Framförallt i tecknade filmer och sago-filmer etc (romantiska scener, trolska scener) brukar man visa hur fjärilar flyger nära på, och runt människor.
De liksom "svärmar" kring människorna.
Och det Ser onekligen väldigt stämningsfullt och romantiskt ut.
Det är väldigt vackert och fint.
Och jag har själv varit med om det ... EN enda gång.
Faktiskt nu i veckan.
Då några fjärilar av olika sorter av "Juvelvinge" plötsligt lämnade sina uppgifter vid blommorna för att istället börja svärma runt mig.
Det var en speciell upplevelse faktiskt, och inte alls obehaglig, utan jag kände istället en känsla av "utvaldhet", en glädje över att få vara med om det.
Och det blev inte sämre av att det ju också var de allra vackraste av fjärilsorter också. Dessa juvelvingar är ju som små sammetssmaragder, Blåvinge, Guldvinge, Midsommarvinge och allt vad de heter.
Men det jag undrar över är Varför.
Varför de gör på det viset?
Varför börjar de plötsligt att, i grupp, svärma runt en människa?
Försöker de schasa bort oss?
Är det alltså en akt av aggression, ett revir-beteende?
Men hur samordnar de sin "aktion" i såna fall?
Eller är de nyfikna på den där konstiga människan som kommer där?
Men även då återstår ju ändå frågan om hur de samordnar sitt intresse, sin aktion, sin nyfikenhet?
Eller Vad beror det på?
Dessa fjärilar som kom för att svärma kring mig, de kom allesammans, som på kommando - från hela fältets olika delar.
Och så stannade de kvar i min omedelbara närhet - kanske högst 30 - 40 cm från mig högst. Huvudsakligen kring mitt huvud, och runt,runt, runt svärmade de.
Allt i ca 30 sekunder - sen återgick de till sitt igen ...
De liksom "svärmar" kring människorna.
Och det Ser onekligen väldigt stämningsfullt och romantiskt ut.
Det är väldigt vackert och fint.
Och jag har själv varit med om det ... EN enda gång.
Faktiskt nu i veckan.
Då några fjärilar av olika sorter av "Juvelvinge" plötsligt lämnade sina uppgifter vid blommorna för att istället börja svärma runt mig.
Det var en speciell upplevelse faktiskt, och inte alls obehaglig, utan jag kände istället en känsla av "utvaldhet", en glädje över att få vara med om det.
Och det blev inte sämre av att det ju också var de allra vackraste av fjärilsorter också. Dessa juvelvingar är ju som små sammetssmaragder, Blåvinge, Guldvinge, Midsommarvinge och allt vad de heter.
Men det jag undrar över är Varför.
Varför de gör på det viset?
Varför börjar de plötsligt att, i grupp, svärma runt en människa?
Försöker de schasa bort oss?
Är det alltså en akt av aggression, ett revir-beteende?
Men hur samordnar de sin "aktion" i såna fall?
Eller är de nyfikna på den där konstiga människan som kommer där?
Men även då återstår ju ändå frågan om hur de samordnar sitt intresse, sin aktion, sin nyfikenhet?
Eller Vad beror det på?
Dessa fjärilar som kom för att svärma kring mig, de kom allesammans, som på kommando - från hela fältets olika delar.
Och så stannade de kvar i min omedelbara närhet - kanske högst 30 - 40 cm från mig högst. Huvudsakligen kring mitt huvud, och runt,runt, runt svärmade de.
Allt i ca 30 sekunder - sen återgick de till sitt igen ...
Inte riktigt lika Pocahontas.