Har frågor ang tryck och tappvarmvattensystem.

Tjenare

Jag letar efter information om tryck och dess konsekvenser i tappvattensystemet.
Skulle hemskt gärna få lite feedback och tips på vart man hittar mer information.

Fråga: Vad är fördelarna med att sänka trycket i ett tappvattensystem?

Det enda jag kan komma på är att om man sänker tycket minskar man också risken för korrision, dvs. vatten nötter inte sönder rören lika fort.

Fråga: Hur kan man sänka trycket i ett tappvattensystem?

Genom att gå upp i diameter på rören så sänks trycket.

Mvh

Finns nog inga direkta fördelar med lågt tryck vad jag vet. Är det en kommunalt ansluten fastighet eller är du självförsörjande(/brunn)?
Vad har du för problem som får dig att spekulera om man får fråga?

Att sänka tappvattentycket i en fastighet gör du genom att sätta en reduceringsventil på inkommande vattenledning innan det går ut i tappvattnet.

För högt tryck kan leda till ljudproblem i VVC systemet.
Att det skulle slita på rören? aldrig hört talas om.

Vattentrycket skapar inte korision utan det är aggressivt vatten som gör det. Väldigt ovanligt att man skulle vilja reducera trycket på vattnet då rören inte påverkas nämnvärt mycket om vi nu inte pratar om väldigt högt tryck.

Tänk kommunalt vatten.

Det är egentligen en fråga till en hemtentamen, har letat väldigt mycket information genom böcker och googlat. Trycket ska inte vara mer än 8-10 kPa i rörsystemet, då det ger ifrån sig oljud.
Vad som skulle vara fördelen med lågre tryck kanske kan vara att via en reduceringsventil se till så att flödet blir det som är tänkt vid tappstället?

Frågan är generellt om det finns någon risk med lågt/högt tryck rent allmänt i systemet, då jag frågade efter lågt tryck.

Den största belasningen/resistansen i ett vattensystem (kommunalt) ligger på ventilen i blandaren, här har jag inte sett någon siffra på hur mycket en ventil tål, i kPa.



Just det =) det stämmer bra, pratades om på föreläsningen :/ glömde bort det.
Om man går ner i rördimension så borde trycket bli lägre just där men fortfarande lika stort över ventilerna vid samma förutsättningar, P=F/A?



Jag har lärt mig att man inte ska gå upp över 8-10 kPa i rören (gäller för oljud *min ant.), vet ej vad som gäller för ventiler, d.v.s. hur mycket ventiler tål.
Ovan nämnda gäller för injustering av radiatorer, sant att varmvattensystemet är ett slutet system och inte tappvatten som vi diskuterar. Antar att det är ungefär lika för öppet- resp. slutet system?



Läst på lite om aggressivt vatten, det är den låga pH halten på vattnet som ger egenskapen att det fräter/nötter sönder röret i samband med trycket?

De negativa laddade aggressiva vattnets joner attraherar kopparrörets positiva joner och en grön belägning/avlagring uppstår och med tiden minskar godset tjocklek.
Här måste också trycket spela roll, speciellt i böjar m.m. där vattnet trycket längs "rörkanter" i böjen?

Vi läser en VVS-kurs och har lärt mig att man inte ska gå över 8-10 kPa i radiatorer, antar att det är lika i ett tappvattensystem?

Grymt tack för allt =)

Det är inte trycket i sig som gör att det susar i rören utan det är hastigheten som gör det. Högt tryck kan i o f s ge högre flöde än om det vore lågt tryck om allt annat är lika men det beror ju på hur mycket man öppnar kranen.

Trycket i röret är som högst när det inte är något flöde och sedan faller trycket till följd av motstånd i röret ju mer man ökar flödet. Trycket i sig har ingenting med korrosion att göra.

All armatur och rör har en tryckklass, anges med bokstäverna PN (pressure nominal) och PN10 är rätt vanligt alltså att grejerna är gjorda för max 10 bar. Det har inte heller med ljud eller korrosion att göra utan bestäms av sådant som materialtjocklek och styrka, helt enkelt att grejerna inte ska sprängas av inre tryck.

Nu vet jag inte riktigt vad det är för kurs du läser men jag skulle tro att du behöver plugga på vissa begrepp.

Trycket i tappvattensystemet gör man i regel ingenting åt, om man inte bor väldigt lågt i staden eller om det är ett höghus, eller högt beläget hus som behöver tryckstegring. Normalt tryck på inkommande kallvatten brukar ligga mellan ~4-6 bar, alltså 4-600kPa. I ett tappvattensystem brukar man dimensionera en VVC så att den cirkulerar med max 0,5 m/s, detta för att spara på rörmaterial och ventiler. Det statiska trycket kommer inte att minska om man har mindre dimensioner, däremot kommer hastigheten att öka och risken för tryckslag i systemet. Påfrestningen på ventiler/blandare kommer också att öka.

