Arboga: Mord på Aki Olavi Paasila, 2015-08-08 och Göran Möller, 2016-08-03

Jo, det är väl ganska många knän som ligger illa till

Jag har letat efter någonting som tyder på att hon personligen
brukat våld av något slag, men ingenting,
"bara" köpt våld.

Det är för att livslånga hållhakar är hennes primära sätt att umgås på.

Hennes sekundära sätt att umgås på är förgiftning, så nog kan hon själv också.

JM sitter för närvarande på Kriminalvårdens Riksmottagning vid anstalten Hinseberg,
där det bestäms i vilket fängelse hon kommer att placeras.

Eftersom det i veckan gått sex veckor sedan Högsta Domstolen meddelade att de
ej prövar sommarstugemorden, så borde det komma besked inom kort vad
Mördar-Johannas framtida adress blir.

Nje, riksmottagningen för kvinnor är väl på Hinsan.

Jag har under mina år här på FB följt ett antal mordfall, och en sak tycker jag är lite märklig. I många fall finns det alltid någon/några tappra som försvarar den dömde och envist hävdar att de är oskyldiga. (t ex Christine Schurrer i morden i Arboga eller Mats Alm i mordet på Linda Schen) Vad jag har märkt så har det aldrig funnits någon enda i tråden som betvivlat att JM är skyldig? Det gör inte jag heller vill jag för säkerhets skull påpeka, men undrar varför det inte finns någon enda liten försvarare? Jag menar, det saknas ju teknisk bevisning så det borde kunna finnas någon som vill hävda att hon är oskyldig? Märkligt...

Givetvis ska det vara Hinseberg, har redigerat!

Stor skillnad på Sverige och USA. Här är det en speciell, tingsrätt som handhar ärenden om benådning (omvandlandande av livstidsstraff till tidsbestämt straff). Där finns ingen från målsägarsidan i den ursprungliga rättegången. I USA tar man in faktorn av vad (exempelvis den mördades) anhöriga tycker. Det kritiseras av andra eftersom det inte är rättssäkert - det blir lite inkvisitation av det.

Oavsett vad man har för kriterier så måste man förhålla sig till verkligheten. Ett förfarande där anhöriga har negativt veto vill vi inte ha, men nånstans där sammanstrålar också samtida synsätt på hållbart civilt liv och livskvalité och förmåga till anknytning, förtroende, pålitlighet och en straffånges sociala, psykologiska och civila rehabilitering. Dessutom är det deras livhanke det handlar om här.

En bankrånare i tjugofemårsåldern som skjuter ihjäl fem personer i jakt på pengar (kanske till sina barn...) är ett annat rehabiliteringsproblem än en 40-årig person som mår som bäst när hon mördar egna familjemedlemmar. Och kommer att percipieras på helt olika sätt av sina närstående, som hon kan tänkas vara beroende av på sin ålderdom.

Dessutom kan de just pga detta ha olika svårt att lägga saker bakom sig och gå vidare. Det är det där fångvården och deras experter måste förhålla sig till. Kan hon fungera känslomässigt givet sina dysfunktioner? Kan hon förstå att man inte kan bryta mot lagen och göra andra illa för att de inte blint uppfyller hennes önskningar? Etc.

Sen tycker jag ju att straffvärdet på att lura en stackare att döda hennes far och mor medan hon väntar i bilen, är tämligen högt.

Visst, men kan utgången för JM:s ansökan om tidsbestämt bli positiv utan ens ett erkännande ? I mitt tycke vore det ju groteskt och skulle helt underminera mitt förtroende för systemet.

Om JM nånsin skulle erkänna så är det för att få fördelar själv. Någon uppriktig ånger kommer vi aldrig få se eftersom hon inte har förmågan att känna sånt. Hon anser säkert inte att hon har gjort något fel, bara att hon gjorde det som "krävdes". För hennes eget välbefinnande, alltså.

Det ska mycket till innan man tar livet av någon, inte minst sin egen förälder och allt det pga enbart pengar. Detta vet man inom kriminalvården och det tar man också hänsyn till när straffet ska prövas / omprövas någon gång i framtiden.

Hon hade inte mer än hunnit sätta tassarna på Hinseberg förrän hon började i vanlig stil med sina manipulationer och sitt förbannade tjatande. Därför är hon också isolerad nu. Hur länge hon kommer vara det beror helt på henne själv.

Så JM lär få sitta länge.

Jag instämmer. Livstid är ett straff för mänskolivets värsta brott. Resten av ”västerlandet” ser på det på ungefär samma sätt. Somliga använder dödsstraff, men det bruket har fallit ur mode pga risken för fel och missbruk och svårigheten att ångra sig, och de olämpliga signaler det sänder ut för oss.

Men livstidsprincipen och avsaknaden av tidsbegränsning måste förstås med det allvar som är investerat i det. Alla kan ha en dålig dag, men ingen som ska leva i samhället borde vara onåbar för lagen, som reglerar samhällslevandet, och möjligheten att följa den. I princip. Så förstår i alla händelser lagen sig själv. Den är allas plikt och rätt och skyldighet.

Den (vuxne) som inte kan förstå detta och som vill skipa rättvisa efter eget huvud — trots att alla andra accepterar att underkasta sig lagen (eller borde eller försöker), eller rent av psykiatriskt parasiterar på svek och förbrytelse i stället för att be om eller söka hjälp — kan inte leva i samhället. Och kan inte göra anspråk på att släppas ut. Och borde följaktligen inte kunna söka tidsbegränsning — utan endast försöka få upp fallet igen, hävdande att hen blivit oskyldigt dömd.

Detta är ”i princip”, nota bene.

Jag vet inte hur jurister och rättspsykiatriker mfl arbetar men jag kan förvisso tänka mig att det finns humana avsteg och partikulära omständigheter som gör att man dömer lite olika i olika fall. Men just ”tidsbestämningen” borde ju vara en vattendelare. Jag kan inte se att man kan/borde/är skyldiga att tidsbestämma någons livstidsstraff om vederb. inte förstår sin brottslighet och hur vederb. borde handskas med denna.

Det är ju liksom det allting handlar om.

Man har inte rätt att gå omkring och vara brottslig bara inte nån kommer på det. När det gäller mördare blir ju saken snabbt direkt tvingande för omgivningen, som inte vill bli mördad — normalt sett, i alla fall vi som inte är finska byggjobbare.

Jag hade missat det sista. Det låter ”lovande”. Då går tiden långsammare.

Man ska kanske aldrig säga aldrig med människor. Det är ett av skälen till varför vi inte elektrifierar dem på uppstuds.

Men det kan få dröja.