Tänkandet är inget/allt, Mörkt/ljust

Att tänka.
Att se färger och former.
Omedvetet eller medvetet.
Ett perspektiv mot ett annat.
Det är som det är.

Vi alla har olika åsikter/perspektiv.
Vi SER olika på världen.
En döv har sin syn.
En blind sin.
Och vi våran.
Fast olika.

Allt detta totalt ger oss en total bild.
Vilken?

Ledtråd är
Vad är inget och vad är allt?
Vad är mörker och vad är ljust?
Och allt där emellan.
Att se med syn.
Att se med hörsel.
Att se med känslor.
Att se med smak.
Att se.

Vilken BILD har du?
BILD BILD BILD.
Vad är ett, inget/allt, totalt?
Vad ser du?

Tänk själv och se.
För fan.
Det är enkelt.

Är en svamp med i bilden?

Du vill som alltid vara inblandad utan att säga något.
Jag borde vara smickrad men känner mig trött på dig.
Men som alltid ger jag dig fler chanser.
Har du nåt att säga på det jag skrev?

Edit:
HA! Du är trump.

Är det inte svamp så är det poesi. Jag gissar på poesi.

Poesi pekar på fiktion medans jag menar allvar.
Är det så svårt att se vad jag menar?

För mig framstår det som mer skrivglädje än diskussionsunderlag. Det betyder inte att andra tycker så, jag kan bara tala för mig själv.

Det är väldigt svårt att förstå vilket filosofisk spörsmål du ämnar att utforska när du skriver på sättet du gör samt slänger ut en massa frågeställningar.

"Allt detta totalt ger oss en total bild.
Vilken?" - Är detta frågeställningen du vill ha svar på? I så fall svarar du ju på den själv, nämligen totaliteten av alla perspektiv.

Tror inte det är så enkelt. Beror lite på.
Jag anser att allt är tanke.
Allt är också naturen. Och evolutionen.
Allt är också reson och rationalitet.
Det utanför dig är objektivt oberoende av dina åsikter och perspektiv. Men det utanför dig och det inom dig är i grunden detsamma. Du kan inte existera utan det utanför dig och det utanför dig är inte komplett utan dig.

Precis.
Det är fundamentalt.
Tanken evolverar på samma sätt som universum i sig.