Sedan sexövergreppen i bland annat Köln, Kalmar och Stockholm så har ju så kallad Taharush blivit ett begrepp. Alltså en sed från Mellanöstern som de nyanlända tagit med sig, där män i grupp tafsar på kvinnor, eller t o m våldtar kvinnor.
Jag undrar hur Sveriges feminister ställer sig till detta givet att många i den kretsen ju samtidigt är antirasister.
Jag talade t ex med en feministisk plus antirasistisk bekant från ett annat västeuropeiskt land för en tid sedan som också tagit många nyanlända, och hon beklagade sig över att många av feministerna där blivit rasister. Tror väl egentligen hon menade att dom etablerat ett samband mellan Taharush o dyl och folk från Mellanöstern, och inte att dom börjat rösta på motsvarande SD eller nåt.
Men vad tycker ni svenska feminister? Min bild är att ni länge gjort gemensam sak med antirasisterna och bildat allians med alla som inte är vita, kristna, heterosexuella män.
Har ni ändrat uppfattning så att ni nu anser etniskt svenska män vara närmare allierade än t ex rasifierade män från Mellanöstern? Tycker ni som Gudrun Schyman att alla män är "samma skrot och korn"? Eller tycker ni rentav mer illa nu om svenska män, t ex då de kan tänkas ha utövat dåligt inflytande på dom nyanlända?
Jag är inte sarkastisk utan medger bara att vi alla har olika utgångspunkter för det politiska samtalet. Så vore grymt tacksam för genomtänkta svar.
Jag undrar hur Sveriges feminister ställer sig till detta givet att många i den kretsen ju samtidigt är antirasister.
Jag talade t ex med en feministisk plus antirasistisk bekant från ett annat västeuropeiskt land för en tid sedan som också tagit många nyanlända, och hon beklagade sig över att många av feministerna där blivit rasister. Tror väl egentligen hon menade att dom etablerat ett samband mellan Taharush o dyl och folk från Mellanöstern, och inte att dom börjat rösta på motsvarande SD eller nåt.
Men vad tycker ni svenska feminister? Min bild är att ni länge gjort gemensam sak med antirasisterna och bildat allians med alla som inte är vita, kristna, heterosexuella män.
Har ni ändrat uppfattning så att ni nu anser etniskt svenska män vara närmare allierade än t ex rasifierade män från Mellanöstern? Tycker ni som Gudrun Schyman att alla män är "samma skrot och korn"? Eller tycker ni rentav mer illa nu om svenska män, t ex då de kan tänkas ha utövat dåligt inflytande på dom nyanlända?
Jag är inte sarkastisk utan medger bara att vi alla har olika utgångspunkter för det politiska samtalet. Så vore grymt tacksam för genomtänkta svar.