Hur ser du på livet? Gårdagens, Dagens eller Morgondagens.

Gårdagens det som hände igår var ju det egentliga livet för jag har ju ändå upplevt det.
Dagens det som händer i dag är ju det egentliga livet för igår är ju redan förbi och i morgon har ju ändå inte hänt än.
Morgondagens vad som händer i morgon är ju något att se fram emot för igår är ju redan förbi och idag händer inte så mycket men hur ser framtiden ut.

Det är samma. De finns lika mycket och de kommer alltid att finnas. Mitt "nu" är relativt och det kommer alltid att vara lika verkligt. Så tror jag om gårdagen, dagen och morgondagen på ett ungefär

Hehe, denna demonstrerar det skoj http://youtu.be/iDdiCYTK160

Ditt nu är alltid verkligt men det ändrar form hela tiden. Din morgondag kan inta ett helt annat väsen jämfört med idag. Man förhåller sig till eller betraktar omgivningen olikt från dag till dag. Det tycker jag är oerhört fascinerande. Tror det styrs av jaget, som skapar din världsbild.

Tänker lite mer inom det (meta)fysiska. Att tiden är relativ, och går att representera med t.ex. matematik. Det är ungefär "den blotta möjligheten" som är existensen. Det är på det sättet det är evigt. Att något ens "förändras" går att uttrycka matematiskt. Du kan bygga en simulering på det, och pausa den för att sedan sätta igång den igen, du kan frysa den och kopiera den i all oändlighet. Lite logik(?) Och den kommer inte att ha märkt ett dugg. Poängen är att i slutändan kan allt bara vara information, och informationen är statisk. Det är, så det är.

Men visst, information som representerar ett system (där en varelse lever där saker förändras och den har ett minne) kommer att representera en varelse som upplever föränding

Tror att det förflutna ändras beroende på hur man är och agerar i nuet, att vi alla skiftar tidslinjer hela tiden utan att veta om det, och att nuet är i princip det enda som är relevant... Så tränar att vara här.

Jag förstår inte riktigt, kan du förklara lite mer detalj?

Jag menar typ gårdagens som går på bio för att berätta vad, reser runt för att berätta vad som fanns att se, lever på minnen, undrar om det inte var bättre förr.
Dagens som inte kan läsa gårdagens tidning, förbrukar gärna sista slanten på kvällens föreställning en syp eller en trevlig middag, varför vänta till i morgon.
Morgondagens som planerar för framtiden, går utbildning, lägger undan till pension även om risken finns att döden hinner före.

Det mänskliga sinnet kan förstå tid genom matematik men tidsrymden behöver inte vara beskaffad så som vi uppfattar den. Vi är begränsade. Det har man bevisat genom Immanuel Kants kunskapsteori som jag tycker är trovärdig.

Vad menar du när du säger att den "blotta möjligheten" är existensen?
Jag vill inte hålla med om att information är statisk i sig själv. Vi gör den statisk med vår uppfattning. Egentligen kanske all information är separerad från en kontext och bara flyter runt. Det låter orimligt men möjligheten finns. Pudelns kärna är att du är fångad i ditt ramverk för tankar. Vi tror oss veta så mycket bara för vi som människor har ett stort intellekt.

Du har rätt i din sak. Vi kan aldrig veta om vi kommer dö imorgon men i min synvinkel är det mest förnuftigt att förutsätta att allting håller sig i schakt, annars kan man aldrig få ett komfortabelt leverne. Vem vill drunkna i existentiell ångest..

Imorgon blir idag igår. Vi kanske talar om samma sak, fast ur olika perspektiv? Det kanske är så klyschigt att det faktiskt är carpe diem-livet som gäller, då det är det perspektivet vi kan förhålla oss till i nuet?

Carpe diem syftar väl på dagens med att njuta av den flyende dagen och inte lita på morgondagen fast det får inte bli som hos en missbrukare vars enda tanke är att komma över dagens dos av njutningsmedel.
Skulle jag våga säga att morgondagens då kan vara Vanitas som skall mana till eftertanke med påminnelse om jordelivets fåfänglighet och tomhet, där lösningen skulle kunna vara att göra bättring och var har vi i så fall gårdagens.