Är dagspressens kritik mot flyktingar koordinerat begränsad?

Under det senaste året har jag ibland sett kritiska/frispråkiga artiklar i pressen vid olika tillfällen. En dagstidning som är väldigt positiv till all invandring/Islam och envisas med att de är synd om allihop, kan då och då ha en mer kritisk insändare/debattartikel.

Kritik syftar till att återupprätta förtroendet med jämna mellanrum. Det räcker med att en artikel av tio är kritisk, så kommer läsaren tycka att det är ”balanserat” och uppfatta tidningen som opartisk. Med enbart positiva artiklar hade läsaren börjat tvivla.

(Observera att metoden ovan gäller de ”vanliga” människor i min bekantskapskrets som enbart har etablerad press och Svensk TV som nyhetskälla.)

Eftersom en stor majoritet av dagspressen kontrolleras av två nyhetschefer, en hos Bonnier, en hos Schibsted, så är det ett oligopol. Diverse mindre aktörer gör bäst i att samarbeta när tillfälle ges (t.ex. gemensamt ägande i TT).

Oligopol har en tendens att hitta samarbetsformer även om det inte är uttalat. T.ex. bensinpriset.

När jag ser en kritisk artikel i en tidning, så dyker det aldrig upp i någon annan. Det verkar som om tidningar som Expressen, Aftonbladet, Metro, DN, SvD etc turas om att ha en kritisk artikel.

Är de rädda för att samtidig kritik kan skapa ett mediedrev eller är det bara slumpen och min inbillning?

Är det möjligt att ansvariga utgivare koordinerar kritiken så bara en negativ artikel finns tillgänglig och övriga tidningar är noga med att samtidigt publicera något som tar udden av detta eller ger en positiv bild?

Enda gången under de senaste åren jag sett flera tidningar samtidigt vädra kritik mot Islam var under Charlie Hebdo massakern. Kanske de kände empati då de skjutna var journalister/publicister? Tror inte de var lika kritiska mot invandring/Islam när 130 icke-journalister strök med i Frankrike?

Visst bromsas den, men Expressen, SvD och DI har svängt från nyliberalt positiva till lätt konservativt försiktiga och kritiska.
Även tidningar som AB har haft lätt kritiska artiklar införda, så en märkbar omsvängning har skett på 6 mån.

Håller med mångt och mycket som du skriver!

Jag litar inte ett dugg på media idag, har vänner som jobbar på de största tidningarna i Stockholm och alla dessa kommer fortfarande bli sparkade på dagen, om det skulle komma fram att dom röstade på SD i senaste valet.
Där har inte klimatet ändrats, frågan är då varför har media ändrat sig?

För att ensamkommande barn skulle helt plötsligt börja ställa till med elände är ju inte sant, det har pågått sen den första kom till Sverige!

Så vad gör regeringen nu, när vindarna har vänt? när glöden har börjat skapats i den gråa massan?

1) Dem gör som du skriver tar upp lite invandrarkritiskt i någon spalt i lite olika tidningar, lite då och då, mest skrivs om vad som behöver göras! Inget om den faktiska kolossala kostnaden det kommer kosta Sveriges skattebetalare,

2) Det skrivs att det ska skickas tillbaka eller att det är stopp ett tag invandringen, det finns inga tidningar som tar och ifrågasätter hur det ska gå till eller om stoppet beror på att det råkar vara vinter?

3) Efter all kritik mot polisen som inte hinner med att göra sitt jobb, så har media gått ut med diverse filmer hur våldsverkare slagit på ensamma mammor eller tanter och kommit ut med filmen fler veckor efter händelsen för att någon dag senare skriva att förövaren är gripen.

Att såna här händelser filmas dagligen i Stockholm är det tydligen ingen som vill kännas vid!

Jag ser medias vändning endast ett försök att vinna tid eller lugna ner den grå massan, Det jag däremot inte förstår är att man kan sitta och försöka vända något omöjligt, det är nästan som journalister tror att om vi bara lugnar ner svenska folket i några månader så kommer allt lösa sig!

Det kaoset som kommer har inte ens börjat, I sommar eller i vår början kaoset, och skulle jag vara journalist hade jag ställt mig på rätt sida omgående!

Stockholmsfixeringen. Malmö hade trettio sprängningar i Centrala staden 2015. Inte mycket pip om det på riksplan. Tiotusentakls araber som kastar sten, handgranater osv. Men 200 marockaner på plattan så blir det reaktion på riksplan. - Händelser måste alltså ske i Södermalms närhet innan det blir ett scoop. Hur övriga landet mår är ofta irrelevant och kan avfärdas med rasism. Ta tex Malmö, vi har också massor med marockaner. - Ingen snackar om det. - Det kordineras med kraft när det sker i Stockholm. Hotar bostadsrättspriserna på södermalm och ingern journalist vill att det kommer ensamkommande skäggebarn till södermalmsskolan.

Redaktionerna är nog samma stil politiskt som förut. De kan alltid ha ett undantag på lönelistan (Arpi) för att bevisa sin mångfald, men jag tror att det är som du säger.

Fast kanske det är "stramare tyglar" och mer koordinering från nyhetschef/ansvarig utgivare än förr i tiden?

När SD fick riksdagsmandat 2010, så snodde de lönekuvert från etablerade politiker och tryckte näsan mot glastaket. Jag tror det var starten på att de två stora nyhetsföretagen började jobba hårdare på att ta sitt "politiska ansvar". (Dvs mer samarbete.)

Tror inte jag sett någon direkt vändning. Bara att det händer så mycket negativt jämfört med för några år sedan. Om de bara rapporterade 10% både nu och förr, så blir det ändå betydligt mer nuförtiden.

Det som den högre rapporteringen fått mig att misstänka är att bara en tidning i taget får skriva något negativt. Övriga skall "tycka synd om gärningsmän" eller ge ett "bredare perspektiv" så att det kan mot-twittras en annan synvinkel på de som länkar det negativa.

Om en redaktion har någon som sammanställer vad som skall publiceras kan det vara omöjligt för en journalist att veta att kritiken redan var "upptagen". Platsbrist, nyhetsvärde, för sent ute, ostrukturerat etc kan bli godtagbara förklaringar.

Att försöka titta på publicerade resultatet och hur "negativa artiklar fördelas" är nog lättare?

Har sett diverse kritiska artiklar förut också, men ökningen beror nog på att det finns så mycket mer kritiskt att ta upp. Att rensa bort och vinkla om 90% gör ändå att det finns mer kvar?

Svårt att veta hur "lätt konservativ" definieras i dagens klimat. Före 1990 (25+ år sedan) värnade vi om svensk modell på arbetsmarknad och utbildning.
Om "konservativ" refererar till 15-20 år sedan så är det samma politik som nu, fast effekten har accelererat i samband med att trycket ökar.




Intressant poäng. För ett par decennier sedan så kritiserades rapporteringen för att vara fokuserad kring Stockholm.

På den tiden bodde många journalister i Stockholm och var för lata för att engagera sig längre bort. (Fast det pratades om arbetstryck, stress, deadlines, och brist på tid att källforska kring annan ort.)

Nuförtiden kanske anledning är att om en negativ artikel skall skrivas, och det finns en hög med händelser, så väljer de hellre någon i närheten av dem själva? Inte bara för att det är enklare, utan för att de vill skydda sig själva?

Kanske de har lika många journalister i Borlänge som i Göteborg, för 2012-2014 verkar det inte vara proportionerligt mer artiklar från Göteborg?