Varför klamrar sig människor och alla andra livsformer sig fast vid sin existens?

Vad är det djupt inom dig som gör att du klamrar dig fast vid existensen?

Är det att du gör någonting som ger dig bra känslor?

Folk brukar säga följande.

1. Att vara lycklig.
2. Att ha kul.

Så det är oftast lyckokänslor som människor klamrar sig fast vid.

Men varför är den normala människan extremt rädd för att dö?
Hur kommer det sig att vi är så extremt rädda om våra liv?

Vad är det djupt inom oss bakom själen, gud och medvetandet som får oss att klamra oss fast vid den här världen EGENTLIGEN. Nu snackar jag om du åtsidosätter diverse "Må bra" känslor.

Charles Darwin och evolutionsteorin är orsaken bakom varför vi klamrar oss fast vid vår existens. De som klamrar sig fast vid livet har större sannolikhet att sprida sina gener vidare till nästa generation. Kanske inte det roligaste svaret men alla svar är inte roliga.

Precis, evolutionen har liksom gett oss ett par grundpelare som:

1: Det är jävligt obra att dö.
2: Det är jävligt obra att din avkomma dör.

Djur som saknat dessa intuitioner har sämre chans att sprida sina gener vidare.

Hmmm, det där stämmer inte så bra ska du se, jag kommer aldrig skaffa barn, så mitt uppdrag här på jorden måste vara annat än att dela på mig.

Då är det väl inte så konstigt att du funderar på de här sakerna?

Exakt så är det, en individ som inte kämpar för att överleva kommer inte sprida sina gener, och andra individer som har större livsvilja kommer att ta över.

Undantaget är arbetsbin, myror, mfl insekter som ändå föds sterila i samhällen och inte har någon annan uppgift än att bygga och försvara samhället. Spridningen av generna sköts av drottning och drönare.
Samt vissa djur som offrar sin kropp som mat åt sina ungar.

Man skulle kunna tänka sig en framtida människoras som fungerar lika dant med sterila arbetare och soldater utan dödsfruktan, samt baranföderskor som sköter genspridningen.

jag tror inte att det är vårat ultimata uppdrag på jorden ska du se. Blandar man in gud i det hela blir det genast intressantare.

Tror inte det är riktigt så enkelt. Har alltid funnits självmordsbenägna människor och människor som inte vill ha barn. Kanske för det första inte alls har med gener att göra. Men det är faktiskt också tänkbart att det HAR med gener att göra och ändå inte ger en överlevnadsnsckdel. Hur då?? En möjlighet är att precis samma anlag också ger något annat som ger en stor fördel i det genetiska spelet, och att exakt hur dessa gener slår igenom i det individuella fallet beror på andra mer eller mindre slumpmässiga faktorer (som t ex vilka andra gener man har). Så även om en viss andel av dessa tar livet av sig som unga så är det en annan andel som är desto livskraftigare och får en större avkomma.

Liknande skulle kunna gälla om homosexualitet.

Om man vill blanda in gud så behöver man först bevisa gud. Annars hittar man bara på.

Håller inte med. Religiös tro kan tänkas ha effekter på välbefinnandet och viljan att leva *även* om religionens grundpremisser är falska i någon mer objektiv mening. Har för mig att det finns vetenskapliga undersökningar (baserat på intervjuer och/eller frågeformulär) som visar på ett positivt samband mellan upplevd livskvalitet och religiös tro. Åter igen, detta säger då inte nödvändigtvis någonting om religionen är sann eller ej.

Med Google (på suicide statistics religions) fann jag t ex det här i första träffen:

http://ajp.psychiatryonline.org/doi/...jp.161.12.2303

Religiously unaffiliated subjects had significantly more lifetime suicide attempts and more first-degree relatives who committed suicide than subjects who endorsed a religious affiliation. Unaffiliated subjects were younger, less often married, less often had children, and had less contact with family members. Furthermore, subjects with no religious affiliation perceived fewer reasons for living, particularly fewer moral objections to suicide. In terms of clinical characteristics, religiously unaffiliated subjects had more lifetime impulsivity, aggression, and past substance use disorder. No differences in the level of subjective and objective depression, hopelessness, or stressful life events were found.

Nu bygger den länkade studien på en grupp kända psykfall där man jämför hur många religiösa resp. ickereligiösa patienter som håller på med självmordsförsök. Om man tillhör en församling som fördömer självmord så är det säkert mindre attraktivt att hålla på med självmordsförsök och sedan förklara detta inför församlingen.

Självmord kanske går att koppla till livskvalitet, men självmordsförsök är något annat. Det senare är nog vanligast förekommande om det finns någon i vårt liv som visar empati och tar hand om oss.

Evolutionen är en flod som aldrig slutar flyta. Det är liv. Universum är denna flod.
Vi får vara del av denna flod. Flodens Existens är för evigt.
Allting har en mening, för utan mening existerar inte kausalitet.
Orsak och verkan är kausalitet, den utesluter slump.
En värld som bygger på slump och sannolikhet skulle vara kaos. Slump utesluter anledning.
Det finns en mening med ditt liv. En orsak. Det är kausalitet.
Kausalitet är produkten av rationellt tänkande. Genom reson lär vi oss utveckla vetenskapliga lagar och förstå världen.
Vetenskapen använder matematik för att rättfärdiga sina teorier. Men matematik är inte materia.
1+1=2 är inte ett empiriskt fenomen, det är en absolut, objektiv, evig, noumenal sanning. Det är den form som skapar fenomen.
Objektiv evig noumenal matematik är den sanna existensen.

Det du genom dina sinnen uppfattar som verklighet, är ett fenomen skapat av tanke i din hjärna. Det är en reflektion av sanningen. Du upplever tanke. Du upplever inte materia.

Du upplever smak, lukt, syn, känsel, hörsel och balans som tanke i din hjärna. Om du ser mot solen så är inte solen i din hjärna, du ser tankeversionen av solen. Solljuset omvandlas till elektriska impulser av dina ögon, dessa impulser omvandlas sedan till en tankebild i din hjärna. Materialistiskt sett upplever du elektriska impulser i hjärnan, du har inte solen i hjärnan. Det du upplever är tanke.

Det finns ingen anledning att anta att något annat än det du upplever existerar, det säger occams razor, och det du upplever är inget annat än tanke. Du upplever inte materia. Dina sinnen omvandlar yttre signaler till inre signaler, och detta sker 100% rationellt, 100% matematiskt. Om denna omvandling inte var rationell skulle du inte bara uppfatta en förvrängning, du skulle uppfatta ett ständigt kaos och fyllerus. Det du uppfattar som din kropp och din hjärna är matematiska signaler som har omvandlats av dina sinnen och får dig att tro att du är materia. Det är du inte. Du är matematiska ekvationer av tanke.

Allt är matematiska ekvationer av tanke. Världen är 100% rationell. Allt har en orsak, allt har en mening. Allt är bundet till kausalitet. Allt är reson, och bara reson kan någonsin låta dig förstå allt. Evolutionen har en mening, den är bunden av kausalitet, den är reson. Liv är reson. Det är varför du är här. Reson är existens.