Enligt den feministiske vetenskapsteoretikern och filosofen Sandra Harding så är Sir Isaac Newtons mest kända verk, där han lade fram sin berömda teori om tyngdlagen, en "våldtäktsmanual". Hon menar att Newtons idéer om vetenskap och vetenskaplighet präglas av "manligt tänkande" och därmed enbart gynnar manliga sätt att betrakta världen på, vilket är som en våldtäkt mot människans vetande och förståelse för omvärlden.
Har hon rätt? Uppmanar Newton till våldtäkt (både metaforiskt och bokstavligen)? Har hans syn på vetenskapen omöjliggjort andra, men lika goda, sätt att förstå den på?
Sandra Harding menar att man inte kan bortse från det subjektiva eller värderande eller ens känslor när man undersöker världen då världen, såsom vi människor förstår den, också består av värderingar, känslor och andra subjektiva element. Om man tar bort dessa "kvinnliga" egenskaper så kan man inte se verkligheten objektivt, tycks hon mena. Äkta objektivitet kräver att man också inkluderar subjektiviteten, för annars är den inte objektiv. Den vetenskapliga objektiviteten som den är idag innebär egentligen bara "manlig subjektivitet".
Borde naturvetenskapsmännen, även fysikerna, ändra sin uppfattning om verkligheten? Borde vi skriva om våra böcker i vetenskapshistoria och våra läromedel i fysik så att man förstår hur Newton präglas av sitt manliga tänkande och det faktum att hans vetenskapliga teorier är intellektuella fallossymboler?
Jag tycker det hela verkar rätt galet, men det kanske är bara min snopp som får mig att förakta allting som kvinnor säger och kommer fram till.
Har hon rätt? Uppmanar Newton till våldtäkt (både metaforiskt och bokstavligen)? Har hans syn på vetenskapen omöjliggjort andra, men lika goda, sätt att förstå den på?
Sandra Harding menar att man inte kan bortse från det subjektiva eller värderande eller ens känslor när man undersöker världen då världen, såsom vi människor förstår den, också består av värderingar, känslor och andra subjektiva element. Om man tar bort dessa "kvinnliga" egenskaper så kan man inte se verkligheten objektivt, tycks hon mena. Äkta objektivitet kräver att man också inkluderar subjektiviteten, för annars är den inte objektiv. Den vetenskapliga objektiviteten som den är idag innebär egentligen bara "manlig subjektivitet".
Borde naturvetenskapsmännen, även fysikerna, ändra sin uppfattning om verkligheten? Borde vi skriva om våra böcker i vetenskapshistoria och våra läromedel i fysik så att man förstår hur Newton präglas av sitt manliga tänkande och det faktum att hans vetenskapliga teorier är intellektuella fallossymboler?
Jag tycker det hela verkar rätt galet, men det kanske är bara min snopp som får mig att förakta allting som kvinnor säger och kommer fram till.