• 1
  • 2
2016-03-02, 13:38
  #1
Medlem
ensiferums avatar
God eftermiddag, jo det är så att jag har väldigt svårt att få något gjort, över huvud taget.

Har mina pipeline drömmar och saker jag vill göra men tillochmed de simplaste av uppgifter (ex mjölk är slut och jag vill ha pannkakor) så börjar direkt ett långt tankespår som börjar vid mjölk och går vidare mot att man måste välja kläder, ta på sig kläder, åka hiss och tjugo minuter senare är jag så jävla depp att jag inte kommer iväg.

Sätter givetvis käppar i hjulen med saker som man vill göra som är lite mer krävande än att köpa mjölk.

När jag väl är på jobbet är det inga problem, då går från grej till grej men i privatlivet är det ett helvete.

Någon som beter sig liknande och/eller har några tips på hur man kan jobba runt det?
Citera
2016-03-02, 13:45
  #2
Medlem
om du är deprimerad bör du ju söka för det. Annars googla på prokastrinering, så hittar du tips för att kväsa uppskjutarbeteendet. Börja här: http://waitbutwhy.com/2013/10/why-pr...rastinate.html
Citera
2016-03-02, 13:53
  #3
Bannlyst
Du måste vara deprimerad. Ingen frisk person har sådana problem att köpa mjölk.

Sök hjälp fixa din depression coh gör det nu före du åker djupt ner i träsket.
Citera
2016-03-02, 13:53
  #4
Medlem
Bimsens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ensiferum
God eftermiddag, jo det är så att jag har väldigt svårt att få något gjort, över huvud taget.

Har mina pipeline drömmar och saker jag vill göra men tillochmed de simplaste av uppgifter (ex mjölk är slut och jag vill ha pannkakor) så börjar direkt ett långt tankespår som börjar vid mjölk och går vidare mot att man måste välja kläder, ta på sig kläder, åka hiss och tjugo minuter senare är jag så jävla depp att jag inte kommer iväg.

Sätter givetvis käppar i hjulen med saker som man vill göra som är lite mer krävande än att köpa mjölk.

När jag väl är på jobbet är det inga problem, då går från grej till grej men i privatlivet är det ett helvete.

Någon som beter sig liknande och/eller har några tips på hur man kan jobba runt det?

Har levt det du beskriver i snart 5 år. Ett riktigt helvete är det. Varje litet göromål startar med en serie av tankar, sen är det någon liten grej som är för jobbig, så skiter man i alltihop. Typ när man har lovat sig själv att man ska gå och träna. Är det morgon tänker man att man har hela dagen på sig, och skjuter upp det till kvällen. När kvällen är kommen och man måste börja packa träningskläder osv tänker man i de banorna du beskrev, och att gymmet kommer vara fullt av människor endå.

Efter att ha levt så i 5 år tänker man på var man hade varit om dessa "småsaker" aldrig stod ivägen för större ändamål. Att slippa denna misär man lever i är motivation nog för att röra på arslet. Men det är fortfarande svårt. Man måste kämpa för de enklaste grejerna.
__________________
Senast redigerad av Bimsen 2016-03-02 kl. 13:57.
Citera
2016-03-02, 13:57
  #5
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Bimsen
Har levt det du beskriver i snart 5 år. Ett riktigt helvete är det. Varje litet göromål startar med en serie av tankar, sen är det någon liten grej som är för jobbig, så skiter man i alltihop. Typ när man har lovat sig själv att man ska gå och träna. Är det morgon tänker man att man har hela dagen på sig, och skjuter upp det till kvällen. När kvällen är kommen och man måste börja packa träningskläder osv tänker man i de banorna du besrkev, + att gymmet kommer vara fullt av människor endå.

Efter att ha levt så i 5 år tänker man på var man hade varit om dessa "småsaker" aldrig stod ivägen för att kunna uppnå större mål. Att slippa denna misär man lever i är motivation nog för att röra på arslet. Men det är fortfarande svårt. Man måste kämpa för de enklaste grejerna.

Du är deprimerad?
Citera
2016-03-02, 13:58
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bimsen
Har levt det du beskriver i snart 5 år. Ett riktigt helvete är det. Varje litet göromål startar med en serie av tankar, sen är det någon liten grej som är för jobbig, så skiter man i alltihop. Typ när man har lovat sig själv att man ska gå och träna. Är det morgon tänker man att man har hela dagen på sig, och skjuter upp det till kvällen. När kvällen är kommen och man måste börja packa träningskläder osv tänker man i de banorna du besrkev, + att gymmet kommer vara fullt av människor endå.

Efter att ha levt så i 5 år tänker man på var man hade varit om dessa "småsaker" aldrig stod ivägen för att kunna uppnå större mål. Att slippa denna misär man lever i är motivation nog för att röra på arslet. Men det är fortfarande svårt. Man måste kämpa för de enklaste grejerna.
Det där är klassiska symptom för depression; man tappar initiativförmågan. Sök hjälp, du kastar bort ditt liv.
Hälsar en som gjort samma och som ångrar det!
Citera
2016-03-02, 13:59
  #7
Medlem
Bimsens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Aktuellnutid
Du är deprimerad?


Ja, men jag förmodar att detsamma gäller för TS
Citera
2016-03-02, 14:00
  #8
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Bimsen
Ja, men jag förmodar att detsamma gäller för TS

Har du kört igenom det vanliga receptet? Psykolog piller o.s.v?
Citera
2016-03-02, 14:29
  #9
Medlem
Du är lite som jag. Jävligt svårt att få arslet ur vagnen, men när jag väl är igång är det inga problem. Låter som du har problem med vad man kallar exekutiva förmågor. Googla det. ADD?
Citera
2016-03-02, 14:33
  #10
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av impasto
Du är lite som jag. Jävligt svårt att få arslet ur vagnen, men när jag väl är igång är det inga problem. Låter som du har problem med vad man kallar exekutiva förmågor. Googla det. ADD?

Nu ska vi inte sätta en diagnos baserat på tillfälla symptom.
Depression kan ge exakt de symptomen. Inget i hans inlägg tyder på livslånga problem
Citera
2016-03-02, 14:37
  #11
Medlem
Milford.Cubicles avatar
Är väl bara göra det innan man hinner tänka för mkt Samma sak med städa. Är jättejobbigt att tänka på det men sen när man gör det var det inte så jobbigt.
Citera
2016-03-02, 14:38
  #12
Medlem
Bimsens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Aktuellnutid
Har du kört igenom det vanliga receptet? Psykolog piller o.s.v?


Japp, men nu känns det som att det har gått så lång tid att depressionen har blivit som "en del" av en. Man får typ lära sig leva med den.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in