Dotter utskriven från Grundskolan- jag fick veta via Facebook. Lagligt?

Hoppas jag skriver i rätt forum nu- jag behöver hjälp med vart jag ska vända mig för att klaga på det inträffade.

Min dotter gick hela låg-och mellanstadiet utan problem och med strålande betyg. I sjunde klass (VT) drabbades hon av svår depression och panikångest vilket ledde till att hon ofta var tvungen att stanna hemma.
Detta mönster upprepades både i 8:an o halva 9:an och hon fick behandling hos skolpsykologen och BUP samt medicinerades för sina diagnoser. Skolan gjorde tre st orosanmälningar till soc och alla tre avskrevs då det inte fanns några som helst missförhållanden i hemmet.
Skolkuratorn och -sköterskan gjorde vid ett tillfälle ett oanmält hembesök ca 07:30 "då de hade vägarna förbi" (de skulle uppenbarligen kolla att jag inte satt o söp i nåt hörn)
Hursomhelst så flyttades dottern till en mindre grupp, men inte heller det fungerade alltid så hennes frånvaro förblev hög.
Rektorn kom till o med hem till oss och mer eller mindre släpade henne till skolan mitt i en fulminant ångestattack.
Bad om hemundervisning vilket erbjuds i "tvillingskolan" för vilken han också är rektor, men nekades detta.
Till saken: En morgon fick jag ett DM på Facebook från "fröknarna" i den mindre skolgruppen där de undrade hur min dotter reagerat på det faktum att hon skrivits ut från skolan- ett faktum jag inte hade någon som helst kännedom om.
Rektorn påstod att han skickat ett brev (som jag aldrig fått), men ett sådant brev bör väl skickas som rek?
Eftersom vi bor så nära skolan att han uppenbarligen kunde knalla hit på morgonen så borde han väl kunnat ha överlämnat ett så pass viktigt dokument personligen?
Hon skrevs alltså ut pga hög frånvaro, och från att först ha hotat mig med böter för att dottern inte fullgjort sin skolplikt så gjorde han en kovändning och påstod att hon tydligen gjort det och skrev ut henne.
Är detta ens lagligt? Jag har inte skrivit under något dokument öht, inte sett något brev utan fick alltså reda på detta via Sociala Media.
Är övertygad om att rektorn agerat helt fel i detta ärende, men vem ska jag kontakta? Skolinspektionen? Skolstyrelsen? Vem?
Alla jag talat med (BUP, Soc o andra myndigheter) säger att jag ska anmäla honom, men ingen vet vart jag ska vända mig.

Hon skrevs alltså ut pga hög frånvaro, och rektorn ansåg plötsligt att skolplikten var uppfylld trots att han bara en kort tid innan hotade mig med böter för just det motsagda.
Ingen jag försöker förklara detta för förstår ett dugg o det gör inte jag heller, och Rektorn svarar såklart inte på mina samtal och vägrar ta emot mig när jag försöker besöka honom.

Hoppas någon härinne kan hjälpa mig- för min dotters skull.

Lite svårt att hänga med i din text men det är något som inte stämmer.

Man kan inte skrivas ut från grundskolan, det är skolplikt.

Det är just det som är mitt problem. Rektorn påstod att hon fullgjort sin skolplikt och skrev ut henne, trots att han bara någon vecka tidigare ringde mig (vilket jag glömde skriva) och sa att "om hon inte kommer till skolan så har hon inte fullgjort sin skolplikt och då skriver jag ut henne".
Detta pågick alltså under tre års tid- dvs alla möten o kontakter med soc o gud vet vad, men ett par veckor innan sista läsåret var slut så skrevs hon ut. Poff.
Jag förstår att det är svårt att hänga med- jag hängde knappt med när det hela pågick ens.

Rektor kan stödja sig på en undantagsregel som finns i skollagen 7 kap 2§ 2st

Skolplikt gäller dock inte barn [...] vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola

Jag kan inte se i rättspraxis att det gjorts några förtydliganden om vad som menas med "uppenbarligen". I förarbetena anges extrema omständigheter som synnerligt gravt handikapp eller att barnet är i koma (ja, faktiskt!).

