Först, tack till Cohiba för en mycket rolig läsning!

Undrar om inte det där borde kunna kallas den sista genuina 50-talsserien, även om den nu kom så sent som 1967.
Här är några ytterligare exempel på krigs- och liknande propagandaserier från olika epoker.
En klassiker från andra världskriget: en söndagssida från 1941 av Harold Grays
Little Orphan Annie. Inte illa, och jämfört med
Super Green Beret förstås ett mästerverk.
Och en ännu mer berömd sida ur
Terry and the Pirates, den 17 oktober 1943. Seriesidan skall ha blivit föremål för uppläsning i amerikanska kongressen och som enda serie någonsin ha hamnat i dess
Congressional Record, vad det nu kan innebära. Med tanke på att sidan i stort sett bara består av en lång monolog får man notera att den ju är oerhört skickligt gjord; inte bara är texten oerhört genomkomponerad (den har kallats "a Gettysburg Address of World War II"), utan även det av filmen inspirerade berättandet med ständigt växlande bildvinklar.
Och ett par exempel från kalla krigets dagar:
Johnny Hazard och
James Bond.
Ett par exempel på kristna serier med politisk bäring från Spire, förlaget som även producerade den kristna versionen av
Acke:
Hansi - The Girl who loved the Swastika och
The Hiding Place (PDF-filer).
En pärla från Koreakriget:
Djungelpatrullen -
1,
2,
3 och
4.
Och från det slutande 60-/tidiga 70-talet och andra sidan av den politiska skalan: en sida ur Ulf Frödins
Näst sista striden, en entusiastisk skildring av revolterna i Frankrike 1968.
Slutligen, som ett mycket charmerande kuriosum en kanske inte propagandistisk men åtminstone opinionsbildande seriesida med
Stålpojken. En rolig detalj i sammanhanget är ju att serien som ju knappast är PK med Flashbackmått mätt utan ogenerat syftar till att "motverka främlingsfientlighet och rasism", ändå inte törs nämna eller avbilda svarta - den som antas vara det mest typiska föremålet för rasförföljelser i USA är tydligen den lilla "skandinaviska flickan Sigrid" vars mor oupphörligen bjuder på dessa suspekta "kottbuller".