Språket

När är språk sanning och när är det inte?
Hur ser man skillnaden?

Finns det ens något sant språk?
Det är ju ganska viktigt då endel använder språket till att försöka sälja en "sanning".
Som till exempel argument inom filosofin.

Jag vet att du pratar, säger, man vad vill du ha sagt och varför ska jag tro på det?
Hur fungerar en övertalning?
Hur tar jag över det du först trodde och överskrider det?

Inom deduktionen är språket rätt tydligt. Men om det stämmer med verkligheten är en annan sak.

Tex En bil är fler än två bilar. Sant/falskt?

Jo vi har bestämt att två är fler än en.
Men är det mer?
Eller något helt uppdelat?
Det funkar ju också.
Så är det mer än något eller något uppdelat?
Vart är sanningen?

Sant, vad språket kan förmedla är begränsat.

Men tar vi tex matematik. 2+2=4. Erfarenheten vi har av matematik är att det är rätt, det finns inget annat svar. Är en komponent fel faller hela slutsatsen.

Vad i komponenterna säger att slutsatsen är rätt?
Jag tror att vi skapar slutsatserna och komponenterna samtidigt.
Slutsatsen ger komponenterna och vice versa.
En twistad form av dualism.

Tänk dig en ekvation. Du har svaret men inte alla delar för talet. Är någon del fel får du inte rätt svar, då faller hela skiten ihop.

Okey, jag har svaret men inte delarna.

Om jag söker ett specifikt svar så behöver jag specifika delar.
Men om jag använder andra delar än det som krävs så blir svaret fel
inte delarna.
Delarna är.
Har jag fel bitar så får jag det svaret som de bitarna representerar.
Jag kan inte få ett annat svar.


Hur menar du att man får fel bitar om man har svaret?

Innan man talar om språket så kan det hjälpa att ha en uppfattning om vad ordet är för någonting. Ordet.

Angående övertygelse, som är en äldre konst än språket, så är Trump ett aktuellt praktexempel. Han har skrivit böcker på språk om det, och gör sig nu till världens mäktigaste man. Jag är själv övertygad, så det funkar bevisligen.

Ekvationen är ett, allt hålls samman med respektiva delar. Om du löser talet med fel delar kommer du fram till fel slutsats än vad som var menat.

Att delarna är håller jag helt med om. Men vad fyller delarna för syfte om de inte används i ett samband eller förhållning till något?

Delarna är svaret uppdelat.
Behöver vi delarna om vi har svaret?

Det beror vad vi vill, är vi nöjda med svaret? Att veta svaret är inte samma sak som att förstå svaret.

Precis, är svaret nån typ av sanning eller bara det vi förväntar oss?