Lyssnade igenom det av Tredje statsmakten (som bitvis brukar göra bra program) producerade 'I lagens namn', men denna gång så gör dom ett bottennapp. Reporter:
Evalisa Wallin. Programledare:
Martin Wicklin.
Anledningen till att siffrorna inte stämmer kan vara och är flera, dom är rensade och preliminära:
- Dåligt polisarbete, slarvigt framtagna siffror
- Missförstånd
- Ingår i en cover up
- Dålig research av redaktionen
- Politisk ovilja att redovisa fakta
I tillägg så kan inte redaktionens siffror kontrolleras då dom valt att inte redovisa sitt arbete utan bara presenterar just siffror.
Dessutom har dom valt att inte ta med mordbrand.
Det som ges utrymme i programmet är i stora delar kriminologerna
Sven Granath, Mikael Rying och
Camila Salazar Atias. Dessa kan räknas in i gruppen som
GW sågar hårt i detta inslag
LÄNK. Dessa tillför ingenting och kan därför lämnas helt utan avseende.
Sven från BRÅ ägnar sig uteslutande åt att gissa, det är 'tror', 'gissar' och 'kanske' i var och varannan mening samtidigt som han försvarar BRÅ's arbete och siffror. Camila, som jobbar på Fryshuset, gråter nästan i inslaget och borde nog blivit socialarbetare istället för kriminolog. Allting ackompanjerat av sedvanligt pianoklink. Varför behövs det öht en skatteavlönad kriminolog på Fryshuset kan man undra, vad tillför hon där? Hon förklarar att problematiken beror på socioekonomiska faktorer och utanförskap, klass mot klass, har vi hört det förr?
Kvar av programmet är stackars Robins mamma vars son mördades när hon var på semester, men det hon tillför i form av förklaring eller analys är lika med noll,
hennes medverkan framstår i det närmaste som osmakligt och snaskigt.
Tråd
Hade dom istället tagit utgångspunkt i Elisabeths siffror (vilket dom såklart gjort) och gjort en kritisk granskning och ställt dessa 'kriminologer' mot väggen och krävt förklaringar samt tagit ett snack med
GW så hade resultatet blivit något helt annat än svammel och kortspel, sprit och klassfrågor. Det hade även kunnat bli en del 2 där dom på riktigt granskat tidigare års siffror.
Saknar man förmågan och viljan att inte ens komma i närheten av en korrekt problembeskrivning så kommer man aldrig kunna vända utvecklingen utan man är i sig en del av problemet.
Elisabeths arbete baseras på just misstankar om en eller flera av punkterna ovan,
Elisabets redovisning är långt ärligare då samtliga hennes fall redovisas och är spårbara. Jag vill minnas att även Elisabeth justerat sina siffror. Det finns god anledning gilla och att hylla hennes gärning, följ henne på
Facebook! Hon har tid och ett ärligt uppsåt att göra ett långt bättre arbete än både BRÅ och SR.
Det kommer vid årets slut att finnas anledning att ställa dessa siffror mot varandra och jag tror att kanske
Tino Sanandaji tar på sig den uppgiften.
/Provokatör