Demokrati är negativt kanske ondskefullt.

Låt mig ge ett exempel.


Två personer står i ett ljudisolerat rum och argumenterar, sen öppnas dörren och en tredje person kommer in. En av de två som stod i rummet säger till den som precis kommit in ”Håller du inte med mig tredje personen?” som respons blir svaret ”om vad?” ytterligare följd blir ”håll med bara”.
Detta är så barn håller på när de på något sätt vinna demokratin med fler personer håller med.


Exakt vad är skillnaden med demokrati? Och varför är de så jävla bra?
Sen när blir höga antal troligtvis troliga? Det är förmodligen ett tecken på att de flesta inte fattar egna beslut eller tänker självständigt utan endast kopierar varandra.

Inte för att jag säger jag har lösningen på allting som ett svar på något bättre, men jag tycker att de är värt att ta upp ämnet.
Ifall du är en person utan karaktär och personlighet som följer trender och gör som alla andra vad är grejen med rösträtten då?

Demokrati skapar fiender och problem.

Ifall jag har en politik som gynnar just mig, och är politiskt aktivist så gör jag allt för manipulera mig fram eller använda fula metoder. Man strävar inte alls efter någon vidare sanning genom granska alla sidor.


Om man återgår till en sån sak som en person kommer in i ett rum och är i opartisk ställning, rent logiskt så vill man ju höra båda argument om man ska göra en rättvis bedömning.
En Rättssal går till på samma sätt med en lagbok, man får inte lov att rösta fram sin domare med dem som har tvisten.

Håller någon inte med mig så tala gärna om varför.
Jag tyckte inte de fanns något lämpligt ställe i politik-delen på forumet, och de är inte en tråd där man jämför med nuvarande diktaturer. Filosofer föredrar att delta i tråden eftersom de inte handlar om demokrati eller vad folk tycker känns bäst utan sakliga argument.

Jag håller med dig i det du säger och förstår exakt hur du tänker. Ibland så känns det lite perspektivisolerat men det du framför kan man ju faktiskt inte säga emot om man tänker på att demokratin kan möjliggöra för människor att få lättmanipulerade människor att stå vid dessa åsikter. Detta kan bli ett problem och det är det i många demokratiska länder. Just att man följer trender och inte orkar lägga ner energi på att faktiskt basera sina åsikter på eget tänkande.

Som sagts så många gånger förr det är inte bra men allt annat är så mycket sämre.

Demokrati är väl framförallt en illusion. Att det är något annat än vi fått lära oss att det är. Vad det i själva verket är är väl en form av subtil fascism, där den verkliga makten är makten över folks psyken. Det är ett sätt att få folk att tro att de har mer makt än de har, så att de ska hålla sig lugna.

Propaganda, Edward Bernays

ps: jag stör mig på hur du använder ordet "de"

Precis de är ett problem som kan uppstå, sen har ju problem olika grader.
Just Sverige så tycker jag att ett problem för mig kan vara att jag tycker att många frågor som är i luften kan vara totalt ointressanta , jag kan tycka deras förslag är korkade och de finns bara för och emot svar.

Minns senaste valet är något sånt där de pratade om kärnkraft, får man höra de kan vara livsfarligt och sen andra säger de är totalt miljövänligt och så. Jag tänker då hur ska jag kunna fatta ett vettigt beslut om de utan kunskap? Och hur man tycka de är en vettig sak att lägga i obildade majoriteten kring ämnet? Därför jag tror extremt få är insatta i de hela på en rättvis nivå!
Det flesta saker som partierna tar upp är ju såna frågor jag tycker att man inte bara ska slumpa fram ett svar vad folk tycker.

Sen säger man att alla ska ha rätt till en åsikt vilket jag tycker, men just nu är de mest att man får välja bland åsikter andra redan har och välja den bästa, men den bästa är samtidigt baserat på antal röster och inte den mest kompletta modellen.

Hur vet du det? Att jämför med diktatur och ge misslyckade exempel så finns det väl misslyckade exempel inom allt? Sen är det ju detta mer en tråd om filosofi, så man spikar ju inte en slutsats och säger ”nu borde vi göra så här” man försöker faktiskt motarbeta svaret man kommer fram till.

Det är väl bättre att prata om sånt här än experimentera fram ett resultat, eller bara dra slutsatsen att de är omöjligt med något annat.


Men om det är en illusion så verkar de ändå finnas en akilleshäl, systemet är ju skapat för skydda sig självt inte för att vara lustigt.


Sen borde du strunta ifall jag misshandlar skriftspråket, innehållet är något viktigare.

Jag vet att du kommer ta det jag säger som ett angrepp, men, här är det: I ditt exempel handlar det om numerärt överläge, inte om sanningen om den finns.


Jag är inte säker vad du menar här, det är lite vimsigt, men här är min beskrivning.

Demokrati fungerar ungefär så här;

0) Alla tankar är tillåtna.
1) Alla människor har en röst kopplad till dem själva.
2) Alla människor har en rätt att bli hörda och presentera sina argument.
3) Människor väljer baserat på argument.
4) Röstning bland människor bestämmer majoritet och vad som gäller.

