90-talskrisen - hur drabbades vanligt folk?

Här finns lite att läsa för dom som inte va med på den tiden.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Finans...0%E2%80%931994

Ingen jag känner råkade illa ut vad jag vet, men en bostadsrättsförening (nyproduktion) i närheten där jag bodde gick i konkurs och då tog det kommunala bostadsbolaget över.

En bekant köpte en bostadsrätt i en annan förening för någon tusenlapp samt att föreningen bjöd på avgiften i ca 6 månader.

Företaget som jag jobbade åt nyanställde folk även under krisen.

Som Eerie tidigare har skrivit så var det marginalräntan som var 500% under några dagar.
Om du tex övertrasserade ditt konto så kunde du råka ut för dessa 500% på det övertrasserade beloppet.

Jag var ung då men minns att en granne till oss i Väster fick sälja sin jättekåk för den symboliska summan av 1 krona, bara för att bli av med den. Hörde kanske till ovanligheterna.

Mina föräldrar betalade 13% i räntan om jag minns rätt.

Min fars företag hade några riktigt tunga år under krisen, men de red ut stormen.

I mitten på 90-talet praoade jag på SIBA. Alla som jobbade där var män mellan 30-40 år, civilingenjörer, ekonomer m m. Högutbildade. Alla hade förlorat sina jobb och krängde nu TV-apparater och annan elektronik. Jag hörde hur de skämdes men samtidigt var de ok med att i alla fall ha ett jobb.

Jag var rätt ung då men hade flyttat hemifrån. Bodde i min syrras obelånade bostadsrätt. Blev bekant med ett par som bodde över mig. Dom hade 18% ränta. Antar att dom panikade och band lånet på topp...

Jobbade med en gubbe som då var ung med familj. Det sket sig för honom då dom sålde huset. Därefter blev det hyresrätt där han fortfarande bor. Jobbiga amorteringar under många år.

Rätta mig nu Ni som vet bättre, men då var räntebanan beslutad av politiker eller politiska avväganden. Idag av Riksbanken politisk oberoende. Så det som hände då kommer inte hända igen. Anledningen var att Bildt skulle försvara kronkursen efter politisk övertygelse. Gick sådär och sen fick den flyta... Soros tjänade miljarder.

Idag minns jag 18% räntan. Jag amorterar därefter och har även en exit strategi då jag ligger brutalt tungt på bolån. Har för avsikt att bli utan skuld. Det är arvet från den tiden för mig och förväntar mig högre räntor, typ 5-6%. Fast då blir det att kränga av något av mina boenden.

Så här står det på Wikipedia

"1992 havererade den fasta växelkursen på grund av valutaspekulation. För att försvara kronkursen höjdes marginalräntan mycket kort, mellan 16 september och 21 september, till 500 %. En stor del av valutaspekulationen var att vanliga företag tappade förtroendet för kronkursen och förde för säkerhets skull ut pengar för att säkra kommande utlandsbetalningar."

Marginalräntan (nuvarande reporäntan) styrdes även då av Riksbanken.


Det snackades också om att folk fick lönen utbetald i dollar (kontanter), om det var sant eller inte vet jag ej.

Bilförsäljningen störtdök i början av 90-talet. När jag besökte nybilshandlare så var jag ofta den ende spekulanten i lokalen. Många människor blev av med jobbet, så bilköerna under morgonrusningen i Göteborg var kortare än vad de var i slutet av 80-talet då högkonjunktur rådde.

Göteborgs-Postens arbetsmarknadsbilaga bestod ett tag till stor del av utförliga och säljande presentationer av enskilda arbetssökande(!), betydligt fler än annonserna med lediga jobb.

Jag talade förresten runt 1991-1992 med en som arbetade med Arbetsförmedlingens tidning Platsjournalen. Han förklarade att "Platsjournalen är en tidning som får fler och fler läsare och ett allt tunnare innehåll".

