Hypersexuell störning hos kvinna.

Hej! Jag har tänkt att författa det här inlägget en lång tid. Jag har faktiskt inte vågat, delvis för att jag inte vill bli upptäckt och delvis för att jag är lite rädd för skriva ned något om mig själv, som bara en till i hela världen vet om.

Jag har ett problem, och det har verkligen blivit ett problem. Jag har alltså hypersexuell störning (?), i varje fall förmodar jag det. Jag tänker på sex flera gånger om dagen, konsumerar i mängder med porr, och längtar något helt otroligt efter ett åtråfyllt, spännande sexliv.

Ni förstår... Jag har inte allt för mycket erfarenheter på området, då mitt antal sexpartners kunnat hållas nere genom långvarighet i 2 relationer.
Jag är i en underbar relation, med en jättefin man. Vi har närmast perfekt kemi, och vår relation är enkel. Vi har i princip inte haft en enda dispyt på 2 år.

Jag har pratat om mitt "driv" och min lust 100-tals gånger. Jag har pratat om vad jag vill göra, hur och varför. Jag får inget gehör överhuvudtaget... Vårt sexliv är bra (när det finns), men när torra perioderna kommer (ungefär varannan vecka med uppehåll i 4-6 dagar), då kan inte jag sova. Jag är otroligt frustrerad. Jag har förspelat och haft sex med honom när han sovit, men återigen - utan gehör. Han vaknar till, men sedan somnar han bara om, när intensiteten minskar. Som den sexuellt undergivna kvinna jag vill vara, krockar det även på det planet.

Jag har känt till mitt speciella driv i många år, därför pratade jag och min partner om sådant här i överflöd innan vi bestämt oss för att bli seriösa. Han vet om att jag har ett stort sexdriv, men också om min oerhört ringa erfarenhet. När vi dejtade, pratade vi mycket sex (såklart). Då påstod han att han haft ett ganska erfaret förflutet på sexfronten, och gjort ganska mycket. Jag förstår nu i efterhand att det var en lögn - till min enorma besvikelse.

Flashback. Jag har nu förstått att mitt sexliv inte är påväg dit jag vill, utan snarare blir sämre och mer sällan. Jag känner mig inte ett dugg attraktiv, jag har en enorm lust och längtan efter mer. Vi har inget förspel, han rör mig inte, vi har knappt sex.
Att en relation inte ska handla om sex förstår jag, och håller med om. Vad fan ska jag göra? Jag kan gråta åt det här problemet, gå upp på nätterna för att onanera och sedan känna mig så grymt ovacker och ibland till och med äcklig. Något 12-stegs program vill jag inte gå (har inte ens 5 minuter över på dagarna), mediciner slipper jag helst också. Finns det något annat jag kan göra för att "tillfredställa mig" typ träning? Mat? Råd om tankesätt?
Jag är kär som fan, men jag kan snart inte sova i samma rum som honom. Det gör för ont att bli avvisad, eller ständigt vara den som får ta initiativ/förspela för att sedan "kanske" få ligga... Med risk för att inte bli tillfredsställd.

:-(

Skaffa en sideboy. Nog enda lösningen om du nu inte vill dumpa karln.

Dildo/vibrator?

Ojoj, det där låter trassligt ja. Det är väl ofta så att attraktion inte sällan uppstår och relationer rätt ofta byggs mellan två "motpoler". En tanke jag fick upp är om du tänkt tanken att det kan finnas en inre stress med i bilden? Alltså från början, som en delförklaring till ditt starka sexintresse och ständiga ägnande åt detta i tankar osv.

Enligt mig är det ovanligt med långvariga och välfungerande relationer som innefattar ett härligt sexliv. Kanske den kombinationen blir allt svårare också i vår nutid.

Det känns som om du har ett enormt bekräftelse behov. Det är inte alls fel på något sätt då vi alla är olika. Din nuvarande kille kanske har ett tungt jobb vilket mattar ut honom och då är int esex sådär prioriterat precis. Eller så ger vetskapen om din lust honom sådan prestationsångest att allting låser sig för honom. Han kan också tycka att du är för fin för att knullas på i tid och otid.
Men allt mynnar ju ut i att du är på fel plats vid fel tillfälle. Detta är ju ingen kille du kan vara kvar hos och bilda familj med. Det är ju otänkbart, så varför inte försöka träffa någon annan? Eller flera andra som kan underhålla ditt driv? För att det ska släppa eller minskas tror jag inte du ska hoppas på allt förmycket.
Du behöver sex för att känna dig levande, det är fullt normalt så skaffa dig det.

Jobba på att ändra ditt tänk. En bra kille är svår att finna. Ta hand om din lust själv utan dåligt samvete. Din kille orkar kanske inte? Det betyder inte att du är osexig.

Hm. Skulle säga att ett tillfredsställande sexliv är ungefär halva delen av ett tillfredsställande förhållande.

Det räcker inte med det ena eller det andra. Är sexet fantastiskt men det övriga inte funkar alls blir du missnöjd. Är den icke-sexuella samvaron bra men sexet inte funkar blir du också missnöjd (om du inte är av den asexuella typen vilket uppenbarligen inte är fallet).

Tror du får ta dig en tankeställare. Din sexuella aptit kommer knappast att försvinna. Endera får du se till att hitta en ny man, eller flera män, som kan tillfredsställa den eller så får du acceptera att vara sexuellt frustrerad vilket kommer att göra dig olycklig.

Om du inte gör annat i livet, såsom jobba, studera ect. Tycker jag du ska skaffa barn, jag garantera, at dett sista du kommer att fundera på, är sex..!

Hej! Jag både jobbar heltid och har ett barn på snart 6 år. Jag har även lagt mycket tid på kampsportsträning tidigare, men inte alls lika mycket längre. Jag är väldigt kär i honom. Jag har aldrig varit så stormförtjust i någon tidigare... Jag vill ligga varje dag, men skulle kunna förstå om det begränsades till 3-4 ggr i veckan av tidsskäl. Jag känner mig inte åtråd alls. Jag vill inte begära att han ska göra si och så, eller våldföra mig på honom. Jag vill han ska vilja ta på mig, ha sex etc. Utan det drivet hos honom, är det väldigt svårt för mig att känna mig attraktiv...

Jag vill ändra mitt sätt att känna och tänka på såklart. Jag vill inte bli arg eller vara ledsen.
Det finns sjuk lite info på webben om vad man som tjej kan göra, därför frågar jag här.

Tack för alla svar, jag tar dem till mig. <3

Citat Hypersexuell störning hos flickvännen? You wish?

:-)

Du lever i en fantasivärld killen!

Om det inte gick att förstå på allt jag skrivit, så är det JAG som är flickvännen. Det är kanske inte så, men jag upplever att jag fyller en hel del av kriterierna. Min karl har också uttryckt att jag har "extremt stark/stor lust till allt det sexuella". Det här är långt ifrån en dröm kan jag säga. Tänk dig själv att vara upp över öronen kär i någon, som du är i en fin relation med, MEN upplever dig avvisad av titt som tätt. Det är inte en skön känsla. Jag skulle mer än gärna byta ut mitt driv och min lust mot en som är 2-3 dagar i vecka, istället för samma mängd PER DAG. Det gör inte gott för självförtroendet ...

Äsch, så här har 90% av alla män det i sina förhållanden. Din man verkar ju bög. Kanske en man med större driv skulle passa dig.