Bli Ambulans sjuksköterska eller inte?

Först vill jag bara poängtera: Ja jag har velat bli det länge, ja jag kommer förmodligen bli det oavsett

Mitt syfte med tråden är mest att få några synpunkter av någon med erfarenheter kring yrket, kanske känner någon som jobbar inom Ambulansen eller jobbar själv, och kan tala om hur det egentligen är och om det goda väger ut det dåliga?

Jag kan personligen inte förklara varför jag har sådan driv att vilja hjälpa folk i nöd eller i särskilt behov, jag bara känner att jag vill göra det och vara den som gör det, sedan i sig verkar jobbet vara ändå ganska kul, och nya möten med nya patienter eller även regelbundna patienter.

Planerar även ha något vid sidan om detta, då jag tycker inte bara detta skulle räcka, men fokus på ovan.

Har en god vän som jobbar som ambulansförare. Det är slitigt och stressigt p.g.a alla larm som kommer in. Det händer att man får jobba väldigt många timmar i sträck innan man kan pusta ut och ta en kopp kaffe har han meddelat.

Hur många larm det genomsnitta ett dyg är svårt att säga. Men sommaren är mest frekvent med olyckor.

Är det inte bara bögar o kvinnor som blir det där? Är det inte bättre om du blir brand man eller advo kat eller personal chef? Så slipper du köra vol vo och kan köra porc she istället?

Du får vara beredd att få stenar kastade på dig om du vågar köra din ambulans i mitt fd område.

Komma hit o hjälpa, nä fy fan!

Ska du gå i string kalsonger när du jobbar så läkarna kan spana in din rumpa?

Vet en som jobbar som det där. Han är bög och går i högklackat hemma i lägenheten. Gör du det med?


Vill alltid bli kallad miss pompemissoa, helt sjuk.

Har du jobbat inom akutsjukvård innan? Har du jobbat med vård innan?

Tja du. Du kommer nog kunna se mycket elände där du inte kan alls hjälpa någon = olyckor med döda. Tror du att du skulle kunna med det?

Och folk tenderar till att bli jävligt arga då dom blir stressade och inte kan hantera situationen. Klarar du av det?

Det är ett yrke där du inte vet alls vad som kommer hända när du väl kommer till en plats. Och det tär nog på mångas psyke kan jag tänka mig.

Så fundera på detta.

Lönerna har på vissa stationer sänkts avsevärt i och med att man gått från full lön under t.ex. dygnspassen till att få, såvitt jag minns det, en lägre lön samt "ackord" för när man gör utryckningar.

Det är extremt stressigt om du jobbar i t.ex. stockholmsregionen och min gissning är att du kommer få köra narkomaner, psyksjuka och äldre personer 95% av tiden. Att få nåt slags utbyte med patienterna är alltså ingenting att sätta sin karriär på spel för.

Mycket slit, lyft och liknande.

Är du tjej? Du kommer ju inte ens orka lyfta båren. Låt män ta det jobbet istället, som orkar fysiskt. Eller så borde du ha mindre lön då du kommer sabba utryckningar då du inte orkar lyfta.

Du kan ju bli sömmerska eller barnpiga istället.

Edit: Säkert svårt med att köra bilen också...

Har jobbat inom akutsjukvård länge som SSK, dessförinnan USK. Jobbar idag inom ambulans.
Det är ett fritt jobb som kombinerar sköterskesysslorna med yrkestrafik eller vad jag nu ska kalla det. Det blir hurusom mycket bilkörning, så underlättar om du har ett intresse i det. Vardagen består i mycket rutin kontroller av utrustning, fordon. Biltvättande, klädtvättande etc. Samordnade övningar med räddningstjänst mm.

De flesta patienter är äldre, sjuka sedan innan. Det finns absolut en viss "vardag" i yrket, du räknar med att åka & hämta Agda 89år med bröstsmärtor, eller Einar 82år som ramlat på boendet, igen. Utöver alla dessa samt transporter mellan sjukhus/ enheter så finns det trafikolyckor, hjärtstopp etc som såklart ger ett högre adrenalin påslag. Det kan vara mycket att hålla reda på under mer akuta ärenden, ibland rent kaotiskt.

I mitt tidigare yrke så akutmottagning så fanns all "hjälp" alltså personal, läkare, röntgen, provtagning. Man brukar säga att i ambulansen symtom lindrar, på sjukhuset fastställs diagnoser. Det kan vara ensamt ute på fält, ibland har du en sjukvårdare med dig som ogärna trots många års erfarenhet diskuterar medicinska behandlingar/ riktlinjer för aktuella patient. Alltså ibland står du där själv & ska ta beslut som påverkar patienter, anhöriga både kortsiktigt & långsiktigt.

Som det ser ut idag kan sköterskestudenten gå direkt till ambulansyrket efter sina tre år av studier i vissa län. I andra krävs tex ambulans specialist utbildning. Jag kan personligen tycka att några år på sjukhuset, gärna inom akutvård är minimum krav. Det tar tid som sjuksköterska att lära sig, att få en trygghet inom sin profession. Det är väldigt många möten med patienter, anhöriga, övriga samhället.

Yrket passar båda könen så tänk inte på det.