2016-05-18, 14:09
  #1
Medlem
Unanswereds avatar
Jag har läst flertal trådar som handlar om missbrukare och de närstående till dom där majoriteten av folket verkar tycka att är man i ett förhållande eller vän/familj med en missbrukare ska man lämna dom eller bryta kontakten.
Hur fan tänker ni?
En människa som redan är nerbruten och har hemska dagar konstant vill ni "läka" genom att svika dom och lämna dom med ännu färre val än dom redan har.
Har själv ett missbruk och det har varit väldigt illa vissa gånger, jag hade aldrig klarat av att dra ner det till en "dräglig" nivå utan min familj och flickvän.
Blir rakt igenom arg när jag läser om hur man ska "lämna manipulativa pundare" eller "Egoistiska fega knarkare".
Även fast det flesta blir sämre personer till dom runt sig när man är fast i ett grovt missbruk så är inte alltid så fallet.
Jag har till exempel aldrig behandlat dom runt mig dåligt eller snott saker bara pågrund av pundet, det enda sättet jag skadar mina nära på är väl ekonomiskt och att dom får oro men trots detta mår min familj och flickvän bra samt accepterar vad jag är fast i men stöttar alltid och försöker hjälpa mig tillbaka, trots åren som går.
Det är en helt annan sak om man börjar bete sig dåligt, slutar fungera socialt med skola/jobb/barn men då är det individens fel att den inte kan "hantera" sin sjukdom/destruktiva beteende.
Så frågeställningen är, tycker du det är moraliskt okej att lämna en missbrukare och bryta kontakten oavsett hur den individen beteer sig och klarar sin vardag?
Citera
2016-05-18, 14:24
  #2
Medlem
BewilderedHulders avatar
Svar: JA.

Hellre det än leva i ett medberoende med allt vad det innebär så som tåtassande och alltid på helspänn, misslyckanden, stress, ansträngd ekonomi, kanske misshandel osv. Dra så fort du kan och bespara dig ett helvete mindre i livet! Det allra bästa är förstås att aldrig bli involverad med en missbrukare i första hand.
Citera
2016-05-18, 14:40
  #3
Medlem
ArzeniXs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Unanswered
Jag har läst flertal trådar som handlar om missbrukare och de närstående till dom där majoriteten av folket verkar tycka att är man i ett förhållande eller vän/familj med en missbrukare ska man lämna dom eller bryta kontakten.
Hur fan tänker ni?
En människa som redan är nerbruten och har hemska dagar konstant vill ni "läka" genom att svika dom och lämna dom med ännu färre val än dom redan har.
Har själv ett missbruk och det har varit väldigt illa vissa gånger, jag hade aldrig klarat av att dra ner det till en "dräglig" nivå utan min familj och flickvän.
Blir rakt igenom arg när jag läser om hur man ska "lämna manipulativa pundare" eller "Egoistiska fega knarkare".
Även fast det flesta blir sämre personer till dom runt sig när man är fast i ett grovt missbruk så är inte alltid så fallet.
Jag har till exempel aldrig behandlat dom runt mig dåligt eller snott saker bara pågrund av pundet, det enda sättet jag skadar mina nära på är väl ekonomiskt och att dom får oro men trots detta mår min familj och flickvän bra samt accepterar vad jag är fast i men stöttar alltid och försöker hjälpa mig tillbaka, trots åren som går.
Det är en helt annan sak om man börjar bete sig dåligt, slutar fungera socialt med skola/jobb/barn men då är det individens fel att den inte kan "hantera" sin sjukdom/destruktiva beteende.
Så frågeställningen är, tycker du det är moraliskt okej att lämna en missbrukare och bryta kontakten oavsett hur den individen beteer sig och klarar sin vardag?

För det första är missbrukare inga offer, har aldrig varit och kommer aldrig vara. Påståendet att din respektive har "ansvaret" att lyfta upp dig från drogträsket och läka din sargade själ är inte bara bisarr utan också otroligt självisk. Att du inte hade klarat av att hålla det en dräglig nivå utan din familj och flickvän är helt förkastligt. Du inser att du i samma mening lägger ett oerhört ansvar på din omgivning som ska se till att du sköter dig? Du sätter din omgivning i en beroendeställning till dig, att de som står dig närmast ansvarar för ditt välbefinnande och i förlängningen bör skuldbeläggas om du trillar dig igen. Att missbruka är inte en mänsklig rättighet.

Du har inte slagit dig att det finns vissa där ute som inte är intresserade av sitta barnvakt för individer som inte kan sköta sig, utan söker efter en partner där ge och ta förblir målet i förhållandet istället för att bara ge?

Innan du ens får tanken att påstå att jag talar utan erfarenhet, vill jag säga att jag haft erfarenhet av missbruk på såväl nära håll som avstånd. Ditt problem är att du inte vill inse din egen påverkan i ditt beroende och tror dig själv att ha rätt till att missbruka.
Citera
2016-05-18, 14:42
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Unanswered
..men trots detta mår min familj och flickvän bra samt accepterar vad jag är fast i men stöttar alltid och försöker hjälpa mig tillbaka, trots åren som går.

Hur länge ska dessa stötta dig innan du ger något tillbaka? Tycker att det är ganska själviskt att fortsätta knarka och tycka att det är fel när folk tillslut ger upp. Får du stöd, så får du visa att det hjälper på något sätt, annars är det ju helt lönlöst. Du kan inte kräva att folk ska acceptera att dras ner i din misär, när deras stöd uppenbarligen inte räcker.

