BBS-lagen skärps från 1 januari 2018. Konsekvenser för Flashback?

Fullt så illa blev det dock inte. Utredaren Gudrun Antemar ville visserligen ha en gummiparagraf enligt vilken spridandet av annan uppgift om någons privatliv också skulle bli brottsligt. Politikerna lyssnade dock på kritiken från remissinstanserna och tog bort Antemars gummiparagraf. Se mitt tidigare inlägg om detta:

(FB) Utredare vill skärpa BBS-lagen. Konsekvenser för Flashback?

Det som blir brottsligt efter 1 januari är att sprida uppgifter om:

1. någons sexualliv,
2. någons hälsotillstånd,
3. att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid.

Det krävs också att uppgiften är ägnad att medföra allvarlig skada för den som berörs. Så harmlöst skvaller som inte skadar personen ifråga kommer fortfarande att vara tillåtet.

Det är punkt 3 som jag finner mest problematisk, då den kommer att ytterligare försvåra en korrekt och objektiv rapportering kring rättegångar och domar. Det är olyckligt eftersom tilltron till rättsväsendet undermineras om hemlighetsmakeriet ökar. Observera dessutom att regeringen i ett annat förslag vill förbjuda Lexbase och andra sajter som publicerar domar.

Vi har redan fler hemliga rättegångar (förhandlingar bakom stängda dörrar) än de flesta andra europeiska länder, och skulle vi dessutom hamna i en situation där det blir svårt eller förbjudet att publicera och diskutera domar blir det sju resor värre.

Den som inte förstår vikten av offentliga rättegångar och offentliga domar kan studera hur det gick till i 1600-talets England:

https://en.wikipedia.org/wiki/Star_Chamber

Ja, störst negativ påverkan har den absurda lagen på bevakningen av rättegångar. Notera där i sammanhanget att rättegångar om olaga integritetsintrång förstås kommer att vara helt hemliga i sig, vilket innebär att de är fullständigt rättsosäkra. Människor skall alltså dömas i hemlighet för åsiktsbrott för att ha utnyttjat sin påstådda lagstadgade yttrandefrihet att diskutera brottsfall och offentliga handlingar. Det här är som sagt en extremt yttrandefrihetsfientlig lag.

Jag är förstås inte intresserad av folks patientjournaler eller dylikt, men att inte få diskutera förundersökningar och kritisera dem är oacceptabelt i grund. Detta att ingen får diskutera dig som person med självklarhet utom rent triviala saker är ingen rätt som funnits på detta sätt tidigare inom en demokratisk rättstat och är ett klart brott mot yttrandefrihetens grundläggande principer. Självklart finns det en rätt att diskutera varandra och den följer av grundlagen. Grundlagen och denna lag är alltså inte förenliga utom för lögnare. Det hjälps inte att sticka in fraser om att grundlag kan begränsas av annan lag, då det finns principiella gränser för vad som kan begränsas vad gäller friheter när det inte existerar någon frihet längre. Det här är i högsta grad ett sådant tillfälle.

Jo, lagen kunde blivit ännu värre, men sättet att skriva den på där det inte finns någon rättighet att uttala sig om andra om det inte är befogat gör att den är en gummiparagraf, dvs att alla yttranden om andra i princip kan fällas och att inga egentliga begränsningar finns för domstolar att döma någon, om de så önskar och vill. De skall "avväga" mellan integritet och yttrandefrihet, var med det visats sig med tidigare lagar att de kan avväga så att yttrandefriheten alltid väger lättare.

Konsekvenserna för Flashback är alltså potentiellt mycket allvarliga, förstås. I den mån man måste följa lagen eller vill följa lagen är man ju tvungen att begränsa diskussionerna om brottsfall på ett sätt som gör det omöjligt att förutsättningslöst belysa dem, då information oundvikligen i så fall måste censureras bort.

Som bekant är det Admin som i slutänden bestämmer reglerna för forumet, så vad det kommer att innebära där måste denne svara på.

I juridiks mening har FB varit sämre på att utnyttja, så kallad yttrandefrihet, än t ex "Gammel media", sedan flera år. Att "man" följer lagändringen är underbetyg i sig. Tråkigt, men naturlig utveckling, osv.

Nu återstår det att se hur den nya lagen kommer att tillämpas, men om fokus kommer att ligga på att skydda brottsoffers identiteter snarare än att förhindra diskussioner av brotten är det möjligt att en maskering av brottsoffrens namn skulle uppfylla lagens krav.

Vi får se och återkomma till diskussionen. Skall det väljas på det sättet är det i alla fall ett val mellan pest och kolera.

Kanske kan man i det stora hela finna ett visst hopp i att lagen kommer att fungera dåligt i praktiken. Det den påstås att vilja stoppa förekommer knappast i någon större omfattning idag. Det är också ur den synpunkten en moralpaniklag.

