Människan lever bara en gång, finns det bevis till motsatsen?

Hur lyckas du hålla dig borta från psykiska problem? Om du gungar kanske du ramlar av gungan?

Själen är ounik
kroppen är unik.

Kroppen är en ansamling
runt själen.

Du kommer bara med fler påståenden. Vad/var är själen? Vilka atomer är den uppbyggd av?

Ska jag ha psykiska problem eller får du det av att tänka på det jag säger?
Inte mitt problem.

Det var inte mycket till bevis. Men jag tror dig. Inte.

Har du sett The Matrix? Tror du inte att vi just nu mycket väl kan leva i en sådan simulation? För om vi gör det, och den är utan de brister som man får se i filmerna, hur skulle någon överhuvudtaget kunna bevisa motsatsen? Och om vi lever i någon slags simulation så skulle verkligheten kunna se ut precis hur som helst. Kanske är vi inte ens människor.

Självklart finns inga bevis. En så stor grej skulle man allt få höra om.

Beror på vilket perspektiv man utgår ifrån samt vilka grundantaganden man förutsätter. Man kan behandla medvetandet som en 'universell', d.v.s. medvetenhet är något som finns hos alla medvetna varelser och inget som är unikt för själva individen. Med andra ord medvetenheten i mig är identiskt med medvetenheten i dig. Mx = My. Den personliga identitet (minnen, erfarenheter et cetera) är någon som är unikt för individen. Om du är dina erfarenheter och minnen så dör du när kroppen dör, men om du anser att du är medvetenheten i abstrakt mening så lever du tills det inte längre finns några medvetna varelser i universum.

Hur man förhåller sig till denna slutsats är olika. Anser man att lidande är fruktansvärt och att vara vid medvetande medför ett lidande kanske man förespråkar anti-natalism. Att behöva föddas på nytt ad infinitum och plågas. Bättre att inga nya människor eller djur föds så man kan dö på riktigt. Tycker man att det är helt underbart att vara vid liv så kanske det bidrar till ökat välmående att identifiera sig med medvetenheten i abstrakt mening.

Motsägelsefullt att erkänna själens existens och sedan påstå att vi bara lever en gång. Du talar för den andliga dimensionen, som är essentiell för "liv efter detta" och det enda påstådda beviset för det. Lättare för dig vore att förneka själens existens.

Man kommer ju o dö två gånger så vad talar för att vi inte lever 2 gånger?

Första gången innan man föddes, och nu i detta liv när man dör.

Frågan är i stort sett ofalsifierbar (båda för eller emot), så det blir överlag bara spekulationer ... och att avvakta tills man dör.

Jag tror det är vår kropp med processer i hjärnan som skapar vår själ och den dör med vår kropp och vår kropp är en universums skapelse vilket då i förlängningen är att själen då är också är en universums skapelse.
Detta är då en en gångs händelse vilket vi skall vara glada för och ta väl hand om.