Det här är i grova drag vad människor tycker är sant. Den implicita betydelsen är att lag (0) alltid är sann men att (1)(2)(3)(4) är öppna för tolkning. De flesta håller alla lagar ovan som sanna men pressade att välja skulle de sätta lag (0) före de som följer.

Det är klart att vi kommer vingla fram politiskt till höger och vänster med reglerna. Men så länge vi håller lag (0) som sann kommer vi aldrig förlora vår demokrati. Den är källan till allt annat.

Jag vet inte om detta besvarar din fråga, men det är åtminstone ett försök att markera var gränserna går.

Det finns inget mer äkta än en kriminell.

Det här är ett så udda och intressant påstående att jag hoppas du skapar en ny tråd.

Behövs inte en ny tråd.
En äkta kriminell gör sitt egna och skiter i systemen satta över hen.
Frihet.
Konsekvenser finns det alltid ändå.
Oavsett system.
Det finns inget hinder så länge du är beredd på konsekvenserna.

Okej. Men inget av detta har med frågan om demokrati att göra. Kriminalitet handlar om brytande av gemensamma lagbestämda överenskommelser. Brytande av en lag är alltså väsensskild från ursprungsfrågan.

Visst håller du med?

Grundproblem: Appeal to authority; authoritarianism. Och det är ju experimentellt bevisat att ju mer enhetlig en grupp är, desto svårare blir det att avvika. Det du kallar korkade och andra manipulerade har väl delvis att göra med normativt tryck från majoriteten. Detta förklarar, hoppas jag, också varför en enhetlig, homogen kultur, åsiktsuppsättning inte är önskvärd, just därför att det minskar möjligheten att invända och avvika, uttryckligen kunna ge sitt upplysta medgivande i demokratiska processer. Något som i förlängningen minskar dynamik och utvecklingspotential, t.ex. bortfallna infallsvinklar och perspektiv.

Demokrati är lite av ett flytande begrepp, en process mer än en absolut kategori. Väldigt mycket har väl att göra med att uppgifter och processer inom en demokrati är så delegerade, tids- och energikrävande att få insyn i och kunskap om, typ.

Man kan inbilla sig att enbart de som har kraft och energi(karaktär, personlighet) att sätta sig in i och skaffa sig "kunskap", är de som har "rätt" åsikt, eller en åsikt som per automatik är mer värd att få genomslag. Personligen vill jag, kanske lite pk:aktigt , hävda att just kraft- och energigivandet åt dem som lider brist på detta, borde vara en av demokratins huvuduppgifter. Vilket ibland brukar lite halvlamt brukar motioneras i förslag om t.ex. förkortad arbetstid, basinkomst, och liknande.

Försvagande faktorer för demokratin är att medborgare lever i väldigt olika världar, ofta med väldigt inriktade kunskaper eller uppgifter. Det förväntas en hög tilltro till auktoriteter, ju mer specialiserat och hierarkisk en demokrati är uppbygd. Orsaker till detta är delvis det kortsiktigt ensidiga och kalkylerande vinstintresse som den nuvarande kapitalismen drivs av. Den skapar i sig ökade krav på specialisering, förväntad tilltro till auktoriteter/experter.

"Ifall du är en person utan karaktär och personlighet som följer trender och gör som alla andra vad är grejen med rösträtten då? "
Det är nog ofta lätt att bestämma sig för att en viss person har en särskild karaktär eller personlighet. Men jag tror det är att förenkla, dessvärre. Mycket av det man kategoriskt placerar in individer i har ofta att göra med sina egna skygglappar, eller situationella faktorer, eller kunskapsbrister, eller behov som den ena eller andre inte kunnat tillgodose.
En väl fungerande och långsiktigt livskraftig demokrati handlar väldigt mycket om att utveckla kunskap, verktyg för kritiskt tänkande, istället för som idag, inriktad på lydnad för kapitalet, intolerans för avvikande, och för demokratin helt irrelevanta uppfattningar om hur den ena eller andre bör leva sitt liv.

"Demokrati skapar fiender och problem."
Det är lätt att ställa upp olika politiska system som kategoriska dikotomier, och bortse från nyanser, teori och praktik, dimensioner. En politik som gynnar just mig, kan ju göra det just för att den gynnar andra, som i sin tur gynnar mig, och vice versa. Lätt att se kortsiktigt och med ett slags avkastningsperspektiv på problem. Vissa demokratiska problem är ju dock svårt att känsomässigt förhålla sig till med en slags långsam reformistisk inställning.

Istället för att snöa in sig på olika ideologier och begrepp tror jag det är viktigare att gemensamt försöka jobba bort(rikta fokus mot) de långsiktigt mest destruktiva systemfelen, men kanske också att implementera mer av kaosteori och fjärilseffekter i sin verktygslåda för kritiskt tänkande. Systemfel(buggar) kommer ju finnas oavsett vad man kallar systemet.