Det fria diskussionerna på Flashback kommer då att hämmas, och därmed den nödvändiga öppna samhällsdebatten om brott och straff, men i andra sociala medier kommer saker och ting ändå att spridas som förut, men med mer hysch-hysch och en del hemliga och icke offentliga rättegångar mot en del tanklösa som inte kommer att förstå att skydda sig, som vanligt oftast lågutbildade och unga, som i första hand kommer att bli offer för elitens kamp för tolkningsföreträde och försök att få kontroll över informationsflödet på nätet.

Det kommer inte att finnas resurser att spåra upp enskilda användare. De kan försöka strypa genom att få FB att ändra i regelverket, självcensur. Sälja FB till målvakter i USA, moderera via proxy eller inte moderera alls är en möjlighet. Alternativet att flytta FB till Ryssland. Jag tror inte de släpper in svenska myndigheter och de ger dem inga uppgifter. Kvar står då FRA;s möjligheter att analysera all trafik till servrarna men då pratar vi verkligen om resurser som behövs till annat. Nätet är för stort det kan inte effektivt övervakas av de som eftersträvar makt över informationsflödet.

Som påpekats tidigare i tråden är det ointressant var bolaget eller servrarna finns. BBS-lagen riktar sig mot de personer som administrerar och modererar forumet, inte mot bolaget eller servrarna. Det som spelar någon roll är därför var dessa personer bor, och om svenska myndigheter kan identifiera och få tag i dem.

Vad gäller FRA och andra spionorgan som brittiska GCHQ och amerikanska NSA så fungerar det inte så att de bestämmer sig för att spionera på en viss person och sedan avlyssnar denne. De samlar in och sparar all trafik i bulk eftersom det är billigare. FRA fungerar här som underleverantör till NSA.

Att nätet är för stort för att effektivt övervakas påstod man ofta i internets ungdom, men tyvärr är det inte så längre om man sitter på de resurser som NSA har till sitt förfogande.

Vill NSA sedan spana på någon söker man igenom de data som redan finns sparade. Snowdens avslöjanden handlade om detta, även om folk med insikt redan visste hur det gick till.

Det som möjligen kan spela någon roll är därför om NSA är beredd att söka i sina databaser efter något så trivialt som brott mot den svenska BBS-lagen.

För det talar att NSA nog är mån om ett fortsatt gott samarbete med sin svenska underleverantör, som avlyssnar mycket av trafiken till och från Ryssland. Mot talar möjligen principen om dubbel straffbarhet. Det som är straffbart enligt BBS-lagen är inte nödvändigtvis straffbart i USA.

Man ska dock ha klart för sig att NSA:s samarbete med sina utländska kollegor inte regleras i amerikansk lag, bortsett från att de måste begära tillstånd av den hemliga FISA-domstolen om de ska spionera på folk i USA. Det är alltså till skillnad från utlämningsärenden inte så att en amerikansk domstol måste godkänna en begäran om hjälp från svenska myndigheter.

Ytterst blir det alltså en fråga om god vilja, tid och lust hos NSA. Kanske också en fråga om att byta äpplen mot päron.

Regel 1.12. har uppdaterats, och har nu en mer omfattande reglering gällande vissa integritetskänsliga och sekretessbelagda uppgifter.

I korthet så innebär ändringen att det numera ställs högre krav på när man kan posta uppenbart känsliga uppgifter om någons sexualliv och hälsotillstånd, samt i vissa känsliga fall även identiteten på någon som blivit utsatt för ett allvarligt brott, exempelvis sekretessbelagda uppgifter om målsägandens identitet i ett sexualbrottsmål. I sådana situationer krävs det ett tydligt allmänintresse av att uppgiften sprids. Regel 1.12. i sin helhet är numera följande:

---

1.12. Integritetskänsliga uppgifter

Det är förbjudet att posta vissa integritetskänsliga och sekretessbelagda uppgifter, vars informationsspridning saknar ett beaktansvärt allmänintresse.

Förtydligande:

Denna regel har till syfte att förhindra spridningen av synnerligen integritetskänsliga uppgifter gällande brottsoffer eller motsvarande, där det antingen finns en allvarlig hotbild, eller när det saknas ett tydligt allmänintresse av att uppgiften sprids.

Det är förbjudet, oavsett syfte, att efterfråga eller sprida uppgifter om personer med skyddade personuppgifter, om dessa uppgifter kan användas för att skada vederbörande. Exempel på sådana uppgifter är boende- eller vistelseort. Undantag är uppgifter som är allmänt kända, eller om det rör sig om uppgifter som personen själv spridit.

Det är förbjudet att posta uppenbart känsliga uppgifter om någons sexualitet eller sexualliv, om det med hänsyn till uppgiftens innehåll är ägnat att medföra allvarlig skada för den som uppgiften rör. Exempelvis detaljerade uppgifter om någons sexuella preferenser eller sexuella kontakter.

