Återuppväck 70-talet!

Amon Düül, Can och Jethro Tull är väl knappast bortglömda? Och kultstatus har de väl redan? Alla nyare "alternative"-band som är nåt att ha har väl inspirerats rejält av Can.
NEU är väl dessutom hyfsat stora bland Kraftwerk-diggare och andra liknande varelser.

Någon som minns gruppen Cactus, Tim Bogerts och Carmine Appice gamla grupp? Nej, tänkte väl det.
De släppte några skivor från -70 och framåt, vara de två första håller högsta klass. Sen blev det inte så mycket mer att hurra för. Det kunde ha blivit något av den här gruppen men blev det inte.
... och 35 år senare släpper de en ny skiva.

Grand Funk Railroad är väl också en grupp som borde klassas in som en aning bortglömda eller? De gjorde några riktiga klassiker på 70-talet, bl a Where're an American Band. Det här är riktigt bra!

Och så har svenska Neon Rose, A Dream of Glory and Pride! Men de var mer obskyra på hemmaplan än utomlands.

Jethro Tull är långt ifrån bortglömda. Fortfarande riktigt stora i vissa länder dessutom, USA har alltid varit Tull-freaks.

UFO's 2 första hette för övrigt "UFO" respektive "Flying", "Phenomenon" var deras tredje och då var det inte lika flummigt längre.

Nog minns man både Cactus och GFR.

Cactus var väl ett skapligt populärt festivalband under sin tid, bra jävla gung. Såg dom på Sweden Rock för några år sen, tyckte de stod sig bra även idag gubbarna.

Grand Funk var ju under några år USA:s absolut största rockband, innan Kiss och sedermera Aerosmith lade vantarna på den titeln.

På tal om gamla gubbar. Jag såg att Uriah Heep precis har lirat. I sin 500 upplaga eller nåt i den stilen. Håller de gamla gubbarna idag också?
Andra gamla 70-talsreliker som fortfarande harvar runt är Wishbone Ash. De ska tydligen göra bra ifrån sig live även idag. Wishbone Four, Pilgrimage och Argus är små favoriter i samlingen.

Schizophrenia: Cdon har förvisso ett stort utbud men många äldre grupper/artister saknar de. När jag var där sist hade de inte ens Dire Straits två första skivor. Ginza däremot brukar ha mycket gammalt, men ofta är skivor slut i lager och man får vänta ett tag på leverans.

Nej, det var gudskelov inte Black Metalbandet Aura Noir jag menade. Avskyr Black Metal. Anser att det är för omogna snorungar utan musiköra.

Databasnörd: Jo, jag vet. Jag skulle egentligen bara släppa ut en testballong för att se hur bevandrade ni var i 70-talsmusiken. Tull och UFO spelar ju fortfarande och är fortfarande stora.

Nejnejnej: Ja, det måste ha varit Neu! jag menade. Men har för mig om att det var ett band som hette Noi också.

Chaco Substral: Jethro Tull är ju stora än idag, men frågar du gemene man är det endast ett fåtal som känner till de experimentella, psykedeliska banden som t.ex. Amon Duul II och Can. Det är ofta endast inbitna 70-talsnostalgiker som känner till den tidens undergroundscen. Vanliga okunniga svenssons lyssnade i allmänhet bara på ABBA och Eagles, sorgligt nog.

Mitt inlägg ska egentligen endast ses som en "testballong". Jag ville se hur bevandrade ni var inom 70-talsmusiken :-)

Loomis: Cactus och Krokus är också band att minnas...likaså Mountain och Rainbow.

Oakenshield: Nej jag vet. mitt inlägg var egentligen bara en "testballong" för att se hur bevandrade ni var i 70-talsmusiken. Tycker det är allt för få som uppmärksammar den. Jämför man 70-talsmusiken med dagens skräp så är det en milsvid skillnad. Men ungarna idag vet inte vad äkta talang är, det är bortglömt. Endast kommersialism återstår..

Ja just det ja. UFO:s första skiva var ju självbetitlad. Men Phenomenon är också rätt flummig, om än lite mer Rockn roll.

Loomis: Uriah Heep är tidlösa och ja de lirar än. Wishbone Ash finns också i min samling.

Lyssnade just på den här.

http://www.youtube.com/watch?v=VA27gV6cZ-o&feature=related

Måste nästan skaffa ett BayCityRollersmärke på jeansjackan.

Moody Blues har iofs släppt plattor både på 60, 70, 80 och 90-talet men jag gillar deras 2 tidiga 70-tals skivor bäst.

Every Good Boy Deserves Favour och To our Childrens Childrens Children.

Det är väl inte överdrivet många som vet vilket band detta är, trots att dom faktiskt var riktigt kända när det begav sig.

Men de har mängder av skivor med alla band du nämnde i trådstarten, förutom Noi och Aura Noir som jag skrev tidigare. Och om det nu var så att Noi är Neu! så har cdon skivor med detta tyska band också. Faktum är att de har en skiva med ett band som heter Noi också, för 639 kronor, men det kanske är ett helt annat Noi (för de har låttitlar på något slaviskt språk).

Cactus är ett gammalt favoritband, likaså Grand Funk. Precis som Oakenshield såg också jag Cactus på Sweden Rock och tyckte att de var riktigt bra, även om Tim Bogert tjurade över ljudproblem på scen. Efter att ha sett hur Jim McCarty hanterade guran är jag dock förvånad över hur sällan han blir omnämnd när duktiga gitarrister diskuteras, men det är en annan diskussion.

Neon Rose, det bästa svenska bandet. Europe lät inte helt olikt dem i början, men den framgång de fick hade jag hellre önskat Neon Rose. Albumtips: Reload från 1975.

Som flera av inläggen redan nämnt; ingen av de band du nämner är på något vis bortglömda. Givetvis inte särskilt aktuella hos den stora massan musiklyssnare eller i media, men absolut inte bortglömda. Flera av banden har både en trogen lyssnarskara och fans som ständigt sprider musiken vidare till yngre generationer. Du kanske borde ändra rubriken?

Grand Funk. Trumsolot på T.U.N.C. är hur bra som helst.

http://open.spotify.com/track/3LlKr517vz6HSHF11aiSNM