Ersätta gravids lönebortfall vid sjukfrånvaro?

Hej Flashback!

Som nybliven pappa har en situation (eller vad man nu ska kalla det för) dykt upp för mig som jag är kluven till. Jag har rådfrågat flera vänner och försökt ha en diskussion runt detta men jag känner att jag fortfarande vill ha lite mer input och bolla funderingar så jag vänder mig alltså till er på Flashback för detta.

Nu är lillen ungefär halvåret och det blir snart dags för mig att vara hemma med vår solstråle. Vi har båda fasta jobb och eftersom vi båda vill vara hemma med honom så var beslutet att dela föräldraledigheten 50/50 både naturligt och enkelt. Nu har min fru kommit med ett krav och det har att göra med att hon var sjukskriven vid ett par tillfällen under sin graviditet. Eftersom hon var sjukskriven fick hon ju mindre pengar in än om hon hade jobbat. Pga detta inkomstbortfall och pga att sjukskrivningarna berodde på graviditeten (som jag av naturliga skäl är delvis ansvarig för) så anser hon att jag ska ersätta henne med hälften av inkomstbortfallet. Jag blev väldigt ställd av detta krav så jag sa inte så mycket eller rättare sagt ingenting och efter detta har vi inte pratat mer om saken.

En viktigt notering är att vi har separerade ekonomier. Hade vi haft gemensam ekonomi så hade detta varit en icke-fråga men nu är det inte så. Hon har sina pengar, jag har mina och så delar vi på alla gemensamma kostnader.

Så... vad anser ni?

I sak har hon rätt, bara att hosta upp stålarna. De andra värderingarna i frågan lämnar jag.

Det är ju inte du som tvunget gjort henne gravid? Nejdu, verkar vara en snål kärring du har.

Jag är mållös...och det händer inte ofta.

Detta går att vända och vrida på hur mycket som helst. Hur ställer hon sig till om hon har influensan och smittar dig, ska hon då ersätta dig ekonomiskt med hälften om du blir sjukskriven? Eller om du lagar t.ex. taket till ert hus (eller något liknande) och du ramlar ner och slår dig så att du blir sjukskriven, ska hon då ersätta dig med hälften av inkomstbortfallet? Nånstans ska man ändå komma ihåg: kvinnor, kärlek och husfrid... kostar

Skaffar man barn ihop så ser jag ingen anledning till att ha två helt separata ekonomier.
Verkar snarare som att hon vill samla ihop så mycket pengar som möjligt så att hon har en ekonomisk trygghet ifall ni går isär.

Planerar hon en skilsmässa tro...

Logiken hela vägen är alltså att det är vår son som direkt eller indirekt är orsaken till kostnader eller inkomstbortfall och då ska den andre ersättas med hälften.

Det finns en del olika funderingar jag har här. T.ex... Har någon här jobbat ihop med en arbetskamrat som varit förkyld och ni fått den förkylningen och varit tvungna att sjukskriva er? Ställde ni då kravet till er arbetskamrat att h*n skulle ersätta er med inkomstbortfallet? Visst skulle det uppfattas som absurt? Det här är ju samma sak så varför skulle det här vara ett naturligt krav helt plötsligt?

Hur ska vi göra i framtiden? Säg att jag blir smittad av vår sjuke son och behöver vara sjukskriven. Ska hon då ersätta mig med halva min förlorade inkomst?

Hur gör vi med föräldraersättningen? Ja, vi delar den lika. Det är uttalat men nu är det ju så att jag tjänar lite mer än vad hon gör vilket får till följd att jag naturligtvis förlorar mer i lön än vad hon gör under våra respektive föräldraledigheter. Då borde alltså ett legitimt krav från min sida vara att hon ersätter mig med differensen eller hur? Mao... den som har lägst lön ersätter den som har högst lön och detta enligt samma logik.

