"Dopamine and addiction"

En artikel som kanske kan intressera de som är beroende eller känner någon som är beroende av något. Det verkar som det kan finnas en koppling mellan dopaminnivåer i hjärnan och beroende. Skulle man kunna behandla spelberoende med ADHD-medicin då är en tanke som kommer upp i mitt huvud.

http://serendip.brynmawr.edu/bb/neur...isiddiqui.html

Ge dem tjack? Njae, tror inte riktigt det funkar på samma sätt. Det verkar finnas en missbrukartyp som svarar positivt på allt dopaminstimulerande – från hasardspel till kokain. Men de får ju kickar av det, de blir inte lugna som ADHD-barn.

Ger du en spelmissbrukare tjack utvecklar han antagligen en intim relation även till pulver.

Hur skall man då behandla dom? Ge dom tillskott av dopamin? Det är ju min teori vad gäller ADHD, det kanske hjälper även där.
Nu är jag intresserad av den rent medicinska aspekten, den psykologiska låter jag andra fundera på.

Enligt den här uppsatsen (som väl iofs mest ser ut som en gymnasieuppsats, men en bra sådan) så är miljön en viktig faktor för låga dopaminnivåer – upplevelser under uppväxten. Samtidigt så slås fast att vi får dopaminskjuts av nya, positiva upplevelser.

Så vad en missbrukare borde kunna göra är att dels med viljestyrka avhålla sig från hasardspel, dels exponera sig för nyttiga typer av upplevelser som ändå kan ge honom dopaminskjutsar. Säkert kan terapi som fokuserar på att bearbeta uppväxten hjälpa.

Du kan inte enbart intressera dig för den medicinska aspekten, eftersom det inte är ett renodlat medicinskt problem.

Personligen skulle jag för övrigt allra helst vilja att någon löste det helt och hållet medicinska problemet med uttröttade dopaminreceptorer som orsakar bakfylleångest.

Tänk om man bara kunde ta ett piller som fixade receptorerna! Söndagarna framför TV:n skulle vara betydligt mysigare.

Den här sortens missbrukare vi talar om kan ju bara ta en återställare, men vi andra svarar inte på stimulantia hur länge som helst. Spriten smakar inte tredje dagen, tjacket slutar vara skoj framåt morgonen.

JAG ÄR SPELBEROENDE! GE MIG TJACK!!!

Rätta mig gärna om jag har fel men är inte orsaken till ADHD för låga nivåer av neurotransmittorer medans det vid spelberoende förmodligen rör sig om för höga nivåer av dopamin? Att ge en dopaminagonist till någon med för höga nivåer vore väl katastrof?

Tydligen så har dom låga dopaminnivåer, vilket jag tycker verkar logiskt. Det behövs helt enkelt en mycket mer innan man når upp till de nivåer som medel-Svensson kommer upp till i vardagslivet.

Tja, många spelberoende har väl liksom folk med ADHD problem med impulskontroll, men om centralstimulanter skulle hjälpa i deras fall vet jag inte... Men visst, att köra på tjack skulle kanske ta uppmärksamheten från hasardspelen... Fast jag är inte säker på att de skulle ha någon glädje av de små doserna som ADHD-patienter tar...

Okej, själv tycker jag att det verkar udda med tanke på att jag läst någon/några studier om att parkinsonpatienter som nyligen börjat behandling har större risk att att utveckla spelberoende.

Eftersom kroppen hela tiden matas med dopamin så måste det till något speciellt för att man ska få en kick.

Om man däremot har för låga nivåer av dopamin så krävs det inte mycket stimulans för att en markant skillnad i dopaminnivåerna ska kunna märkas.

Jag har alltid trott att det varit tvärtom mot vad du säger.

Det borde väl snarare vara så att man söker mer kickar när nivåerna är låga, just för att man känner sig oengagerad och "låg" hela tiden då? Det verkar gå att vända och vrida på resonemanget, men ett fakum är ju att bristande impulskontroll i ADHD-fallen är starkt sammankopplat med låga dopaminnivåer (även om grundorsaken kanske inte är just det)