Har knarkat själv.
Citera
2016-05-18, 14:42
  #5
Medlem
SPlLLEVINKs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Unanswered
Jag har till exempel aldrig behandlat dom runt mig dåligt eller snott saker bara pågrund av pundet, det enda sättet jag skadar mina nära på är väl ekonomiskt och att dom får oro

Så frågeställningen är, tycker du det är moraliskt okej att lämna en missbrukare och bryta kontakten oavsett hur den individen beteer sig och klarar sin vardag?

SJÄLVKLART är det okej att lämna en missbrukare som påverkar mig både ekonomiskt och psykiskt. Har du en aning om vad oro kan göra med en människa? Tycker du det är rättvist att du lägger över ditt ansvar på din familj och flickvän? Absolut inte.
Citera
2016-05-18, 14:47
  #6
Medlem
Unanswereds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BewilderedHulder
Svar: JA.

Hellre det än leva i ett medberoende med allt vad det innebär så som tåtassande och alltid på helspänn, misslyckanden, stress, ansträngd ekonomi, kanske misshandel osv. Dra så fort du kan och bespara dig ett helvete mindre i livet! Det allra bästa är förstås att aldrig bli involverad med en missbrukare i första hand.

Konstigt att dom inte upplever något av dom bekymmerna förutom stress möjligtvis?
Hahahah vafan kom misshandel från?
Missbruk ligger i min släkt och dom står ut med det på samma sätt som jag står ut med deras problem i livet
Citera
2016-05-18, 14:47
  #7
Medlem
Unanswereds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av SPlLLEVINK
SJÄLVKLART är det okej att lämna en missbrukare som påverkar mig både ekonomiskt och psykiskt. Har du en aning om vad oro kan göra med en människa? Tycker du det är rättvist att du lägger över ditt ansvar på din familj och flickvän? Absolut inte.

Du tror inte det är minst lika illa för missbrukaren?
Citera
2016-05-18, 14:49
  #8
Medlem
Unanswereds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Nup
Hur länge ska dessa stötta dig innan du ger något tillbaka? Tycker att det är ganska själviskt att fortsätta knarka och tycka att det är fel när folk tillslut ger upp. Får du stöd, så får du visa att det hjälper på något sätt, annars är det ju helt lönlöst. Du kan inte kräva att folk ska acceptera att dras ner i din misär, när deras stöd uppenbarligen inte räcker.

Har knarkat själv.

Jag ger massa tillbaka!
Kärlek, närvaro och allt en normal människa ger.
Som sagt mitt missbruk ändrar knappt deras liv något och jag klarar av att ha ett normalt liv trots missbruket
Citera
2016-05-18, 14:53
  #9
Medlem
Unanswereds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ArzeniX
text

Jag säger bara att jag har tur att mina nära är mer kärleksfulla och förstående än du.
Ingen människa är perfekt och även fast det kanske är extremt att jämföra med missbruk så är verkligheten så att mitt missbruk är diskret och jag har det under en kontroll så det inte drabbar dom så mycket.
Såklart det inte är deras ansvar på samma sätt det inte är ett ansvar att ta hand om en deprimerad eller handikappad nära men man gör det ändå pågrund av kärlek och uppskattning av personen
Citera
2016-05-18, 14:55
  #10
Medlem
Cognitive Dissidents avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Unanswered
Blir rakt igenom arg när jag läser om hur man ska "lämna manipulativa pundare" eller "Egoistiska fega knarkare".

Här skriver du ju själv att det främst rör sig om missbrukare som har ett beteende som skadar omgivningen.

Annars består nog mycket i resonemanget på premissen att man inte alltid har kapacitet att hjälpa andra, så att istället för att båda ska lida så räddar man sig själv.. egoistiskt? tja kanske...
Fel? Jag vet inte, det är nog från fall till fall.
Citera
2016-05-18, 14:55
  #11
Medlem
SPlLLEVINKs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Unanswered
Du tror inte det är minst lika illa för missbrukaren?
Missbruk är självförvållat. Jag kan förstå att man fastnar i missbruket och behöver hjälp utifrån, men den hjälpen ska komma från professionell rehabilitering, inte från familj och vänner.

Ser du inte att du lägger över ansvaret över DIN livssituation på dina nära och kära? Vad har de för skyldighet att hjälpa dig när du i gengäld endast håller dig på en "dräglig" nivå? Hade jag varit din partner hade du fått välja mellan mig och droger. Och med mig skulle mitt allra djupaste stöd vara inkluderas så länge du håller dig hundra procent drogfri, på egen hand eller med professionell hjälp.
Citera
2016-05-18, 15:02
  #12
Medlem
SPlLLEVINKs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Unanswered
Jag säger bara att jag har tur att mina nära är mer kärleksfulla och förstående än du.
Ingen människa är perfekt och även fast det kanske är extremt att jämföra med missbruk så är verkligheten så att mitt missbruk är diskret och jag har det under en kontroll så det inte drabbar dom så mycket.
Såklart det inte är deras ansvar på samma sätt det inte är ett ansvar att ta hand om en deprimerad eller handikappad nära men man gör det ändå pågrund av kärlek och uppskattning av personen

Fast en handikappad eller deprimerad person injicerar inte 'handikapp' eller 'depression'. Man bestämmer sig inte en dag för att bli handikappad till skillnad från det aktiva valet att införskaffa och bruka droger.

Å ena sidan säger du att din omgivning påverkas ekonomiskt och psykiskt, å andra sidan säger du att du lever precis som en vanligt utan social påverkan. Stämmer det sista så skulle åtminstone inte jag sätta dig i kategorin missbrukare. Brukare eller beroende förmodligen, men har ditt levene ingen påverkan över ditt eller din omgivnings liv så skulle jag inte säga att du missbrukar.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in