig och/eller kriminell. Sakkunniga i ordets rätta bemärkelse får sällan någon belysning överhuvudtaget, möjligtvis kanske någon prop 20år senare föreskriver "denna lag/föreskrift/whatever har fungerat väl".
2.2. Ett planbesked där det står "kommunen avser inte att inleda planändring" torde inte vara överklagningsbart. Planbeskedet kan däremot innehålla en massa andra saker, tex. ha ett innehåll av olaglig karaktär eller liknande. Då har förvaltningsrätterna väldigt svårt att hantera sådana frågor eftersom de saknar erforderlig kompetens.
2.3. Förvaltningsrätterna är alltså definitivt fel arena för sådana beslut och frågor - de saknar alla nödvändiga befogenheter för att hantera sådana frågor. Däremot kan planbeskedet vara nyttigt som delbevisning i andra avseenden tex. när expropriationen av ert område inleds och ni inte bara vill ha expropriations och förväntansersättningen utan även ersättning för en våldtäkt på era mänskliga rättigheter under 40års tid etc. osv.

3. Då får du ta reda på saken. Det mest korkade man kan göra innan sådana saker inleds är att inte gå igenom alla handlingar relaterade till fastigheten, kringliggande fastigheter, dp:er, tidigare dp:er, kringliggande dp:er och övriga relevanta handlingar tillbaka till 1600-talet.

4. Det betyder ingenting, förutom att kommunen enligt PBL anser sig ha rätt att ändra detaljplanen när den önskar. Dvs. ifall kommunen skulle vilja ändra din dp så kan du inte motsätta dig saken annat än avseende intresseavvägningarna (lagen ändrades 2016, så nu kan staten utan att prata med kommunerna ändra detaljplaneförslag för upp till kvarter eller andra effekter i dp:er - vilket är ytterst lämpligt då EU krävt saken, liksom att staten annars riskerar att få stå för skadestånd i tex. områden där det finns latenta skadestånd liggande (det handlar om runt 25-50miljarder)) Däremot ska du ha ersättning för saken, vilket rent generellt torde överstiga någon teoretisk plannytta med en sådan planändring. Sedan finns specialfallet där kommunen ökar dina byggrätter - då finns det ingen grund för skadestånd.