Redan i 90-talet kände man till farorna med SSRI - ändå fortsatte de säljas!!

Såg precis ett intressant klipp från ett tv-program från år 1997:
Geraldo Rivera + Ann Blake Tracy SSRI Antidepressants Fen Phen Redux
https://www.youtube.com/watch?v=gKKZuIPuraY

Här hörs Dr.Ann Blake Tracey av FDA år 1991 om SSRIs farliga biverkningar https://www.youtube.com/watch?v=u-2eHXv3iDU

Det som förvånar mig är att farorna med SSRI var redan något man kände igen och diskuterade då under 90 talet. Flera drabbade och anhöriga berättar om fruktansvärda upplevelser som bla självmord, våld och hjärnskador från dessa preparat.

Ändå fortsatte man skriva ut dessa piller till folket och ännu värre började de i 2000 talet att skriva ut dessa till barn från 6 år.

Hur kunde detta hända? Varför fortsatte folk acceptera att ta dessa piller trots varningarna?

Diskussionen handlar alltså om varför folk, ur psykologisk perspektiv, accepterade SSRI preparat trots riskerna.

Kanske inte riktigt om SSRI men här är en dokumentär som handlar om receptbelagda mediciner som skrivs ut lite här och var:

http://www.imdb.com/title/tt4505666/

En intressant grej som tas upp är att i USA så måste två positiva studier publiceras och skickas in till FDA. Det betyder att en medicin kan ha 48 dåliga resultat och 2 bra, alltså kan den bli godkänd.

Sen så testar man inte nya mediciner mot varandra utan med placebo.

Acetylsalicylsyra vs. placebo

Paracetamol vs. placebo

Ibuprofen vs. placebo

När det mer intressanta bör vara Acetylsalicylsyra vs. Paracetamol vs. Ibuprofen.

Nu vet jag paracetamol är milt mot magen men skadligt för levern och vice versa för acetylsalicylsyra.

Det senare har lett till att man kan lansera mediciner mot vadsomhelst.

Men men, kolla in dokumentären.

Mycket intressant.Tack för tipset! Hittade den nu på nätet och ska titta på den meddetsamma.

Du tar ju bara upp bieffekterna. I grunden är det medicin som det finns ett behov utav, och finns inga bättre alternativ.

Det finns tre anledningar till varför SSRIs bieffekter tas upp:
1. SSRI har för många allvarliga biverkningar som är både kortsiktiga och långsiktiga. Det är inga bivvverkningar som man kan må bra av, både psykologisk och fysiologisk.
2. SSRI har visat sig var innefektiv och effekten som många får är antigen placebo eller likgiltighet som gör att man tror att man mår bättre.
3. SSRI behandlar en sjukdom som inte finns. Sk kemisk obalans har man inte kunnat bevisa, tvärtom har man motbevisat teorin i flera större studier.

Fan, borde kanske inte ge mig in i den här diskussionen. Allt jag vet är att SSRI funkade för mig. Tror fan de räddade livet på mig.

Bland det klokaste jag läst på FB

Visst, SSRI har en rad oönskvärda biverkningar, det saknas forskning, vissa har tagit livet av sig i början av medicineringen etc. etc.

Det enkla svaret, som också är omöjligt att blunda för: DET FINNS I NULÄGET INGA BÄTTRE gissningar i dagsläget. Det finns en rad intressanta mediciner som är inne i fas-studier men som av förklarliga skäl inte kan skriva ut till gemene patient ÄN.

Jag har haft betydande problem med psykisk ohälsa genom åren och jag vill bestämt påstå att om det inte vore för diverse mediciner (bland annat SSRI men framförallt bensodiazepiner) så hade jag varit död vid det här laget, FLERA GÅNGER OM!
Vad ska vi säga till de människorna, dra tillbaka all SSRI från marknaden och hoppas på det bästa?

Min personliga erfarenhet är att SSRI har varit det som räddat mig (Social Ångest). Har käkat det i 15 år.
Mina bieffekter är: Sämre minne, restless legs.
Mina positiva effekter är: Kraftigt minskad ångest och rädsla, mer utåtriktad och en känsla av att vara "normal".

Vad tror du "bieffekterna" av obehandlade svåra ångestsyndrom är då? Ibland får man välja ett ont mot ett annat mindre ont. Om ni gnäller över lite biverkningar kanske ni inte har tillräckligt svåra problem då.

Redan på 80-talet visste man att preventivmedel såsom P-piller hade bieffekter, men ändå fortsatte dessa att säljas.

Skillnaden mellan dåtidens P-piller och dagens är att det har förfinats med tiden och ger inte ens i närheten lika mycket bieffekter som det gjorde back-in-the-day.

Jag försöker inte käfta emot, eftersom att jag inte är värst påläst på ämnet. Jag är däremot nyfiken på om det finns någon kunnig i tråden som kan svara på om så är fallet med SSRI?

Mig veterligen så är serotoninets påverkan på ens psyke något relativt "färskt" i läkemedelsbranschen och forskare är inte helt på det klara exakt vad som händer när man fipplar med receptorerna för serotonin.

Hammaren på spiken. Exakt så.

Det är lugnt, åtminstone jag tar inte dina inlägg som uppkäftiga.

Jag tror (utan att vara läkare men ändå påläst) att man åter landar i konstaterandet: detta är vår "best guess", vi har inga andra alternativ i dagsläget som vi kan visa fungerar bättre. Sen är läkemedelsindustrin mycket komplex också, det är en fråga om patent som är värda miljarder (bara Astra omsatte 26 miljarder dollar under 2014) under 5-10 års perioder, vem får sen tillverka generika, vad ska det kosta etc. Mot bakgrund av det kan man snabbt förstå att det ligger en hel del politik och lobbyism i branschen också som inte alltid är till patienternas fördel. Det finns till och med studier som visar att ECT har bättre effekt mot depression (inga anadra diagnoser testades i just denna studie) än några andra mediciner på marknaden. Detta tjänar ju läkemedelsindustrin inget på att marknadsföra och läkarna får heller inte en spänn för att ge någon ECT, däremot får de betalt om de skriver ut mediciner (som fortfarande har gällande patent). Jag förespråkar inte ECT, det finns allvarliga biverkningar med det också men det nyanserar diskussionen ytterligare och tänk på att detta är något man praktiserat sedan 20-30-talet (även om formerna var något "brutalare" på den tiden)!!!