Om vi sedan tar värmesystemt så brukar man ligga runt ~1 bar i statiskt tryck och dimensionera systemet så att det blir tun 30-40kPa i tryckfall. Det du pratar om är tryckfallet över en radiatorventil, för att man skall kunna injustera den korrekt. Tryckfallet i systemet ökar ju mer man stryper flödet i en punkt, man dimensionerar pumpen så att den skall att trycka fram vatten till den sämst belägna punkten.

Jag har lärt mig att man inte ska gå upp över 8-10 kPa i rören (gäller för oljud *min ant.), vet ej vad som gäller för ventiler, d.v.s. hur mycket ventiler tål.
Ovan nämnda gäller för injustering av radiatorer, sant att varmvattensystemet är ett slutet system och inte tappvatten som vi diskuterar. Antar att det är ungefär lika för öppet- resp. slutet system?

Liten rättelse. Kallvatten och varmvatten är tappvatten. När man pratar om värmesystem så pratar man om värme istället för varmvatten. På värmesidan har man Tillopp och retur eller primär och sekundär.




Läst på lite om aggressivt vatten, det är den låga pH halten på vattnet som ger egenskapen att det fräter/nötter sönder röret i samband med trycket?

De negativa laddade aggressiva vattnets joner attraherar kopparrörets positiva joner och en grön belägning/avlagring uppstår och med tiden minskar godset tjocklek.
Här måste också trycket spela roll, speciellt i böjar m.m. där vattnet trycket längs "rörkanter" i böjen?

Vi läser en VVS-kurs och har lärt mig att man inte ska gå över 8-10 kPa i radiatorer, antar att det är lika i ett tappvattensystem?

Grymt tack för allt =)[/quote]

Böjar tar säkert mer stryk men inte nämnvärt vad jag tror. Ska jag vara ärlig så har jag ingen teoretisk utbildning utan har jobbat som vvs-montör i 11 år. Tappvattnet skall ha mycket högre tryck än värmesystemet. Tappvatten ligger oftast mellan 3-6 bar dvs 300-600 kPa. Säkerhetsventilen på tappvatten löser ut vid tryck över 9 bar och på värmesystemet löser den ut vid 1.5 bar.

Trevligt att du läser vvs, det behövs fler montörer

Gällande värmesystemet varierar ju detta beroende på hur dom dimensionerat värmesystemet.

På Flerfamiljshus brukar det ju vara mycket högre, 3 Bar på säkerhetsventilen.

1,5 Bar är ju på mindre system.

Gällande säkerhetsventiler brukar det ju vara olika hurvid man skall "prova" dom regelbundet.
Visar förespråkar detta, andra säger aldrig pga dom ofta börjar läcka då man gör detta.
Själv förespråkar jag det sistnämnda just pga råkat ut för läckande säkerhetsventiler efter test. hjälper sedan inte hur mycket man "trycker" på den för att få bort ev skräp som fastnat, den fortsätter läcka..

Hade varit intressat höra ERA synpunkter på hur ni gör? Testar ni dom eller Inte??

Den skillnaden i öppningstryck för värmesystemets säkerhetsventil beror ju helt enkelt på byggnadens höjd och där brukar man ju få på köpet att flerfamiljshus är högre än villor. Dock om nu någon skulle få för sig att ha en gammal fyr som villa så krävs ju högt tryck i systemet även om där bara bor en eremit.

Trycket vi snackar om är ju trycket i systemets lägsta del, ofta ett pannrum eller teknikrum i källaren. 10 m vertikal vattenpelare ger ju c:a 1 bar så om den översta radiatorn i huset är 10 m över säkerhetsventilen krävs 1 bar för att ha något som helst tryck i översta radiatorn och så brukar man lägga på så det är åtminstone 0,5 bar kvar högst upp, alltså 1,5 bar i exemplet. Sedan ska man ju vid normal drift ha en viss marginal innan säk.vent. öppnar så vi kan säga att detta gäller ett hus på 8 m höjd mellan ventilen och översta radiatorn.

Säkerhetsventilen ska testas och det är något jag gör ute hos kunder om jag håller i en service av deras värmeanläggning. Det händer inte allt för sällan att jag faktiskt råkar ut för säkerhetsventiler som är trasiga och inte löser ut alls vid test, vilket ju är det absolut sämsta alternativet. En läckande ventil byter man.

Edit. Men kan ju även nämna att bara på "min" firma så råder det delade meningar i den frågan. Vissa gör likt det du själv tillämpar. Men dessa personer är oftast av den lata typen som inte "orkar" byta ventilen om den nu visas läcka
Är det fredag EM kl 15.00 kanske jag låter bli dock