Efter att ha känt mig rätt så värdelös och i princip hela livet känt att jag inte har varit som ''alla andra'' började jag för ett tag sen kolla upp lite vad som kan ligga till grunden för detta.
Efter några samtal med min bästa vän och lite googlande kom jag fram till att mycket av det som står om ADD stämmer ganska bra in på hur jag är som person.
Som liten tror jag inte att det gick ett enda samtal utan att fröken påpekade att jag hade väldigt svårt att koncentrera mig på lektionerna, och jag minns att mamma alltid blev galen på mig för att jag skulle avbryta henne i princip varje gång hon pratade med någon,eller att jag aldrig lyssnade på henna även fast jag hörde vad hon sa första gången. Jag minns också att pappa alltid skrattade åt att jag gick och dagdrömde som att jag var i en annan värld på väg hem från skolan.
Jag har aldrig varit speciellt bra på att städa, diska tvätta eller att betala räkningar eftersom att jag alltid lyckas hitta något annat som direkt slukar mitt intresse. I dagens läge så mår jag så dåligt över att det fortfarande är så och jag får ångest så fort jag vet att någon ska komma hem till mig, eller när jag skjuter upp räkningarna tills det dimper ner en påminnelse i brevlådan.
Jag lagar sällan mat för jag vet hur lätt det är att jag tappar fokus och bränner vid något och när jag väl gör det och ska ha matlåda med mig till jobbet dagen efter blir det inte så för jag fastnar vid något annat och glömmer maten framme över natten.
Samtidigt som hjärnan säger att åt mig att ''kom igen nu förfan! ta tag i dig själv'' så blir det aldrig så.
Väl på jobbet lägger jag bort verktyg hela tiden och ofta så tappar jag fokus på det jag håller på med för att sedan ha jättesvårt att komma igång med det igen. Jag har svårt att komma ihåg vad kollegor förklarar sen när jag väl ska utföra det ,och får fråga flera gånger trots att jag vet att jag har hört att han pratat med mig. det har bara inte fastnat. Jag kan ta mått 2 gånger och ändå glömt bort det när det väl är dags att kapa något.
Jag brukar påbörja projekt hela tiden för att 3 dagar senare ha avslutat det och börjat med nästa.
Jag är så fruktansvärt jävla less på att som 26åring ha svårt med dessa simpla saker som alla andra verkar ha så lätt för och jag vill därför söka hjälp men är rädd att framstå som en idiot.
Så om någon har bra tips på hur man på bästa sätt går till väga så mottar jag dom mer än gärna!
förlåt för långt inlägg men var tvungen att få ur mig allt bara
Efter några samtal med min bästa vän och lite googlande kom jag fram till att mycket av det som står om ADD stämmer ganska bra in på hur jag är som person.
Som liten tror jag inte att det gick ett enda samtal utan att fröken påpekade att jag hade väldigt svårt att koncentrera mig på lektionerna, och jag minns att mamma alltid blev galen på mig för att jag skulle avbryta henne i princip varje gång hon pratade med någon,eller att jag aldrig lyssnade på henna även fast jag hörde vad hon sa första gången. Jag minns också att pappa alltid skrattade åt att jag gick och dagdrömde som att jag var i en annan värld på väg hem från skolan.
Jag har aldrig varit speciellt bra på att städa, diska tvätta eller att betala räkningar eftersom att jag alltid lyckas hitta något annat som direkt slukar mitt intresse. I dagens läge så mår jag så dåligt över att det fortfarande är så och jag får ångest så fort jag vet att någon ska komma hem till mig, eller när jag skjuter upp räkningarna tills det dimper ner en påminnelse i brevlådan.
Jag lagar sällan mat för jag vet hur lätt det är att jag tappar fokus och bränner vid något och när jag väl gör det och ska ha matlåda med mig till jobbet dagen efter blir det inte så för jag fastnar vid något annat och glömmer maten framme över natten.
Samtidigt som hjärnan säger att åt mig att ''kom igen nu förfan! ta tag i dig själv'' så blir det aldrig så.
Väl på jobbet lägger jag bort verktyg hela tiden och ofta så tappar jag fokus på det jag håller på med för att sedan ha jättesvårt att komma igång med det igen. Jag har svårt att komma ihåg vad kollegor förklarar sen när jag väl ska utföra det ,och får fråga flera gånger trots att jag vet att jag har hört att han pratat med mig. det har bara inte fastnat. Jag kan ta mått 2 gånger och ändå glömt bort det när det väl är dags att kapa något.
Jag brukar påbörja projekt hela tiden för att 3 dagar senare ha avslutat det och börjat med nästa.
Jag är så fruktansvärt jävla less på att som 26åring ha svårt med dessa simpla saker som alla andra verkar ha så lätt för och jag vill därför söka hjälp men är rädd att framstå som en idiot.
Så om någon har bra tips på hur man på bästa sätt går till väga så mottar jag dom mer än gärna!
förlåt för långt inlägg men var tvungen att få ur mig allt bara