Detta var alltså på den tiden då folk ofta var hänvisade till papperstidningar i jakten på lediga arbeten. Fenomenet Internet (det stavades ofta med versalt I i början) var fortfarande ett okänt begrepp för de allra flesta.

Låter lite som tur i oturen ändå, som arbetslös hade det väl varit ännu mindre?

Från vad farsan berättat så var det inga glada tider för villaägare. Som säljare i privat sektor sålde han knappt någonting från 92-94, och var på jobbet periodvis så lite som en dag i veckan för att kunna behålla jobbet. Det var väl "tur" att han var pappaledig en del av tiden.

Vad jag har hört från den här tiden var att många skrev in sig vid lärosätena i Sverige för att det inte fanns några jobb att tillgå, någon som kan styrka detta? SCB borde ha statistik på om procentandelen vuxna medborgare som hade studier som huvudsysselsättning ökade eller ej.

Ja, absolut, morsan hade dessutom bra lön osv. så det var ju ingen fara, men nog märktes det för mig som var i 10-12 årsåldern.

En annan sak som jag har märkt som jag absolut inte kan bevisa empiriskt eller nånting är att många motorfordon, både motorcyklar, bilar, släpvagnar, snöskotrar, osv är av årsmodell 91, betydligt färre är av årsmodellerna 92-95...

...inget empiriskt, just sayin...

I stort sett fanns det alltid jobb om du var beredd att göra vad som helst. Dessutom 1992-3 och framåt rätt gott om lediga hyresrätter om du var beredd att bo var som helst. Själv bodde jag i en etta i markplan på Opalgatan i Göteborg och körde taxi medans jag gjorde klart resttentor. Vet flera som gjorde samma sak. Taxi var rätt dött men man hade färdtjänsten och dödtimmarna spenderade jag i framsätet med studieböcker i knät. Man fick rätt mycket läst för det fanns inte mycket annat att göra och hyran var 2 papp och maten kanske en tusing så körde man heltid gick det runt. Fast man hade ju inget liv men skulle man bara överleva var det ju lugnt. Och det såldes inga bilar, vill minnas att Volvo sålde 125000 bilar 1995 som var ett lågvattenår om jag minns rätt.

Taxi hade också den fördelen att du inte gjorde av med pengar medans du satt och väntade på körningar, man fick ha med sig termos och smörgåsar. Och så fick man se Göteborg med omnejd. Ibland får man finna glädje i det lilla. Fördelen med den här erfarenheten är ju att när jag pensionerar mig om 10-15 år så blir jag inte skitnödig av framtidens kollapsade pensioner för jag har lärt mig hur man lever med innehåll även under en mycket liten budget. Och jag har lärt mig att alltid lägga undan en slant även om jag unnar mig saker, i mitt fall mycket resor.

En polare hade ett rätt fett hus, i samma veva som krachen gick i botten så kom hans fru på att hon ville skiljas, efter husförsäljningen så stod de med 400 tusen i skulder var, det gick inte så bra för någon av dem... 400 var mycket pengar då.

Andra fick sälja bostadsrätter för 1 krona... efter ha stått med dubbla hyror/avgifter i månader.

Själv så pyttsade jag in allt jag ägde på fast ränta låst konto på åtta år... var runt 6-700 tusen.
Har något papper kvar, 12, 4%

vart tar räntan vägen som de betalar ? vi har minusränta i dagens läge .
all ränta de betalar tillfaller väl banken? varför ska då staten ge 1 miljon tillbaks ? de har ju inte fått in en spänn , okej om vi hade typ 5% reporänta men i nuläget?

sedan är det ju som reportern säger, ökar räntan så ökar statens utgifter lavinartat.


var Reinfeldt också kommunist år 2005?

Minns att vi hade väldig lite pengar i familjen. Större delen av mina föräldrars inkomst gick som sagt till att betala av lån. Minns också att min morbror var arbetslös då en period.