Varför gör man träkol?

Vad är grejen med träkol egentligen?
Varför inte bara elda med ved direkt? Går inte en faslig mängd energi förlorad ur råvaran (veden) under framställningen?

Veden brinner upp på relativt kort tid, träkolen har längre brinntid, förr laddade de spisen med kol för att hålla värmen under natten.

Försök att grilla över brinnande ved. Det blir vidbränt och smakar tjära.
Visst blir det värmeförluster med att tillverka kol, men träkol används bara när det inte funkat med eld.
Inga värmeverk eldas med träkol, där eldar men med trä direkt.

Dessutom får man ut tjära vid tillverkning av träkol, användbart även det.

Det har funnits lite olika motiv att göra träkol istället för att elda veden som den är. I Norden var träkol mest en biprodukt och det var egentligen tjäran man ville åt, tjära som bl a användes till att täta båtar med. När man ändå hade en massa träkol över var det lika bra att använda den med.

Sedan har ju träkol en del fördelar som bränsle som kan motivera en produktion där kolet har huvudrollen och tjäran är en biprodukt. Träkol har mer än dubbla energiinnehållet per kg jämfört med ved och har dessutom lägre densitet så per m³ är det kanske uppåt fyra gånger så energitätt. En viktig egenskap om det ska transporteras långa sträckor eller vid begränsat förvaringsutrymme såsom i ett ånglok (som förvisso mest har drivits av stenkol). En annan fördel är att det brinner med högre temperatur vilket är en nödvändighet om man ska smida eller smälta järn.

Rent kemiskt kan jag även tänka mig att det är bra med så rent kol som möjligt (utan allt för mycket väte, syre m.m. som finns i ved) när man ska elda en masugn där kol ska förenas med syret i järnoxid/järnhydroxid (järnmalm) för att få rent järn.

Energiutbytet i en gammaldags kolmila var uselt, mer än 80 % av energin i veden gick förlorad men jag skulle tro att modern industriell kolproduktion är betydligt effektivare. Egentligen borde man väl inte behöva förlora särskilt mycket energi om man tar vara på och eldar alla gaser och vätskor som avgår från veden då den förvandlas till kol.

Sammanfattningsvis kan man säga att man förlorar energi men får produkter som besitter värden/egenskaper som gör det värt energiförlusten för de ändamål man är ute efter. Att använda veden som den är är vettigare om man inte behöver dessa egenskaper.

När gick man över från kolmilor till industriell tillverkning av träkol och vad använde man då för apparatur, nån som vet?

Tack för bra svar, i synnerhet från Skunkjobb!

Tekniken kallas torrdestillation,dvs inget sysretillskott.

Sveriges enda grillkolstillverkare:
http://www.vindelkol.se/

I övrigt importerar vi mängder med grillkol, mest från Polen tror jag.

Här är en informativ film om modern storskalig träkolsproduktion: https://www.youtube.com/watch?v=58eEmeMYILE Man får visst ut rökarom där också som kan användas till smaksättning av mat.

Här finns en del om träkolsproduktion men inga årtal för när man började använda modernare metoder: https://en.wikipedia.org/wiki/Charcoal En retort är i alla fall det vanligaste idag, helt enkelt en lufttät behållare där veden upphettas. Jag skulle gissa att man nyttjat sådana sedan någon gång på 1800-talet även om det fortfarande finns en del gammaldags milor i U-länder eller som drivs av entusiaster i I-länder.

Var så god. Jag glömde ju en viktig användning av träkol även om det aldrig gått åt några stora mängder men det är i alla fall en nödvändighet att det är rent fint träkol: Svartkrut.

Sen är det ju en förutsättning för Pasta Carbonara, inte som ingrediens men det betyder kolarhustruns pasta så namnet hade inte funnits utan träkolsproduktion

En del importerat kol har ju varit gjort av gamla telefonstolpar, järnvägsslipers och annat skräpvirke som varit impregnerat med giftiga ämnen, inte så kul när man ska ha mat i röken.

Vadå biprodukt? Träkol var ju en viktig råvara för den svenska järn och stålindustrin. Denna industri var oerhört betydelsefull för att bygga det svenska välståndet. Kol är mer eller mindre nödvändigt för järnframställningen.Tjära framställdes oftast i speciella milor av kådrikt virke och stubbar.
Nu för tiden använder stålindustrin inte längre träkol utan koks som framställs ur stenkol.

Aha, det är det som ger den mustiga grillsmaken
(Har själv ingen grill tack och lov)

Bra och informativt inlägg i övrigt, Skunkjobb!

Tack Uphill och skunkjobb, mycket intressant!

Jag var ju inte med på den tiden men jag har inte hittat på uppgiften själv utan läste bara vad som stod på https://en.wikipedia.org/wiki/Charcoal#History

Det kan väl ha växlat under historiens gång vilket som har varit den primära produkten och vad som har varit biprodukt. När det tokbyggdes krigsfartyg i trä gick det kanske åt så mycket tjära att man kolet var biprodukten för att sedan bli tvärt om när man kommit igång med mer järnproduktion.