Det är förbjudet att posta uppenbart känsliga uppgifter om någons hälsotillstånd, vars spridning är ägnad att medföra kännbar skada. Exempelvis omfattande medicinsk dokumentation som typiskt sett omfattas av sträng sekretess.

Det är förbjudet att posta uppenbart känsliga uppgifter om att någon utsatts för ett allvarligt brott, om spridningen var ägnad att medföra kännbar skada för den drabbade. Med allvarligt brott avses främst sexualbrott och i vissa fall våldsbrott, men däremot inte egendomsbrott eller motsvarande.

Undantag från denna regel kan göras om det med hänsyn till syfte och övriga omständigheter finns ett legitimt samhällsintresse av att uppgifterna publiceras. Exempelvis att spridningen av uppgifterna har skett i ett granskande syfte, där intentionen varit att avslöja övergrepp mot enskilda eller motsvarande, och där uppgifterna är av central betydelse.

---

admin

Det är förbjudet att posta uppenbart känsliga uppgifter om någons sexualitet eller sexualliv, om det med hänsyn till uppgiftens innehåll är ägnat att medföra allvarlig skada för den som uppgiften rör. Exempelvis detaljerade uppgifter om någons sexuella preferenser eller sexuella kontakter.

Det är förbjudet att posta uppenbart känsliga uppgifter om någons hälsotillstånd, vars spridning är ägnad att medföra kännbar skada. Exempelvis omfattande medicinsk dokumentation som typiskt sett omfattas av sträng sekretess.

Det är förbjudet att posta uppenbart känsliga uppgifter om att någon utsatts för ett allvarligt brott, om spridningen var ägnad att medföra kännbar skada för den drabbade. Med allvarligt brott avses främst sexualbrott och i vissa fall våldsbrott, men däremot inte egendomsbrott eller motsvarande.

Undantag från denna regel kan göras om det med hänsyn till syfte och övriga omständigheter finns ett legitimt samhällsintresse av att uppgifterna publiceras. Exempelvis att spridningen av uppgifterna har skett i ett granskande syfte, där intentionen varit att avslöja övergrepp mot enskilda eller motsvarande, och där uppgifterna är av central betydelse.

Hur blir det med citeringar gällande #metoo relaterade uppgifter?

Skall de anses som redan kända uppgifter och kunna diskuteras? Måste ju iofs innebära döden för trådar som dessa (#metoo trådar på nätet) imho.

Intressant fråga. Jag tror inte att politikerna tänkte på MeToo.

Regeringens proposition kom ju redan i augusti, två månader innan MeToo började, och utskottets betänkande ungefär samtidigt med MeToo, dvs. i oktober.

Rimligen kan en del av denna ryktesspridning också komma att omfattas av den nya lagen. Det finns iofs ett kryphål i lagen:

Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig.

Jag tvivlar dock på att påståenden om att någon tafsade på någon på en firmafest för tio år sedan kommer att omfattas av det kryphålet. Men säkert uppgifter om våldtäkter och andra grova övergrepp.

Sprider man uppgifter om påstådda brott som inte kan styrkas riskerar man iofs att dömas för förtal eller falsk tillvitelse. Så var det redan tidigare, och den nya lagen ändrar inte på det.

Vad gäller redan kända uppgifter, så tycker man ju att det borde vara OK att diskutera personer som redan namngivits i media på Flashback.

Observera dock att ändringen i BBS-lagen börjar gälla redan den 1 januari 2018, men ändringen i tryckfrihetsförordningen tidigast 2019 eftersom det måste tas två riksdagsbeslut med ett ordinarie val emellan för att ändra TF.

Under 2018 kommer alltså de nya tuffare lagarna att gälla för Flashback, men inte för media och sajter som har ansvariga utgivare. Det kan alltså bli så absurt att skvaller som står på Expressens och Aftonbladets löpsedlar blir olagligt att diskutera här.

Jag tvivlar dock på att någon domstol skulle döma till ansvar om så sker. Lagstiftarnas intention är ju att samma regler ska gälla lika för alla, även om det tar längre tid att implementera dem för media med ansvariga utgivare.

Frågan om Flashback kommer att anpassa sina regler i enlighet med den nya BBS-lagen har nu fått ett tydligt svar:



Observera särskilt:



Vilket är precis vad den nya BBS-lagen säger. Bra med detta klarläggande. Nu vet alla vad som i fortsättningen gäller på Flashback.

Hur blir det med citeringar gällande #metoo relaterade uppgifter?

Skall de anses som redan kända uppgifter och kunna diskuteras?
Måste ju iofs innebära döden för trådar som dessa (#metoo trådar på nätet) imho.