Citat:
Ursprungligen postat av
Cplus
Det är oexistens-liv-oexistens. Man är inte död innan man föds för man existerar inte. Och samma efter man dör, man existerar helt enkelt inte.
Man lever inte flera gånger, för om inget finns kvar av mitt nuvarande jag i nästa liv så är det inte jag.
Du är här inne på en större och mer diskuterad fråga än du kanske är medveten om.
Tex. . Inom Buddhismen, där man håller återfödelse som sann, anser man samtidigt att inget egentligt Jag/själv existerar.
Det grundar man på att allting i universum, inklusive Jaget, är i ständig förändring. Det går därför inte att isolera en punkt där ett Jag, eller säg en solid oföränderlig kärna, självständigt existerar. Om man tex i denna exakta stund ramar in jaget/självet och hävdar det som "min eviga själ" eller "detta är jag"..... Nästa millisekund du pekar på samma Själv/Jag, så har något förändras i den struktur som formar upplevelsen av Jaget/Självet, och det går inte att påstå att det var samma Jag som nyss. Liknelsen med Att det inte går att kliva ner i samma flod två gånger passar rätt bra.
Därför kan man heller inte påstå att det är samma Jag som lever från den ena stunden till den andra. Vi upplever dock ett kontinium som på typ en film. Bild för bild. Bildrutorna är fristående av varandra, men eftersom den ena bygger på den andra så upplever vi en helhet, en kontinuitet.
Enkelt förklarat så uppstår vårt medvetande och försvinner i en ohygglig hastighet. Man kan säga att Livet blixtrar så fort att vi upplever det som en helhet, när det i själva verket uppstår och försvinner i varje moment.
Man menar därför att det finns en återfödelse. ... men ingen som återföds. Därför att det inte är samma Jag som inkarnerar. På samma sätt som det inte är samma filmruta som förs över till nästa filmruta. Men kontentan. ..innehållets essens.... ger ju nästa filmruta. Innehållet i filmen bygger ju på filmrutor, den ena efter den andra. Samtidigt som dom inte någonstans kan sägas överföra något av sin identitet till nästa ruta.
Det är alltså både och.
Så ser man också på den energi. .. eller den medvetandeprincip som föds och dör.
Minnet är mycket lättflyktigt. Och vi minns inte mycket då vi var ett litet barn. Ännu mindre minns vi vår vistelse i livmodern. De är dock ingen tvekan om att vi var där.
Innan dess har vi inget minne alls.