Citat:
Ursprungligen postat av
Unanswered
Jag har läst flertal trådar som handlar om missbrukare och de närstående till dom där majoriteten av folket verkar tycka att är man i ett förhållande eller vän/familj med en missbrukare ska man lämna dom eller bryta kontakten.
Hur fan tänker ni?
En människa som redan är nerbruten och har hemska dagar konstant vill ni "läka" genom att svika dom och lämna dom med ännu färre val än dom redan har.
Har själv ett missbruk och det har varit väldigt illa vissa gånger, jag hade aldrig klarat av att dra ner det till en "dräglig" nivå utan min familj och flickvän.
Blir rakt igenom arg när jag läser om hur man ska "lämna manipulativa pundare" eller "Egoistiska fega knarkare".
Även fast det flesta blir sämre personer till dom runt sig när man är fast i ett grovt missbruk så är inte alltid så fallet.
Jag har till exempel aldrig behandlat dom runt mig dåligt eller snott saker bara pågrund av pundet, det enda sättet jag skadar mina nära på är väl ekonomiskt och att dom får oro men trots detta mår min familj och flickvän bra samt accepterar vad jag är fast i men stöttar alltid och försöker hjälpa mig tillbaka, trots åren som går.
Det är en helt annan sak om man börjar bete sig dåligt, slutar fungera socialt med skola/jobb/barn men då är det individens fel att den inte kan "hantera" sin sjukdom/destruktiva beteende.
Så frågeställningen är, tycker du det är moraliskt okej att lämna en missbrukare och bryta kontakten oavsett hur den individen beteer sig och klarar sin vardag?
För det första är missbrukare inga offer, har aldrig varit och kommer aldrig vara. Påståendet att din respektive har "ansvaret" att lyfta upp dig från drogträsket och läka din sargade själ är inte bara bisarr utan också otroligt självisk. Att du inte hade klarat av att hålla det en dräglig nivå utan din familj och flickvän är helt förkastligt. Du inser att du i samma mening lägger ett oerhört ansvar på din omgivning som ska se till att du sköter dig? Du sätter din omgivning i en beroendeställning till dig, att de som står dig närmast ansvarar för ditt välbefinnande och i förlängningen bör skuldbeläggas om du trillar dig igen.
Att missbruka är inte en mänsklig rättighet.
Du har inte slagit dig att det finns vissa där ute som inte är intresserade av sitta barnvakt för individer som inte kan sköta sig, utan söker efter en partner där
ge och ta förblir målet i förhållandet istället för att bara ge?
Innan du ens får tanken att påstå att jag talar utan erfarenhet, vill jag säga att jag haft erfarenhet av missbruk på såväl nära håll som avstånd. Ditt problem är att du inte vill inse din egen påverkan i ditt beroende och tror dig själv att ha rätt till att missbruka.