Annars är lagen tydlig att skolplikten upphör efter vårterminen det nionde skolåret. Eller om eleven då inte har gått ut den högsta årskursen (9) så upphör skolplikten 1 år senare. Under alla omständigheter upphör skolplikten då eleven fyller 18 år. (Skollagen 7:12-13)

Har försökt läsa din text lite mer. Du frågar om var du kan vända dig för att klaga. Aktuella paragrafer omfattas inte av möjligheter att klaga hos förvaltningsrätt eller skolväsendets överklagandenämnd.

Istället får du vända dig till skolinspektionen och yrka på att skolan brustit i sin skyldighet enligt 7:22 i kombination med 3 kapitlets bestämmelser om särskilt stöd.

Märk dock att som vårdnadshavare har man också ett långtgående ansvar för att ens barn fullgör skolplikten (7:20) och att hemundervisning sällan är tillåtet (24 kap 23 §)

Tack för svar. Och tro mig att jag som vårdnadshavare gjorde allt som stod i min makt för att få henne att gå till skolan, men då hennes diagnoser gjorde det omöjligt för henne att lämna hemmet var det inte så mycket att göra- det vore skillnad om hon gick i 1:an och man i princip bara kunde ta jäntan i handen och släpa dit henne, men både BUP och Skolpsykologen sade att yttre press endast förvärrade situationen. Kände mig sålunda tämligen maktlös då man inte kan släpa en 14-åring som skrikgråter av ångest till skolan, särskilt med tanke på att jag väger ca 45 kilo. Ja jag VET att min vikt är ointressant- jag ville bara klargöra att jag inte satt hemma och kedjerökte under fläkten och överlät ansvaret på skolan som ett annat WT.
Tack för din input iaf.

Du måste se till att få något skriftligt på detta. T ex en kopia av det brev rektorn säger att han skickade. Den förste att kontakta borde väl vara den tjänsteman som är chef för skolverksamheten på din ort, och eventuellt politiker som är speciellt engagerade i den verksamheten.

Försök bara att ta det lugnt även om du är irriterad. Om du ska träffa någon, ta med dig en person som vittne.

Tack. Varför tänkte jag inte så långt själv? Kommer att följa dina råd asap.

Du kan, som ett steg mot att få en bättre och sundare hemmiljö för din dotter som nu verkar ha det rysligt dåligt, göra slut med den man som har IGNORERAT HENNE I 14 ÅRS TID.

Ta tag i denna mycket stora del av problemet NU.

Ofattbart.

Har du inte fått några besked från kommunen eller vem som nu är skolans huvudman så kan du nog utgå från att flickan är fortsatt inskriven i den aktuella skolan. Rimligaste gissningen är att flickans fejsbookande fröknar snurrat till begreppen en aning, (och dessutom har synnerligen originella metoder för sina föräldrakontakter).

Är det inte så så räcker det nog med ett samtal till Skolinspektionen så får du hjälp med fortsatt administration för att få ordning på formalia kring inskrivning. Fast rimligast är väl att du ringer rektor och frågar vad som pågår, så lär du få raka svar på stört.

Nu var det ju inte ämnet men jag måste ändå nämna att om det har förflutit tre år med svårt själsligt lidande så låter det som synnerligen angeläget att flickans psykiska status ges en ordentlig utredning och adekvat behandling. Har det gått tre år så har hon uppenbarligen inte fått det.
Hemmasittare har en ofta dålig prognos om man har som enda mål att ha full och normal skolgång, ni bör satsa på något annat alternativ (och hemundervisning är ingen fruktbar metod, nu måste göra något annat för få till det).

Har gjort det. Behövde en spark i häcken och ta del av andras åsikter i frågan. Om man levt i en situation så länge så börjar man till slut tro att man överreagerar och att mannen är helt normal- det var iaf så det var för mig. Tror och hoppas att det blir bättre nu. Det ironiska är att jag har lätt för att hjälpa och råda andra, men kan inte reda upp mitt eget elände, men nu har jag iaf tagit ett stort kliv framåt.

Utmärkt! Bra gjort.