Jag ser framför mig att vår son kommer att vilja lära sig åka skridskor i framtiden. Vi kommer naturligtvis att köpa skridskor åt honom. Jag borde här egentligen inte behöva påpeka att vi naturligtvis står för halva kostnaden var men med tanke på vissa kommentarer kanske det behövs ändå. Visst kan jag gå bredvid men det är fullt rimligt att jag också snörar på mig skridskor för att vara med honom. Min fru kommer aldrig att stå på ett par skidskor så det får bli jag. Jag har inga skridskor. Så enligt samma logik ska alltså min fru stå för halva kostnaden för mina skridskor?

Låt mig återigen påpeka att vi har skilda ekonomier. Man kan tycka vad man vill om det men det är vårt gemensamma val att ha det så.

Så gjorde vi då jag var gravid. Min man fick ersätta mig med halva lönebortfallet. För det första så är vi alla idioter som gick in i graviditeter med separat ekonomi.

Men förutom att det var jag som fick spy för jämnan och ha sådan foglossning att jag knappt kunde gå, varför ska det vara endast mitt problem då vi valt att skaffa ett barn tillsammans?

Det är inte samma sak som att smitta någon med influensa. Det är oavsiktligt och svårt att undvika om man bor ihop. Tar man däremot det medvetna valet att skaffa barn ihop så ska väl inte kvinnan vara den enda som förlorar ekonomiskt på det, särskilt när hon även förlorar på många andra sätt som inte kan delas? Min man ville också ha barn, då ska inte jag vara den enda som lider rent ekonomiskt.

Mina exempel tyckte jag talade sitt tydliga språk - att du inte borde ersätta! Men likt förbannat har kvinnor, kärlek och husfrid sitt pris

Det tyckte inte jag, dina exempel var sådana som handlade om ren oflyt, det är en helt annan sak. Egentligen borde ts starta en tråd som heter "nyttan av gemensam ekonomi?"

Jo, visst är det oflyt när man smittas eller ramlar ner från taket, men var drar man gränsen. Det finns en logisk förklaring varför man har gemensam ekonomi när man får barn. Inte är det p.g.a. romantik. Om man inte har gemensam ekonomi, så är risken uppenbar att det blir gräl om skitsaker rörande den, eller så kan den andre hamna i beroendeställning om lönerna skiljer sig för mycket åt. Återigen gränsdragningen mellan rätt och fel är så luddig att det är dömt att bli gräl och tandagnissel. Jag och frugan har gemensam ekonomi...och om det tvekar jag inte en sekund.

Det här förstår jag inte men du får gärna utveckla.

Nu pratar du om något helt annat. Här handlar det inte om ersättning för förlorad inkomst utan om ersättning för sveda och värk. Mao så anser du att det är rätt att du fick pengar från din man bara för att du mådde skit under graviditeten. Det intressanta här är att du själv sätter en prislapp på ditt lidande under graviditeten. Dock... ett sådant argument håller ju inte.

Inte avsiktligt från min sida att hon skulle må skit under sin grav men svårt att undvika om man väljer att skaffa barn. Inte heller det här håller som motargument.

Nej, kvinnan ska inte vara den enda som förlorar ekonomiskt på att skaffa barn men det är hon ju inte heller. Du väljer medvetet att bortse från annat. Vidare så pratar du om att kvinnor förlorar på andra sätt. Då börjar det närmast liknas vid någon form av feministisk avart där alla inkomster ska vara lika och sen ska vi män betala extra bara därför att. Att försöka argumentera att du har rätt till hälften av ditt inkomstbortfall bara för att kvinnor rent generellt förlorar "på många andra sätt" är ett direkt ohederligt argument. Du sätter på dig en offerkofta genom att hävda du är kvinna och därför att det så synd om dig så att vi män alltid är i skuld och alltid ska både be om ursäkt och ge dig allt mellan himmel och jord.

Du väljer medvetet att bortse från grundproblematiken dvs att det är vår son (eller någon annan person) som direkt eller indirekt är orsaken till kostnader eller inkomstbortfall och då ska den andre ersättas med hälften. Vidare bortser du ifrån alla följder som detta för med sig som jag visat på i mitt tidigare inlägg. Hur gjorde ni med föräldraledigheten? Räknade ni ut vem som hade störst inkomstbortfall och så fick vederbörande ersättning med hälften? Om ni inte räknade ut detta, varför?